Bakom stängda dörrar: Obama läxar upp Kambodjas Hun Sen

I dagarna har Barack Obama åkt runt i Sydostasien, där han i tur och ordning besökt Burma, Kambodja och Thailand.

För bara något år sedan skulle Burmas generaler fått i särklass mest kritik av de politiska ledarna i dessa tre länder. Men den senaste tidens reformer gjorde att den amerikanska presidenten höll en – enligt många alltför – positiv ton under sitt besök där.

Desto mer ansträngt torde det ha varit då Obama träffade Kambodjas premiärminister Hun Sen, som på ett eller annat vis styrt landet sedan 1985, och således enligt The Economist är den ledare som haft makten längst i hela regionen.

Trots att Hun Sen förlorade landets första demokratiska val 1993, lyckades han förhandla till sig en maktposition för att genomföra en regelrätt stadskupp fyra år senare.

Han har sedan klamrat sig fast vid makten genom att hänsynslöst och målmedvetet förtrycka all opposition, vilket enligt NY Times är anledningen till den tryckta stämning som rådde vid mötet med Obama:

In private, aides said, Mr. Obama pressed Mr. Hun Sen about repression. While they usually characterize even the most hostile meeting in diplomatic terms, in this case they were eager to call the meeting “tense.”

Kambodja är ett av regionens – och världens – fattigaste och mest underutvecklade länder. Fyra femtedelar av befolkningen bor på landsbygden, där propaganda för regeringspartiet Camodian People’s Party är utbredd, och många skolor uppkallade efter Hun Sen själv.

Även fast befolkningen är fattig så har makteliten kunnat berika sig på landets naturresurser. De senaste åren har flera otäcka fall där myndigheterna beslagtagit land från bönderna uppmärksammats.

Bönderna blir sällan kompenserade men desto oftare bemötta med våld. Tidigare i år sköts en 14-årig flicka ihjäl, och ytterligare tretton kvinnor fängslades, för att ha protesterat då hus och land tog ifrån dem.

Samtalet mellan Barack Obama och Hun Sen beskrevs som “spänt” av andra närvarande amerikaner

Det går i sammanhanget dock inte komma från att USA har särskilt ansträngda historiska band till just Kambodja.

Under vietnamkriget fällde USA över en halv miljon ton bomber över Kambodja, i ett försök att störa vietnamesiska trupper och transportvägar där.

Det ledde till cirka en halv miljon kambodjaners död, samtidigt som stora delar av landet bombades tillbaka till stenåldern.

USA:s bombningar skapade givetvis missnöje och grogrund en kommunistiska motståndsrörelse som senare kom att bli känd som de röda khmererna.

Efter att amerikanerna lämnat området tog röda khmererna och dess ledare Pol Pot över Kambodja, och iscensatte ett folkmord där cirka 1,7 miljoner människor strök med under vidrigast tänkbara förhållanden.

Det råder rörande enighet om att detta folkmord aldrig hade ägt rum om det inte vore för USA:s hänsynslösa bombningar.

Premiärminister Hun Sen är själv en gammal befälhavare i röda khmererna, där han tog värvning i frustration mot flygräderna.

Våld, död och tortyr är således inte främmande för Hun Sen. Enligt Human Rights Watch har “politiskt våld” skördat minst 300 dödsoffer i Kambodja sedan det första våldet 1991, och långt fler har torterats eller sitter i fängelse.

Hun Sen väljer också sina allierade med omsorg. Kambodja har i dag en nära relation till Kina, som då de begav sig också stöttade de röda khmererna.

Denna relation upprör många grannländer: Ty då man i ASEAN – ett slags EU i sydostasiatisk tappning – nyligen försökte komma överens om regler för att hindra Kinas aggressiva framfart i sydkinesiska havet, satte Kambodja effektivt käppar i hjulen för de övriga nio medlemsländerna.

NY Times länkar Kambodjas beslut till dess nära relation med Kina:

But representatives of other countries in the organization disputed the Cambodian statement, which was disclosed by participants and later confirmed by Chinese officials. It was the second time in four months that China appears to have influenced Cambodia, a beneficiary of Chinese development and military aid, to put forward its case.

Men då många anser att USA är skyldiga Kambodja en ursäkt, undvek Barack Obama att offentligt kritisera Hun Sen eller landets politik, vilket ledde till besvikelse bland många grannländer och människorättsorganisationer.

Men på grund av förtryck och en smula realpolitik, vägrade Obama dock att utfärda några gemensamma uttalanden tillsammans med Hun Sen, på grund av misstankar att detta kan missbrukas i propagandasyfte.

Det enda som hanns med var ansträngda samtal bakom stängda dörrar, som knappast förde ledarna närmare varandra, vilket det redan hårt beprövade kambodjanska folket hade behövt.

Landets 14 miljoner invånare förtjänar bättre än en våldsam premiärminister som kohandlar med Kina, och är mindre villig till reformer Burmas generaler.

Jag har personligen ett stort intresse av Kambodja och röda khmererna, och har på InBeijng tidigare även skrivit:

Nuon Chea: ”Det var Vietnam!” (11 dec 2011)
Parodisk rättegång mot hänsynslösa folkmördare, dag 5 (25 nov 2011)
Just nu: Världens grymmaste ledare i pinsam rättegång (22 nov 2011)