Jojje OlssonHar skrivit här tidigare om den FN-stödda rättegången som pågår mot tre tidigare ledare av de Röda khmererna, inklusive Nuon Chea.
De åtalas för krigsbrott, folkmord och brott mot mänskliga rättighetermed bakgrund av sina ledande positioner då de Röda khmererna ledde Kambodja 1975-79.
Så många som två miljoner kambodjaner – en fjärdedel av landets befolkning – dukade dessa år under av svält, sjukdomar och avrättningar.
Denna vecka fortsatte de åtalades försvarstal, och Röda khmerernas chefsideolog Nuon Chea skyllde Kambodjas olycksår på grannlandet Vietnam.
Han insisterade på att Vietnam hade för avsikt att ”sluka Kambodja likt en pytonorm slukar en hjort”, och att massmorden som ägde rum i själva verket utfördes av Vietnam:
”Jag vill inte att kommande generationer ska missuppfatta historien…Jag vill inte att de ska missuppfatta Röda khmererna som dåliga människor och kriminella, för det finns ingen sanning i det…Det var Vietnam som dödade kambodjaner”.
Själv sade sig Nuon Chea – som var nummer två i Röda khmerernas ledarhierarki – från barndomen ha utvecklat ”en passion för rättvisa”, efter att ha sett franska kolonialherrar och markägare ”behandla kambodjanska bönder som slavar”.
Chefsideologen menade vidare att han och övriga medlemmar i Röda khmerernas politbyrå inte var onda människor, vilket påminner om då han i november sade sig ha ”handlat i nationens bästa intresse”.
Under november gav även tidigare statschefen Khieu Samphan sitt vittnesmål.
Hans lade skulden för det inträffade på USA, som han menade lade grunden till de svåra åren genom att bomba sönder Kambodja under vietnamkriget.
Rättegångarna mot de Röda khmererna har pågått sedan 2006 och kostat cirka 700 miljoner kronor.
De har hittills resulterat i att en fängelsechef med smeknamnet ”kamrat Duch” dömts till 35 års fängelse; ett straff som sedan kortades ner till 19 år.
De tre som nu står åtalade är de sista Röda khmer-ledarna vid livet. De är alla runt 80 år gamla och vid dålig hälsa.
Påpassligt nog lägger de, förutom på utländska makter, också en stor del av skulden för det inträffade på de av sina tidigare kamrater som inte längre finns i livet.
Enligt AFP samlas hundratals kambodjaner varje dag utanför domstolen, samtidigt som insatta påpekar att det kommer ta lång tid på grund av allt från frekventa toalettbesök till bristfälliga vittnesmål avbrutna av ålderskrämpor.
Många fruktar att ingen av ledarna kommer hinna få något straff för de overkliga grymheter som begicks under denna nattsvarta tidsepok, vilken hastigast beskrivs av Simon Kent vid Toronto Sun, som själv befann sig i Kambodja 1975:
The Khmer Rouge were efficient, cold-blooded murderers.
A few days after they assumed full control in 1975 they ordered concrete poured into Phnom Penh’s major sewers.
Then they turned off the water and electricity and emptied the hospitals of patients.
They announced Year Zero and all history of what they called Democratic Kampuchea was to begin from that moment onwards.
“Dear Leader” Pol Pot’s agrarian revolution required the abandonment of the capital and movement of all city dwellers to the countryside.
What follows is some of what I heard, first-hand, from the survivors.
Tens of thousands of men, women and children, everyone from the young to grandparents, were marched into the fields.
Those who fell by the wayside were shot on the spot. No time for burials. Relatives just had to keep marching.
The Khmer Rouge asked anyone wearing glasses to step to one side. They were shot. In their perverted belief system, anyone with glasses was an intellectual, to be killed.
Soft hands? You were unaccustomed to the toil of the proletariat and shot.
Speak a foreign language? Possess a university degree? Pregnant or carrying a child? All executed by the roadside.
(…)
Before I left Cambodia I went to the infamous killing fields, where those who eventually stopped toiling in the fields were murdered.
It was a square kilometer pile of bones and bits of discarded clothing, paper, trenching tools and open pits of more bones.
So, in a way, Nuon Chea is right. The Khmer Rouge weren’t “bad people”.
They were far worse. They robbed a country of an entire generation. They deserve to pay the ultimate price for their foul work.
