I söndags meddelade Kina att man nedgraderar sin diplomatiska relation med Litauen. Beslutet föregås av en tids osämja mellan de två länderna som tidigare skildrats här på Kinamedia. Den utlösande faktorn var dock att Taipei tilläts öppna ett representationskontor i Vilnius vars namn innehöll ”Taiwan”.
De inofficiella ambassader som finns i alla andra europeiska länder bär endast ”Taipei” och inte ”Taiwan” i namnet. När ”Taiwanese Representative Office” slog upp dörrarna i Litauens huvudstad blev reaktionen därför stark i Peking, där saken upplevs som ett direkt hot mot Kinas anspråk på Taiwan.
I samband med nedgraderingen av den diplomatiska relationen, anklagade Kinas utrikesministerium Litauen för att ha ”skapat ett falskt intryck” av att det finns ett Kina och Taiwan, vilket underminerar Kinas suveränitet och territoriella integritet.
Utrikesministeriet lät vidare veta att man av välvilja för relationerna de båda länderna emellan vid upprepade tillfällen har varnat Litauen från att agera mot bättre vetande. Men när Litauens ändå ignorerar dessa varningar måste landet nu ”ta konsekvenserna” av sitt handlande, samtidigt som Peking återigen uppmanar landet att ”korrigera sitt misstag”.
Själva beslutet förändrar inte särskilt mycket, säger Litauens vice utrikesminister till Politico, eftersom Kina redan har dragit tillbaka sin ambassadör från Vilnius och sagt till litauiska myndigheter att göra likadant med sin motsvarighet i Peking.
Kinamedia skrev närmare om denna utveckling som ägde rum i början av augusti, med anledning av planerna på ett taiwanesiskt representationskontor i Litauen.
Icke desto mindre sade det litauiska utrikesministeriet att man beklagar Kinas beslut att nedgradera den diplomatiska relationen. Man menar att den taiwanesiska representationen i Vilnius främst baseras på ekonomiska intressen, samt att man som land har rätt att utveckla sin relation med Taiwan samtidigt som man håller fast vid den så kallade ”ett Kina-politiken”.
Situationen är inte helt okomplicerad för Kina. En litauisk tjänsteman sade anonymt till Politico att Peking inte kan gå hela vägen och klippa alla band med Litauen. Då finns nämligen risken för att Litauen i sin tur också skulle gå hela vägen och etablera fullvärdiga relationer med Taiwan, vilket vore en katastrof för Kina.
Förvisso är Litauens ekonomi inte lika beroende av Kina som Australiens, eller för den delen Sveriges. Ändå föreligger vissa potentiella ekonomiska kostnader när kinesiska myndigheter uppger att man nedgraderar den diplomatiska relationen.
Därför kunde utrikesminister Gabriel Landsbergis i samband med detta offentliggöra att Litauen ska skriva under ett avtal med USA som ger den baltiska nationen över fem miljarder kronor i exportkrediter från amerikanska myndigheter.
South China Morning Post citerar Landsbergis säga att diskussioner med USA och andra samarbetspartners ofta har handlat om eventuella finansiella och ekonomiska följder som ett konsekvens av påtryckningarna från Kina.
I ett gemensamt uttalande förra månaden, så beskrev Europeiska kommisisonens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådet Charles Michel påtryckningarna från Kina mot Litauen som ”oproportionerliga” och ”oberättigade”.
EU står kvar vid denna ståndpunkt. Taipei Times citerar en talesperson från Europeiska kommissionen som säger att man inte anser utvecklingen heller gå emot EU:s ”ett Kina-politik”, samt att unionen står på Litauens sida inför fortsatta tvångsåtgärder från Kina.
Men till skillnad från USA så har EU hittills nöjt sig med retoriskt stöd. På en fråga om Litauen även från EU skulle vilja ha ett liknande stöd som det ekonomiska från USA, svarar utrikesminister Gabriel Landsbergis att det ”vore mycket uppskattat”.
Ett sådan stöd, säger Landsberigs enligt South China Morning Post, skulle kunna bestå i en omordning av leveranskedjorna och finansiering för att minska beroendet av Kina även i andra sammanhang.
Detta bör heller inte endast gälla Litauen, menar utrikesministern. Han framhåller hur Kina just nu ritar om spelplanen, samt att bättre samarbete och koordinering behövs mellan likasinnade länder för att bemöta detta. Nödvändigheten av ”en verktygslåda för varje land att använda” vid denna sorts tvångsåtgärder understryks.
Möjligtvis kan en sådan verktygslåda utarbetas nästa månad, då Joe Bidens administration ska hålla ett så kallat ”demokratimöte” (Democracy Summit) som är det första i sitt slag.
Representanter från 110 länders utrikesdepartement har bjudits in att närvara vid mötet som hålls 9-10 december, och syftar till att ”stoppa demokratins tillbakagång samt urholkningen av rättigheter och friheter världen över”. Vare sig Kina eller Ryssland har bjudits in till mötet.
I dag rapporterar bland annat Reuters att USA slutligen bestämt sig för att bjuda in Taiwan att närvara, trots riskerna för starka reaktioner från Pekings håll.
Därmed har världens demokratier 9-10 december ett utmärkt tillfälle att diskutera hur man tillsammans kan hantera de bilaterala och ekonomiska påtryckningar som Kina allt oftare utsätter enstaka länder för – i synnerhet när dessa på något vis närmar sig Taiwan.
RELATERAD LÄSNING PÅ KINAMEDIA:
”Kina kallar hem sin ambassadör från Litauen efter att landet närmar sig Taiwan” (10 augusti)
”Litauen minst ängsligt i hela Europa att konfrontera Kina” (18 juli)
”Litauen avbryter europeiskt samarbete med Kina” (23 maj)
