För ett år sedan skrev jag för Kinamedia om hur Sydkorea under 2023 tillverkade mer artillerigranater till Ukrainas militär än hela mäktade med tillsammans, samt landets ambition att de kommande åren bli världens fjärde största vapenexportör.
Polen hade då precis tagit beslut om att öka sin militärbudget till fem procent av BNP, och lagt en rekordstor beställning på vapen från Sydkorea till ett värde av över 130 miljarder kronor.
Tidigare under 2024 beräknades den sydkoreanska försvarsindustrin att växa ytterligare, med uppskattningar om ett ordervärde på runt 222 miljarder kronor, vilket kan jämföras med fjolårets 150 miljarder eller 192 miljarder för det tidigare rekordåret 2022.
När fjolåret summerades upp blev dock orderingångarna en riktig besvikelse. De landade på ynka 106 miljarder kronor, alltså mindre än hälften av de bedömningar som gjordes i början av året.
En stor anledning är att en förväntad beställning på 820 sydkoreanska K2-stridsvagnar, som beräknas vara värt cirka 78 miljarder kronor, fördröjts av Polen. Enligt den sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap beror detta delvis på den oroliga politiska situationen i Sydkorea:
Industry watchers earlier projected the contract, estimated at 9 trillion won (US$6.27 billion), to be finalized before the year’s end. The volume being discussed is more than four times the 180 units agreed upon in the countries’ inaugural contract.
”Recent remarks from the Polish side suggest they are in no rush, possibly making it difficult to conclude the contract by year-end. It seems Poland is also factoring in Korea’s political situation, which is concerning,” an industry source said.
Sydkoreas viktiga betydelse för kriget i Ukraina riskerar förändras på grund av den senaste tidens politiska tumult i landet. Detta samtidigt som Sydkoreas största säkerhetshot, Nordkorea, har skickat över 10 000 soldater för att aktivt delta i Rysslands invasion av Ukraina.
Den konservative före detta presidenten Yoon Suk Yeol, som är avstängd från sitt ämbete i väntan på beslut från den sydkoreanska författningsdomstolen, har under sin mandatperiod verkat för att Sydkorea ska överge sin doktrin att inte skicka vapen direkt till länder i krig.
Yoon har istället uttryckt sig positivt kring att skicka vapen direkt till Ukraina, delvis som ett svar på Nordkoreas direkta militära stöd till Ryssland:
#UPDATE Major arms exporter South Korea is not ruling out providing weapons directly to Ukraine, President Yoon Suk Yeol said Thursday, flagging a possible shift in Seoul's stance on the issue.
"Now, depending on the level of North Korean involvement, we will gradually adjust… pic.twitter.com/tIw1uNLjWZ
— AFP News Agency (@AFP) November 7, 2024
Skulle Yoon avsättas från sitt ämbete är det sannolikt att vänsteroppositionen utökar sin makt genom att vinna nästa presidentval. Detta efter att redan i mellanårsvalet i april i fjol ha vunnit 192 av 300 platser i parlamentet.
Oppositionsledaren Lee Jae-myung, som själv står åtalad för medhjälp till att slussa tiotals miljoner kronor till Nordkorea, har till skillnad från Yoon en mindre sympatisk inställning till Ukraina. Under presidentvalskampanjen våren 2022 lade Lee rentav delar av skulden för Rysslands invasion på Ukraina.
”I Ukraina blev en nybörjarpolitiker på sex månader president och deklarerade [landets] anslutning till Nato, vilket provocerade Ryssland och så småningom ledde till en sammandrabbning”, sade Lee Jae-myung då i egenskap av presidentkandidat i en tv-sänd valdebatt.
Han uttryckte även i september 2024 att tillhandahållande av vapen till Ukraina kan liknas vid att delta direkt i kriget. Vidare kritiserade han Yoon Suk Yeols övervägande att skicka inspektörer till Ukraina för att undersöka nordkoreanska förehavanden på slagfältet, och beskrev detta som ett svepskäl för att skapa konflikt på Koreahalvön.
Vidare intervjuade Kinamedias redaktör Jojje Olsson i samband med den politiska krisen i Sydkorea förra månaden parlamentariker från oppositionen som uppgav att de inte vill se några sydkoreanska vapen alls hamna i Ukraina, och att humanitär hjälp till landet vore nog.
Att bedöma hur Lee Jae-myung och oppositionens negativa inställning till vapenexport kan komma att påverka leveranserna till Ukraina kompliceras dock av att en växande andel av den sydkoreanska vapenproduktionen sker utanför landet.
Exempelvis ska 500 av de 820 K2-stridsvagnar som Polen förväntas beställa av sydkoreanska försvarsbolag under 2025 att tillverkas på plats i Polen på licens. Likaledes ska närmare hälften av de 672 haubitsar som förväntas ingå i samma order också att tillverkas på licens i Polen.
Detta är också i linje med den sittande polska regeringens vallöfte om att minst 50 procent av produktion och inköp till försvarsmakten ska ske i Polen. Hur en eventuell licenstillverkning skulle påverkas om vänsteroppositionsledaren Lee Jae-myung blir Sydkoreas president är oklart. Men när den industriella basen väl är byggd i Polen så blir den svår att flytta.
De sydkoreanska investeringarna i försvarsindustri i Europa torde vara välkomna i ljuset av den europeiska försvarsindustrins svårigheter att öka produktionen för att kunna möta ökad efterfrågan och nytt behov på kontinenten.
Militär utrustning som produceras i Europa – även av sydkoreanska företag – ökar givetvis även möjligheterna att ge långsiktigt stöd till Ukraina, genom uppbyggnaden av militärindustriell kompetens.
Polen är inte heller det enda europeiska land som intresserat sig för sydkoreanska vapen de senaste året. När Rumäniens försvarsmakt i juli 2024 lade sin största beställning på sju år, gick kontraktet till Sydkoreanska Hanwha Aerospace.
Ordern omfattade 54 stycken K-9 självgående haubitsar och 36 stycken K-10 ammunitionsfordon till ett värde av 11 miljarder kronor. Tillverkning ska ske på plats i Rumänien i samarbete med ett inhemskt företag, och de första fordonen förväntas levereras 2027.
Detta sällar Rumänien till en växande skara länder som i allt större utsträckning vänder sig till Sydkorea för prisvärda vapen med snabb leverans som redan är anpassade till Natos standard.
Även efter Ulf Kristerssons inställda besök i början av december rapporterades det om ett svenskt intresse att köpa sydkoreanska vapensystem. Något som nu dock inte lär ske innan vi ser en lösning på det politiska kaoset i Sydkorea.
Det är tydligt hur Sydkoreas framväxande roll som ett nytt “demokratins arsenal” är beroende av att landet ses som en politiskt stabil och långsiktigt förutsägbar allierad nation.
En konservativ president som nyligen försökt genomföra statskupp och en liberal oppositionsledare som står under åtal och dessutom vill närma sig Kina och i viss mån tillmötesgå Ryssland underminerar den bilden.
Trots det finns förhoppningar bland landets politiker om en försvarsindustri som i år ser beställningar på 267 miljarder kronor.
Men fortsatt politiskt kaos och en eventuell ny regering medför alltså risken att 2025 istället blir det tredje året i rad med minskad orderingång – samt att en av de viktigaste källorna för leveranser till Ukrainas militär försvinner.