Jojje OlssonUnder morgonen lokal tid ägde det första telefonsamtalet rum mellan USA:s nya president Joe Biden och hans kinesiska motpart Xi Jinping. Detta med det kinesiska nyåret som förevändning, då Biden ringde upp för att önska Xi gott nytt år i vad som är den allra viktigaste högtiden i Kina.
Men givetvis bestod samtalet av mer än bara artighetsfraser. Enligt vita huset och Biden själv, vilket tweeten nedan visar, så framförde han sina synpunkter vad gäller bland annat Kinas brott mot mänskliga rättigheter och upptrappade hot mot Taiwan:
I spoke today with President Xi to offer good wishes to the Chinese people for Lunar New Year. I also shared concerns about Beijing’s economic practices, human rights abuses, and coercion of Taiwan. I told him I will work with China when it benefits the American people.
— President Biden (@POTUS) February 11, 2021
Efter samtalet meddelande vita huset att Joe Biden hade ”uttryckt sin fundamentala oro” över repressionen i Hongkong, övergreppen i Xinjiang, Kinas ökade aggressivitet mot Taiwan och i regionen, samt landets orättvisa ekonomi- och handelspolitik.
Detta var i sin tur helt i linje med den information som högt uppsatta tjänstemän inom Bidens administration delgav medier just innan samtalet ägde rum. Man sade då att det första telefonsamtalet mellan ledarna för världens två mäktigaste länder skulle bli sakligt, klarsynt och praktiskt.
En högt uppsatt tjänsteman förklarade i ett telefonsamtal med reportrar hur man skulle bygga vidare på Donald Trumps konfrontativa politik gentemot Kina, men justera tillvägagångssättet för att göra denna politik mer effektiv. Axios citerar tjänstemannen i fråga:
“We looked at what the Trump administration did over the last four years and found merit in the basic proposition of an intense strategic competition with China. … But we found deep problems with the way in which the Trump administration went about that competition and… put us in a weaker position to carry out that competition.”
— Senior administration official on a call with reporters
Än viktigare så presenterade samma tjänsteman innan samtalet mellan de båda ledarna även en strategi bestående av fem punkter som den nya administrationens Kinapolitik är tänkt att utgå från:
* ”Hemmaplan”. USA måste återuppbygga sin ekonomi och sina industrier för att bibehålla sitt ekonomiska men framförallt teknologiska försprång mot Kina.
* ”Allianser”. Som jag skrivit tidigare här på InBeijing, så vill Joe Biden arbeta närmare med allierade demokratiska länder i Europa och Asien för att hindra Pekings framfart.
* ”Högteknologi”. I ytterligare åtgärder för att behålla USA:s viktiga teknologiska försprång, har man påbörjat samarbete med republikanerna vad gäller investeringar i bland annat halvledare, artificiell intelligens och förnyelsebar energi.
* ”Handel”. Biden kommer agera utifrån de strafftullar som Trump införde mot Kina. Förändringar kan komma att göras, men nära koordinering ska här ske med allierade länder, särskilt i Europa.
* ”Försvar”. Den nya administrationen har redan utfört så kallade navigeringsfrihetsuppdrag i såväl Sydkinesiska havet som kring Taiwan. I motsats till Trump, har man inga planer på att minska antalet amerikanska trupper i Asien.
Strategin ger alltså vid handen en kompromisslös inställning mot Kinas auktoritära framfart med nytt fokus på samarbete med andra demokratiska länder, just som jag tidigare skrivit här på InBeijing.
För att återgå till själva samtalet, så diskuterades även klimatförändringar, nedrustning av kärnvapen samt den pågående pandemin och andra punkter där det ligger i båda ländernas intresse att samarbeta.
Detta är i sin tur ett exempel på den nya administrationens tänkta taktik att behandla områden där samarbete är möjligt som separata frågor, vilket jag också nyligen skrev närmare om här på InBeijing.
En rad tecken kring detta samtal ger vid handen att stämningen mellan de två länderna och deras ledare är stor. Politico noterar att Biden innan sitt samtal med Xi redan har talat med över ett dussin politiska ledare världen över, inklusive Vladimir Putin:
Biden had spoken to more than a dozen other heads of state, including Russian President Vladimir Putin, before calling Xi, raising questions about whether Washington was giving Beijing a head start on ramming through its foreign policy and trade initiatives. The officials acknowledged that the new administration is “being very careful in our initial interactions with China,” but said the preparatory discussions with allies had put Biden in a “strong position” to negotiate with his Chinese counterpart.
“This is a sustainable strategy that will play out over the course of years,” one of the officials said. “We need to stick with this, play the long game, and make investments in these foundational components.”
South China Morning Post återger vidare den kinesiska nyhetsbyrån Xinhuas rapportering om samtalet, vilken fokuserar på Xi Jinpings kompromisslösa inställning i de frågor som kommunistpartiet anser vara Kinas suveränitet och så kallade interna angelägenheter:
“Cooperation is the only correct choice for the two nations. Cooperation can help the two nations and the world to accomplish big things, while confrontation is definitely a disaster,” Xi was quoted as saying by state-run news agency Xinhua.
“China and US will have different views on certain issues, and it is important for them to treat each other with respect and equally, and properly manage the differences in constructive manner,” he added.
Xi said a resumption of dialogue was needed to avoid misjudgments and to differentiate those disputes which could be contained. He called on Washington to be cautious in its handling of issues related to China’s sovereignty.
“The issues of Taiwan, Hong Kong and Xinjiang are internal affairs of China, and concern China’s sovereignty and territorial integrity. The US should respect China’s core interests and be cautious.”
Från Pekings håll kan samarbete och försoning alltså blott ske på regimens villkor. Från Washington ser vi inga tecken på en sådan försoning, utan tvärtom en vilja att konfrontera Kinas framfart och dessutom att så göra tillsammans med allierade demokratier.
Spelplanen ger vid handen fyra globalt geopolitisk mycket stormiga år, med världens två största länder i fokus.
