Nya rop på bojkott av vinter-OS i Peking möts av hot om sanktioner från kinesiska medier

/

Det är nu mindre än ett år kvar innan vinter-OS i Peking invigs 4 februari. I samband med detta har nya rop och uppmaningar på en bojkott av spelen framförts, i synnerhet med tanke på de nya uppgifter om systematiska våldtäkter mot de etniska minoriteter som hålls i Xinjiangs fångläger, vilket jag skrev närmare om på InBeijing förra veckan.

Bland andra BBC rapporterade om ett upprop förra veckan från över 180 rättsorganisationer som vill bojkotta spelen. Detta för att försäkra att vinter-OS inte används för att uppmuntra den kinesiska regeringens brott mot mänskliga rättigheter och förföljelse av meningsmotståndare, enligt ett öppet brev som organisationerna tillsammans utfärdat.

World Uyghur Congress, en av organisationerna bakom uppropet, kallar det kommande evenemanget för “Genocide Olympics”. Man uppger även att Internationella olympiska kommittén (IOK) genom att inte agera har ignorerat de lidanden som Kinas etniska minoriteter utsätts för, och att man därför nu istället vänder sig till regeringar världen över med hopp att de ska visa “anständigt medmänsklighet” genom att bojkotta spelen.

Samma tankar har även börjat ta form hos politiker världen över. The Guardian skrev i helgen att två stycken brittiska parlamentariker, Ed Davey från Liberaldemokraterna och Chris Bryant från Labour, som även är medlem i parlamentets särskilda kommitté för utrikespolitik, vill att regeringen och Storbritanniens olympiska kommitté agerar i frågan.

Davey framhåller bevisen för att ett folkmord just nu äger rum i Xinjiang som överväldigande, och att omvärlden nu måste använda “alla till buds stående medel” för att stoppa vinter-OS i Peking. Bryant är överraskad över att brittiska myndigheter verkar “sakna ryggrad” i frågan, eftersom samtliga fem faktorer som enligt FN utgör folkmord i detta nu pågår i regionen Xinjiang.

Vidare uppgav Sveriges idrottsminister Amanda Lind förra veckan att samtliga EU:s 27 idrottsministrar lämnat in ett brev till Mariya Gabriel, EU-kommissionär för idrott. I brevet säger ministrarna att de “vill säkerställa att mänskliga rättigheter följs vid stora idrottsevenemang”.

Lind säger till SVT att man inte kan blunda för att idrottsmästerskap används i legitimerande syfte genom att stärka befintliga förtryckande regimer, vilket är ett problem som idrottsrörelsen behöver ta på allvar. Brevet syftar till att EU ska ta gemensam ställning i frågan.

Washington Post framhåller att Joe Bidens nya administration endast har suttit i vita huset ett par veckor, och ännu inte har någon bestämd politisk linje vad gäller vinter-OS i Peking 2022. Dock uppger tidningen att amerikanska diplomater redan inlett samtal med motparter i andra västerländska demokratier om hur man bör hantera den kommande olympiaden, med tanke på amerikanska myndigheters bedömning att det pågår ett folkmord i Xinjiang.

I mitten av januari skrev jag här på InBeijing hur Mike Pompeo, utrikesminister i den då avgående Trump-regeringen, officiellt klassade förföljelserna mot etniska minoriteter i Xinjiang som “folkmord”. I slutet av januari skrev jag vidare hur Anthony Blinken, ny utrikesminister under Joe Biden, meddelade att han delar den uppfattningen.

Washington Post citerar en demokratisk kongressledamot som menar att USA inte bara kan delta i vinter-OS som att ingenting har hänt, om man samtidigt offentligt beskyller värdlandet för folkmord:

“If you’re going to accuse a government of genocide, you can’t then have an Olympics in that country as if it’s a normal place,” said Rep. Tom Malinowski (D-N.J.), who was assistant secretary of state for democracy, human rights and labor in the Obama administration. “There has to be some implication. Some consequence.”

(…)

Malinowski, who is on the House Foreign Affairs Committee, said he has raised the matter with the Biden administration. He said he sees the choices as ranging from “going to Beijing as if the genocide never happened” to insisting that China allow transparency, freedom of expression and media access to its citizens — conditions, he said, China is unlikely to allow — to a boycott. He said he’d start by thinking about “reasonable conditions” and then move to a boycott if necessary.

Tidningen påminner även om att en dryg handfull republikanska senatorer förra månaden antog en resolution där man uppmanade IOK att flytta spelen till ett land som respekterar mänskliga rättigheter, så de kan hållas i enlighet med den olympiska andan om att bevara den mänskliga värdigheten.

Men IOK förväntas inte agera i frågan. Tvärtom har de nya uppmaningarna om bojkott istället fått såväl organisationens ordförande Thomas Bach som dess vice ordförande Dick Pund att återigen framställa en bojkott som total verkningslös, och ett OS som en slags “kommunikation mellan länder” även i diplomatiskt besvärliga tider.

Dessa uttalanden är anmärkningsvärda, med anledning av att IOK i slutet av fjolåret uppmanade till en bojkott av ishockey-VM i Belarus, vilket så småningom också skedde. Möjligen kan oviljan av att göra detsamma med olympiaden 2022 bero de ljusskygga omständigheter under vilka IOK tilldelande Peking spelen.

Denna dubbelmoral är förvisso ingenting som är unikt för IOK. Av någon anledning gäller nämligen inte samma måttstockar för regimen i Kina.

För att nämna ett i raden av exempel, så stämde Carl Bildt in i den kör som ville flytta ishockey-VM från Belarus. “Mästerskapet 2021 måste flyttas från Belarus”, sade Bildt i januari enligt Aftonbladet. Han kallade ishockey-VM för “ett beundrande bemötande till en brutal diktator” samt “en skamlig bild” för det internationella ishockeyförbundet.

Men då det ropades på bojkott inför sommar-OS i Peking 2008, sade samme Carl Bildt enligt Expressen: “Man ska inte blanda ihop idrott och politik”. Bildt har ännu inte uttalat sig om vinter-OS i Peking 2022, men det vore ju intressant om någon frågade.

Ämnet är mycket känsligt för kinesiska myndigheter. Hu Xijin, chefredaktör för Global Times, som ges ut av partitidningen Folkets dagblad, sade under gårdagens att Kina kommer införa ekonomiska sanktioner mot de länder som inte deltar i Pekings vinterolympiad:

Alltså: Ignorera pågående folkmord och delta i internationella evenemang precis som vanligt, annars väntar ekonomiska repressalier.

Att ämnet är känsligt tydliggjordes även då Kinas ambassad skickade arga mail till mig, efter att jag i början av januari skrivit artikeln “Sverige bör bojkotta vinter-OS i Kina 2022” för Expressen.

Min artikel var en av de första på detta ämne i svenska medier. Men i samband med årsdagen förra veckan, så har flera tidningar nu börjat uppmärksamma det hela. Dagens industri publicerade i helgen en krönika av sin Asien-korrespondent Johan Nylander, med rubriken “Är vinter-OS i Kina möjligt?“.

Nylander frågar sig om det är möjligt att hålla spelen i ett land som anklagas för folkmord, samt huruvida det är smart att som sponsor associeras med ett evenemang som många konsumenter kommer koppla samman med brott mot de mänskliga rättigheterna.

I mitten av januari skildrade The Guardian hur en grupp aktivister som vill att vinter-OS ska bojkottas nu mycket riktigt vänder sig till sponsorer med denna varning. Även här används etiketten “Genocide Games” för att avråda företag att kopplas samman med spelen. Relevant i sammanhanget är att ishockey-VM i Belarus flyttades efter att biltillverkaren Skoda, mästerskapens huvudsponsor, hotade att dra sig ur.

I vårt närområde går det notera att exempelvis sju stycken forskare och akademiker vid Norges idrottshögskola förra veckan lyfte frågan om en bojkott av vinter-OS i Peking, genom en artikel i Aftenposten där det noterades att det finns saker och ting som är viktigare än olympiska guldmedaljer.

Bland politiker och civilsamhälle i Sverige har det dock hittills varit i princip tyst vad gäller lämpligheten att arrangera vinter-OS i en regim som gör sig skyldig till folkmord. Detta trots att Sverige är en framstående vintersportsnation, och trots att det pågående folkmordet även drabbar svenska medborgare.

För ett exempel på hur, läs gårdagens debattartikel i Expressen med rubriken “Låt inte Kina komma undan med folkmord“, skriven av en svensk uigur vid namn Nyrola Elimä vars kusin sitter i ett av Xinjiangs många fångläger för etniska minoriteter.