Jojje OlssonEnligt bland andra South China Morning Post har EU nu ”avgörande bevis” på att drönare tillverkas i Kina, som sedan exporteras till den ryska militären för att användas på slagfältet i Ukraina.
Tidningen skriver att EU har krävt svar från Peking och att organisationens 27 utrikesministrar på måndag närmare ska diskutera saken samt eventuella åtgärder. Några av EU:s medlemsländer sägs förespråka ”allvarliga konsekvenser” för vad som beskrivs som en betydande upptrappning av Kinas stöd för Rysslands militär.
Fabriken där drönarna tillverkas ska enligt uppgift ligga i Xinjiang, en region som de senaste åren kännetecknats av förtryck mot etniska minoriteter och till stor del varit isolerad från omvärlden. Något som sannolikt försvårar de uppgifter som en EU-tjänsteman säger till South China Morning Post att unionen nu vill bekräfta:
The first is to confirm the basic information in the intelligence, that the factory is producing drones for Russia. The second is whether those drones had been shipped yet. The third is “the level of knowledge of the Chinese authorities”.
“It is difficult to believe that this is happening without the knowledge of the [Chinese] authorities – we are putting that question to them,” the official said, adding that it had been raised with the Chinese ambassador to the EU.
Tidningen uppger dock samtidigt att flera EU-diplomater redan nu beskriver uppgifterna som ”avgörande”, ”trovärdiga” och ”övertygande” samt att ”allvarliga konsekvenser” nu är nödvändiga mot Peking.
Reuters rapporterade redan i slutet av september hur Ryssland etablerat ett vapenprogram i Kina för att utveckla och tillverka drönare med lång räckvidd, med hänvisning till dokument och direkta uppgifter från europeiska underrättelsetjänster.
Jag inkluderade uppgifterna – som innebär att kännedom funnits om fabriken i över en månad – från Reuters Kinamedia nyhetsbrev #236 i slutet av september.
Men även innan dess – i Kinamedia nyhetsbrev #225 i juli – uppmärksammande jag uppgifter från The Telegraph om att Kina och Ryssland tillsammans utvecklar en modell av Irans Shaheed-drönare.
Även Politico har pratat med anonyma EU-tjänstemän som med anledning av de nya uppgifterna efterlyser ”konsekvenser” gentemot Kina. Det kan bland annat handla om att införa sanktioner mot kinesiska företag som bistår den ryska militären med vapen.
EU har infört sanktioner mot iranska företag av samma anledning, men till skillnad från USA undvikit att sätta upp kinesiska bolag på samma sanktionslistor.
Men även till Politico understryker intervjuade tjänstemän nödvändigheten att först avgöra om regeringen i Peking kände till dessa aktiviteter, samt huruvida produktionen av drönare utgjorde ”direkt samarbete kring militär utrustning mellan Kina och Ryssland”.
Nato, USA och andra aktörer har under årets gång upprepat att Kina förser den ryska försvarsindustrins industriella bas med högteknologi och annan utrustning som är avgörande för tillverkningen av militär utrustning på rysk mark.
EU har tagit del av dessa uppgifter, men framhållit hur en ”röd linje” korsas först om Kina direkt förser den ryska militären med vapen som används i Ukraina. Hur kommer då EU agera för att avgöra om Kina nu har korsat denna röda linje, och vad blir konsekvenserna om så är fallet?
Med anspelning på hur EU tidigare agerat vid liknande tillfällen, varnar Sari Arho Havrén vid tankesmedjan Royal United Services Institute för att Kina kommer spela chockade över sådana ”anklagelser” och upprepa sin påstådda neutralitet i konflikten:
Sari Arho Havrén varnar även för att det kan bli svårt att införa sanktioner även om tydliga bevis inhämtas. De måste nämligen godkännas av samtliga 27 medlemsstater, inklusive länder som Ungern och Grekland vilka tidigare egenhändigt stoppat kritiska uttalanden och andra åtgärder mot Kina.
Dessutom kommer uppgifterna i en tid då flera europeiska länder signalerar en vilja öka samarbetet med Kina, som nu försöker vinna över unionens länder på sin sida då den i Europa relativt impopuläre Donald Trump snart blir USA:s president.
I veckans upplaga av Kinamedia nyhetsbrev skrev jag närmare om de morötter i form av sänkta skatter och visumfria resor som Kina på senare tid erbjudit, i hopp om att kunna dra EU-länder längre ifrån USA och närmare Kina.
Förra helgen skrev jag även här på Kinamedia hur Sveriges handelsminister Benjamin Dousa var på besök i Kina, sannolikt för att bereda vägen för ett besök av statsminister Ulf Kristersson.
Detta sker i sin tur bara en månad efter att Sverige motverkade europeisk enighet mot Kina genom att lägga ned sin röst i omröstningen om höjd importskatt på kinesiska elbilar, som enligt EU-kommissionen är nödvändig för att undvika skadligt beroende av Kina för Europas gröna omställning.
Kinamedia har tidigare – likt andra medier och analytiker – varnat för att de nordkoreanska soldaterna som denna månad börjat strida mot Ukraina på europeisk mark är en testballong. Om reaktionen från väst uteblir, så bedöms det militära stödet från Nordkorea öka ytterligare.
Detsamma gäller förstås Kina, som gradvis under kriget har ökat sitt stöd för Rysslands invasion av Ukraina och för den ryska militären nästa helt utan konsekvenser från europeiskt håll.
Estlands tidigare premiärminister Kaja Kallas, nu EU:s tillträdande utrikeschef, sade i veckan att Kina måste betala ett ”högre pris” för sitt stöd för Rysslands krig i Ukraina.
Historiska exempel visar att det sannolikt blir mer kostsamt i längden att fortsätta eftergiftspolitiken genom att undvika agera även om den ryska militären får drönare direkt från Kina.
