I november blev det stor uppståndelse kring en pojke vid namn Kim som flytt till Sverige från Nordkorea, men som Migrationsverket ville utvisa till Kina.
Detta eftersom deras egen utredning fastslog att Kim i själva verket var en kines som ljög om sitt ursprung för att få stanna i Sverige.
Utredningen var minst sagt bristfällig. Ljusskygga språkanalytiker anlitades, samtidigt som Migrationsverkets personal stavade fel på flera ortsnamn som Kim uppgav och därmed inte hittade dessa orter genom sökningar på nätet.
Icke desto mindre låg dessa beslut till grund för Kims utvisning, varpå en överklagan gjordes av pojkens advokat Arido Degavro.
Nu på morgonen rapporterar Sveriges radio om Migrantionsdomstolens nya beslut – Kim ska likt tidigare utvisas till Kina, eftersom Migrationsverket fortfarande är av uppfattningen av pojken ljuger om sin bakgrund.
Sveriges radio rapporterar i dag att pojken nu har fått sitt beslut – han ska utvisas till Kina:
Under morgonen fick jag också ett pressmeddelande från Degavro och Erik Brunnegård – som båda jobbar med Kims fall – där de uppger att det ska överklaga beslutet ännu en gång.
De menar nämligen att utvisningen strider mot FN:s rekommendationer, och innebär att Kim efter sin resa till Kina kommer skickas tillbaka till Nordkorea. Där väntar i bästa fall fångläger men sannolikt en snabb avrättning.
Pressmeddelandet innehåller också en kort bakgrund över Kims livssituation:
Skickas Kim till Kina agerar Migrationsverket i praktiken i strid med FN:s Flyktingkonvention från 1951, som säger att man inte ska utvisa flyktingar till ett land från vilket de riskerar att skickas vidare till ett land där de riskerar omänsklig behandling – denna princip finns även återgiven i den svenska utlänningslagen. Nordkoreanska arbetsläger är kända för att behandla flyktingar/fångar omänskligt.
Kim har haft en svår uppväxt. Hans mamma dog i cancer då han var sex år gammal. Vid sju års ålder blev han av med sin pappa som blev satt i arbetsläger för att han ansågs vara politiskt oliktänkande. Därefter har Kim i praktiken varit på flykt och under långa perioder levt på gatan, eftersom släktingar till regimkritiker också riskerar att skickas till arbetsläger. Han lyckades genom att ta stora risker fly över gränsen till Kina och fick där hjälp [av] människosmugglare att via Ryssland ta sig till Finland. Därifrån tog sig Kim vidare till Sverige och vad han trodde skulle vara en fristad.
I pressmeddelandet framgår även att Kina officiellt ser nordkoreanska flyktingar som ”ekonomiska flyktingar” snarare än ”politiska flyktingar”, och därmed inte gör sig skyldigt att skydda flyktingarna enligt FN:s flyktingkonvention.
Istället skickas flyktingarna nästan uteslutande tillbaka till Nordkorea. En FN-rapport från i fjol visade att Kina har ett utbrett samarbete med Nordkorea på denna punkt, och till och med assisterar nordkoreanerna i att finna flyktingar som gömmer sig inne i Kina.
I radioinslaget ovan intervjuas Fredrik Beijer, rättschef vid Migrationsverket. Han menar dock att FN-rapporten ”inte är relevant” eftersom utredningen endast fokuserar på huruvida det är sannolikt att Kim är nordkoreansk medborgare eller inte.
Beijer menar vidare att det ”inte finns någon risk” med att skicka pojken till Kina, så länge myndigheterna där anser att han är kines.
Advokat Degavro håller dock inte med, utan är övertygad om att det handlar om ett cirkelresonemang som kommer leda till ”en säker död” för Kim.
För den som vill läsa mer om fallet skrev jag i november följande inlägg här på InBeijing:
Lätt att få asyl i Sverige – men inte om du flyr från Nordkorea (5 nov)
Mer om den nordkoreanska pojken som Migrationsverket tänkt utvisa till Kina (6 nov)
Kina-expert berättar om nordkoreanske pojken som riskerar utvisning (7 nov)
För den som vill ha en ännu mer detaljerad presentation som även innehåller en intervju med Kim, rekommenderar jag artikeln ”Blomstersvalan” som Patrik Lundberg skrev för Aftonbladet i november.
