Just nu: Världens grymmaste ledare i pinsam rättegång

I går startade rättegången mot tre av de Röda khmerernas tidigare frontfigurer. Under deras styre 1975-79 dödades minst en fjärdedel av Kambodjas befolkning.

Det hindrade inte Nuon Chea – den andre högsta ledaren i dåtidens Kambodja – att i dag förklara sig oskyldig till alla anklagelser om mord och tortyr:

“Jag handlade i landets bästa intresse”, sade den skraltiga 85-åringen bakom sina mörka solglasögon i den FN-stödda rättegång som nu pågår i huvudstaden Kambodja.

Åldern är aktsam även för de andra som nu står åtalade; före detta statschefen Khieu Samphan är 80 år gammal, och före detta utrikesminister Ieng Sary har hunnit blivit 86 år.

Även de förväntas skylla stora delar av brotten på de ledare som redan hunnit gå ur tiden.

Nuon Chea, chefsideolog för Röda khmererna, bedyrade i dag sin oskuld. Många vittnen ska ha gråtit av såväl sorg som ilska.

De pinsamma rättegångarna har nämligen dragit ut på tiden så pass att diktatorn Pol Pot redan har dött, och åtalen fått läggas ner mot en av de huvudmisstänkta eftersom denne nu lider av Alzheimer.

De FN-stödda rättegångarna mot de Röda khmererna startade redan 2006, och innehåller tiotusentals dokument och otaliga åldriga vittnen som alla ska höras.

Först efter sju års arbete kunde en tidigare fängelsechef med smeknamnet Duch i fjol dömas till 35 års fängelse.

Straffet förkortades senare till 19 år.

Nu är rätten i färd med att dela upp anklagelserna för att över huvud taget hinna dömma de åtalade innan deras hälsa blir för dålig för att vistas i rättssalen.

De tre står åtalade för krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord.

Vid maktövertagandet 1975 utrymde de Röda khmererna alla städer och satte hela befolkningen i tvångsarbete på landsbygden enligt en egen kommunistiskt inspirerad ideologi.

Intellektuella dödades direkt. Cirka två miljoner andra dukade under av svält, utmattning eller summariska avrättningar.

Hade det inte varit för Vietnams invasion 1979, hade nog merparten av de övriga fem miljonerna också fått sätta livet till.

Ett citat från den dåtida ledningen menade att det “endast behövdes en miljon kambodjaner för att bygga upp en ren och stark nation”.

Det är svårt att betvivla de brott som begicks under denna tid, och givetvis hade utrikesministern, vice ledaren och chefsideologen en betydande skuld i dessa.

Det finns ingen kambodjansk familj som inte drabbades av vansinnet, och ändå måste de i dag stå och lyssna på hur mördarna bedyrar sin oskuld, och hinner trilla av pinn innan de förklaras skyldiga.

En förödmjukelse utan like offrena. Och så undrar folk varför många libyer vill att rättegången mot Gadaffis medbrottslingar ska ordnas Libyen och inte internationellt.