Jojje OlssonUnder gårdagen rapporterade InBeijing om hur USA – just inför toppmötet med Kina som äger rum i Alaska senare i dag – infört sanktioner mot ytterligare 24 kinesiska tjänstemän på grund av den politiska utvecklingen i Hongkong.
I går kom vidare EU överens om att införa sanktioner mot fyra kinesiska tjänstemän och en kinesisk entitet – sannolikt ett statligt företag – på grund av övergrepp mot mänskliga rättigheter i regionen Xinjiang.
Detta enligt Reuters, som citerar två europeiska diplomater med vetskap om saken. Namnen på tjänstemännen och entiteten ska enligt uppgift offentliggöras 22 mars, som en del av en utökning av listan med EU-sanktioner även mot ryska aktörer.
Om uppgifterna är korrekta, så är detta de första EU-sanktionerna mot Kina sedan vapenembargot efter massakern vid Himmelska fridens torg. De nya sanktionerna innebär bland annat inreseförbud och frysning av tjänstemännen och företagets tillgångar i Europa.
Reuters ser de nya sanktionerna som ett steg i ledet i en tuffare politisk hållning mot Kina i Europa:
While the sanctions are mainly symbolic, the adoption marks a significant hardening in the EU’s policy towards China, which Brussels long regarded as a benign trading partner but now views as a systematic abuser of basic rights and freedoms.
(…)
The Chinese officials were accused of human rights abuses against China’s Uighur Muslim minority, EU diplomats told Reuters. They said the move reflected deep concern about the Uighurs in Europe, the United States and Canada.
Detta är heller inte det enda tecknet på en förändrad europeisk inställning gentemot Peking. Allt fler rapporter tyder på ökad skepsis mot det kontroversiella investeringsavtal som ingick mellan EU och Kina just innan årsskiftet, främst bland mindre länder som känner sig överkörda av Tyskland och Frankrike.
Som InBeijing tidigare framhållit, så har detta avtal ännu inte ratificerats och kan därmed gå i stöpet om motståndet inom unionen fortsätter att växa.
Vidare uppmärksammade jag tidigare denna vecka i InBeijing nyhetsbrev hur flera länder i framför allt centrala och östra Europa på senare tid markerat mot Peking på flera vis.
Detta med anledning av en ny rapport från den estniska underrättelsetjänsten, som understryker Kinas ambitioner att tysta kritik och lägga beslag på teknologi i Estland och andra demokratier. Rapporten menar även att den kinesiska regimen har som mål att så split mellan Europa och USA.
Tidigare i mars skrev Politico om hur Rumänien uttryckt skepsis kring det utökade samarbetet med Peking, samt hur landets politiker dragit liknelser mellan Kinas framfart och den behandling man tidigare utsatts av från Sovjetunionen och Ryssland.
I mitten av februari underlät dessutom presidenterna och premiärministrarna i Bulgarien, Rumänien, Slovenien samt de tre baltiska länderna att närvara vid ett videomöte med Kinas president Xi Jinping, trots kinesiska påtryckningar att så göra.
Sä här skrev Politico om saken:
This charm offensive is starting to fall flat, however. Eastern European countries are increasingly unconvinced that Beijing is really delivering the economic perks they originally imagined. More crucially, there are security relations to consider, along with diplomatic ties to the new administration of U.S. President Joe Biden, who wants to muster a broad diplomatic counterweight to China.
Gemensamt för de ovanstående händelserna är att motståndet kommer främst från länder som tidigare dominerats av Sovjetunionen, och på många vis verkar känna igen mönstret i det kinesiska agerandet.
Vidare ser de länder som för bara några årtionden sedan tvingades kämpa för att frigöra sig sovjetiskt inflytande sannolikt på Pekings ökade utbredning med större allvar.
