Karta från Taiwans försvarsdepartement över rörelsemönstret av de kinesiska stridsflygplan som tog sig in i Taiwans ADIZ denna vecka.

Så svarar Joe Biden på Kinas militära upptrappningar mot Taiwan

Det var på förhand väntat att regimen i Peking skulle testa USA:s nya administration på en rad olika vis, efter att Joe Biden svors in som landets nya president förra veckan. Ett av de områden där sådana test antogs ske var Taiwan.

Under de senaste fyra åren har USA närmat sig Taiwan på flera vis. Inte bara har mer amerikanska vapen sålts till önationen; under Donald Trump besökte högre uppsatta tjänstemän Taiwan än på flera årtionden, samtidigt som avgående utrikesminister Mike Pompeo tidigare denna månad skrotade en rad restriktioner i den diplomatiska förbindelsen mellan länderna.

Allt detta har man i Peking upplevt som frustrerande och provokativt, då det alltjämt är regimens främsta utrikespolitiska målsättning att bringa Taiwan under kinesiskt styre. Den så kallade “Taiwan-frågan” är likaledes den allra mest allvarliga skärningspunkten mellan USA och Kina.

Det var därför inte överraskande att Kinas flygvapen redan samma dag som Joe Biden svor presidenteden skickade ett spaningsflygplan över Taiwans särskilda luftzon för identifiering i försvarssyfte, en term som på fackspråk förkortas “ADIZ” (air defense identification zone).

Invigningsceremonin var kontroversiell på så vis att Hsiao Bi-khim, Taiwans inofficiella ambassadör i USA, hade bjudits in. Hon var den första taiwanesiska toppdiplomaten i USA som deltog vid en sådan ceremoni sedan Washington bröt de officiella diplomatiska förbindelserna med Taiwan 1979.

För att ytterligare sätta press på den nya administration, skickade Kina under lördagen 13 stycken stridsflygplan på uppdag innanför Taiwans ADIZ. Dessa innefattade ett plan av modell Y-8, med förmåga att bekämpa ubåtar.

Eftersom detta var det högsta antalet kinesiska stridsflygplan som observerats i Taiwans ADIZ under en och samma dag i år, fördömde USA:s utrikesdepartement redan samma dag Kinas agerande i starka ordalag enligt följande:

The United States notes with concern the pattern of ongoing PRC attempts to intimidate its neighbors, including Taiwan. We urge Beijing to cease its military, diplomatic, and economic pressure against Taiwan and instead engage in meaningful dialogue with Taiwan’s democratically elected representatives.

We will stand with friends and allies to advance our shared prosperity, security, and values in the Indo-Pacific region — and that includes deepening our ties with democratic Taiwan. The United States will continue to support a peaceful resolution of cross-strait issues, consistent with the wishes and best interests of the people on Taiwan. The United States maintains its longstanding commitments as outlined in the Three Communiqués, the Taiwan Relations Act, and the Six Assurances. We will continue to assist Taiwan in maintaining a sufficient self-defense capability. Our commitment to Taiwan is rock-solid and contributes to the maintenance of peace and stability across the Taiwan Strait and within the region.

Analytiker har bland annat påpekat att orden “wishes and best interests of the people on Taiwan” är annorlunda än det mer vanligt förekommande “people on both sides of the Taiwan strait”.

Hur reagerade då Peking på detta första tydliga ställningstagande i frågan från Joe Bidens nya administration? Jo, under söndagen skickades inte mindre än 15 stridsflygplan till Taiwans ADIZ, vilket alltså på nytt var det högsta antalet i år.

Mindre än en vecka efter att Joe Biden blivit president, har Kinas militära upptrappningar kring Taiwan alltså redan eskalerat. Hur kommer då hans administration att hantera denna kniviga situation?

Det har ofta uttryckts oro för att USA under Bidens ledning kommer prioritera Taiwan lägre, rentav som ett steg i ledet att förbättra relationen med Kina genom en rad eftergifter. De tidiga signalerna från den nya administrationen ger dock en annan bild vid handen.

Förutom inbjudan av Hsiao Bi-khim och Utrikesdepartementets kraftfulla uttalandet ovan, så har flera av de politiker som Biden utsett till ledande positioner uttryckt stöd för Taiwan.

Omedelbart efter att Joe Biden svurits in som president, sade Emily Horne, taleskvinna för hans nationella säkerhetsråd, att USA:s engagemang och åtaganden gentemot Taiwan är “rock-solid“.

President Biden, sade Horne, kommer stå vid vänner och allierades sida för att främja gemensamt välstånd, säkerhet och värderingar i Stilla havs-området. Hon tillade att Taiwan ingår bland dessa vänner och allierade.

I utfrågningen i senaten i samband med att Anthony Blinken officiellt blev USA:s nya utrikesminister, garanterade han att USA under den nya administrationen kommer hedra sitt åtagande att se till så att Taiwan kan försvara sig själv mot Kina.

Blinken sade också att Taiwan borde spela en större roll internationellt. Han menade att Taiwan borde bli medlem i de organisationer som inte kräver att dess medlemmar har statusen av en nation, samt att Taiwan kan “delta på andra vis” i organisationer som exempelvis FN, som endast tillåter fullvärdigt medlemskap för självständiga internationellt erkända länder.

Bild från Taiwans försvarsdepartement på ett kinesiskt stridsflygplan av modell Y8, som den senaste veckan har tagit sig in i Taiwans ADIZ flera gånger.

Kanske än viktigare så stödde Blinken de restriktioner som hans föregångare Mike Pompeo införde just innan sin avgång. Som jag skrev på InBeijing för ett par veckor sedan, så kritiserades beslutet av många för att vara vårdslöst och rentav en slags provokativ hämnd mot Kina från Donald Trumps administration.

Men som jag framhöll i samma text, så hade åtgärderna de facto brett stöd inom båda partierna och kongressens båda kamrar. Detta bevisas nu av att Blinken uttryckte stöd för beslutet, och sade att han själv skulle se till att slutföra skrotandet av restriktionerna om saken inte ännu är färdigställd.

Reuters citerar vidare Blinken understryka vikten av sin personliga relation med Taiwans president Tsai Ing-wen, då han själv tog emot henne i utrikesdepartementets lokaler inför hennes kandidatur 2016, och har pratat med henne flera gånger sedan hon blev president.

Vidare har den nya amerikanska försvarsministern LLoyd Austin beskrivit Kina som det mest markanta hotet (most significant threat) mot USA. När han utfrågades av senaten inför sin utnämning förra veckan, så sade Austin att den nationella försvarsstrategin från 2018 som Donald Trumps administration nyligen offentliggjorde är en absolut korrekt skildring av dagens utmaningar.

De tio sidor långa dokumentet – som jag skrev närmare om i förra veckans upplaga av InBeijing nyhetsbrev – har som en av sina viktigaste punkter att utveckla militära och asymmetriska strategier för att hjälpa Taiwan i den spända relationen som råder med Kina.

Liksom utrikesminister Blinken, så sade också försvarsminister Austin till senaten att han ska “säkerställa” att USA lever upp till sina åtaganden att hjälpa Taiwan att försvara sig självt.

Det verkar alltså som att Joe Bidens nya administration inte kommer göra avkall på vare sig politiska närmanden med eller beskyddet av Taiwan. Som Foreign Policy understryker, så kräver inte bara den politiska opinionen i USA utan även allierade länder som Japan att USA hindrar Kina från att ta kontroll över Taiwan.

Foreign Policy pekar dock ut en betydande skillnad mellan de fyra senaste årens amerikanska politik gentemot Taiwan, samt den politik som Joe Bidens administration förväntas driva. Nämligen att man trots löftena att fortsätta stödja Taiwan, inte kommer vara lika högljudd och provokativ som den föregående administrationen:

Many experts expect Biden to hold off on the public saber-rattling and use of U.S. policy toward Taiwan as a way to push back at China that typified the Trump approach.

Biden’s objectives are likely to include “viewing Taiwan as a card to be valued, not a card to be played in competition with China,” said Ryan Hass, a senior fellow at the Brookings Institution who served as the director for China, Taiwan, and Mongolia on the National Security Council during President Barack Obama’s second term. “I think that there will be a focus on helping Taiwan gain confidence and its own security, control of its own economic destiny, and dignity and respect on the world stage.”

En sådan målmedvetenhet och fokus i att hjälpa Taiwan kommer sannolikt behövas. Nu i veckan har kinesiska stridflygplan fortsatt flyga in i Taiwans AIDZ. Vidare antogs förra veckan en ny lag som ger Kinas kustbevakning rätt att öppna eld mot utländska fartyg som hotar Kinas nationella suveränitet eller gör “intrång på kinesisk jurisdiktion”.

I och med att Kina gör anspråk inte bara på Taiwan utan också allt vatten som omgärdar ön, så ökar den nya lagen givetvis risken för sammandrabbningar med de amerikanska fartyg som vistas där. Lagen ger nämligen även den kinesiska kustbevakningen rätt att inspektera andra länders fartyg på vatten som man anser tillhör Kina.

Det återstår nu att se huruvida Kina ytterligare kommer trappa upp de militära och diplomatiska påtryckningarna mot Taiwan, samt hur långt Joe Bidens administration är redo att gå för att hålla sin löften.