I skuggan av kriget i Ukraina, fortsätter den oroväckande utvecklingen kring klimatfrågan i form av nya högstanivåer av koldioxidutsläpp. International Energy Agency (IEA) meddelade tidigare denna månad att utsläppen av koldioxid var högre i fjol än 2019, alltså året innan utbrottet av Covid-19-pandemin.
Lejonparten av utsläppen kommer från energisektorn, som 2021 nådde en ny historisk högstanivå på 36,3 miljarder ton, vilket var en ökning med sex procent jämfört med året innan.
Även om utsläppen från naturgas också växte något i fjol, så stod kol enligt IEA för 40 procent av ökningen av de globala koldioxidutsläppen förra året. Organisationen pekade samtidigt ut utvecklingen i Kina som en avgörande faktor, då landets koldioxidutsläpp perioden 2019-2021 ökade med 750 miljoner ton.
IEA framhåller hur Kina nu med drygt 11,9 miljarder ton står för 33 procent av världens utsläpp av koldioxid.
Dessvärre tyder mycket på att denna illavarslande trend kommer fortsätta. Som Kinamedia rapporterade i början av mars, så påbörjade Kina under fjolåret byggnationen av kolkraft med en större kapacitet än någon gång på sex år.
Sedan dess har Kinas parlament haft sitt årliga sammanträde. Efter att mötet slutade förra veckan, har flera analytiker varnat för signalerna som där gavs för att expandera landets kolkraft.
Bloombergs nyhetsbrev Green Daily hade i veckan den talande rubriken ”Faced With Turmoil, China Turns to Its Old Reliable — Coal”, och konstaterade bland annat följande:
Gone are the heady days of late 2020, when think tanks, newspapers and state-run enterprises issued a flurry of optimistic outlooks and officials talked about completing the largest energy transition in mankind’s history by zeroing out emissions in the world’s biggest polluter by 2060. Now, with fears of energy shortages growing around the world and concerns that rising coronavirus cases could hinder economic growth at home, the country’s leaders are doubling down on fossil fuels.
Faced with turmoil, China is returning to its old habit of coal, no matter what damage it does to climate momentum.
Bloomberg konstaterar att den kinesiska kolkraftens återkomst har kunnat märkas över flera månaders tid, närmare bestämt sedan en oväntad brist på kol resulterade i omfattande strömavbrott i september och oktober.
Kinamedia skrev när det begav sig närmare om dessa strömavbrott, samt om hur myndigheterna beordrade att kolproduktionen skulle öka med 160 miljoner ton årets sista månader som en garant för stabilitet i elnätet.
Sedan dess har myndigheterna gett grönt ljus åt såväl expansionen av kolgruvor, som en rad ny kolkraftverk.
Qin Yan, som forskar om koldioxid vid analysföretaget Refinitiv, säger till Bloomberg att det blir ännu svårare för Kina – ett land som länge varit kolberoende – att i framtiden göra sig kvitt beroendet av kol om man nu återigen återvänder till kolkraften efter att innan strömavbrotten förra hösten ha planerat en större roll för icke fossila bränslen.
Mycket riktigt beskerv vice premiärminister Han Zheng kolet som Kinas ”sista barriär” för energisäkerhet, vid ett viktigt klimatmöte tidigare denna månad.
Även Reuters uppmärksammar tonläget kring kolkraft under det nyligen genomförda parlamentssammanträdet. President Xi sade själv att Kina omöjligen kan ”lägga i bromsen” vad gäller kol, eftersom landet har begränsade resurser av olja och naturgas.
Enligt Reuters ledde Xis uttalande till att lokala tjänstemän under mötet uppmuntrade till mer investeringar inom kolsektorn, samt reformer i syfte att öka kolbolagens vinster. Nyhetsbyrån citerar även anteckningar från möten bakom stängda dörrar där tjänstemän efterlyste att mer kol ska släppas ut på marknaden och inventarierna öka.
Xi Jinping har tidigare sagt att Kina kommer ”kontrollera” tillväxten av kolkraft fram till 2025, och sedan början minska konsumtionen av kol från och med år 2026.
Men väldigt få uppgifter tyder på någon kontrollerad utbyggnad. Bloomberg citerar uppgifter om att Kinas högsta ekonomiska planeringsmyndighet, den mäktiga kommissionen för nationell utveckling och reform, vid ett möte förra veckan uppmanade till en ökning av kapaciteten av kolutvinning med 300 miljoner ton om året. Myndigheten vill även skapa ett kollager på 620 miljoner ton.
Detta är förresten en ökning som påbörjats redan innan detta möte. I en separat rapport denna vecka skrev Reuters hur Kinas kolproduktion på årsbasis ökade med 10,3 procent under årets första två månader, då den uppgick till 686,6 miljoner ton.
Alla dessa tecken, som tillsammans ger vid handen att vi har en ytterligare ökning av kinesiska koldioxidutsläpp framför oss, bådar särskilt illa med tanke på den allvarliga rapporten från FN:s klimatpanel IPCC som släpptes vid månadsskiftet.
