Av förklarliga skäl dominerar läget kring Ukraina nyhetsflöde och debatt just nu. Det innebär olyckligtvis att andra ämnen som spelar stor roll för vår tillvaro, och som till alldeles nyligen diskuterades flitigt, nu hamnar helt i skymundan.
Det kanske allra tydligaste exemplet på detta är klimatfrågan. I går publicerade FN:s klimatpanel IPCC en ny rapport, som för bara någon månad sedan sannolikt hade blivit ett uppmärksammad huvudnyhet.
Gårdagens klimatrapport, som sammanfattas av bland annat BBC, är en av de dystraste hittills på ämnet. Bland annat fastslås att 40 procent av världens befolkning är ”ytterst sårbara” för klimatförändringarna, samt att stora delar av världen riskerar bli obeboeliga.
En säker katastrof kan endast undvikas, menar rapporten, om stora summor pengar spenderas på anpassning eller utsläppen av koldioxid minskar drastiskt.
Med anledning av detta är det på sina plats att i sin tur uppmärksamma hur Kina under fjolåret påbörjade byggnationen av kolkraft med en kapacitet på 33 gigawatt. Detta är inte bara mer än något annat år sedan 2016, utan också tre gånger så mycket kolkraft som resten av världen påbörjade tillsammans.
Trenden har fortsatt 2022, då kinesiska myndigheter under årets se första veckor godkände fem stycken koleldade kraftprojekt med en sammanlagd kapacitet på 7,3 gigawatt, rapporterar Reuters.
Siffrorna har sammanställts av forskningsinstitutet Centre for Research on Energy and Clean Air i Helsingfors, tillsammans med den amerikanska tankesmedja Global Energy Monitor. Organisationerna framhåller att det inte finns någon plats för denna nya kapacitet inom ramarna för utsläppsmålen i Parisavtalet.
NEW: More new coal power plants started construction in China in 2021 than any time since 2016, and new coal-based steel projects also accelerated from 2020, based on new mapping of projects by @GlobalEnergyMon and us.https://t.co/8QYhUTL6M8
— Centre for Research on Energy and Clean Air (@CREACleanAir) February 24, 2022
Detta är bara en i raden av oroande klimatnyheter från Kina detta år. Carbon Brief uppmärksammade i sin senaste upplaga av nyhetsbrevet ”China Briefing” hur kolproduktionen i Kina slagit nya rekord, och sedan det kinesiska nyåret överstigit tolv miljoner ton om dagen.
I nyhetsbrevet citeras även uppgifter från Bloomberg om att kinesiska myndigheter godkänt tre nya kolgruveprojekt i ”miljarddollar-klassen”, som tillsammans innebär investeringar på cirka 40 miljarder kronor och en ökad årlig produktion på nitton miljoner ton kol om året.
Reuters citerar president Xi Jinping, som förra månaden sade att Kinas utsläppsmål inte kan efterlevas på bekostnad av mat- eller energisäkerhet. Vidare sade generaldirektören vid Kinas ministerium för ekologi och miljö nyligen att utsläppsmålen inte bör vara för ambitiösa, eftersom landets ”stabilitet” måste prioriteras högre.
Nyhetsbyrån påminner även om hur Kinas internationella klimatlöften endast sträcker sig till att minska konsumtionen av kol från år 2026.
Forskare från det bolag som sköter landets statliga elnät uppger att Kina innan dess sannolikt kommer ta nya koleldade kraftverk med en kapacitet på 150 gigawatt i drift.
Så här rapporterade AFP tidigare i dag om utvecklingen:
The ink had barely dried on the hard-fought deal struck at last year’s United Nations climate conference in Glasgow when Beijing’s backslide on pledges began.
The country’s central economic planner has watered down a roadmap to slash emissions, greenlighted giant coal-fired power plants, and told mines to produce ”as much coal as possible” after power shortages paralysed swathes of the economy last year.
Environmentalists are concerned this would mean China would continue to pollute beyond the 2030 deadline by which it has promised to have reached peak emissions.
För en mer detaljerad beskrivning av Kinas kolberoende, läs min rapport ”Kina och klimatet efter COP26” som tankesmedjan Environment and Public Health Institute publicerade i november.
