Jojje OlssonDenna vecka besökte Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba Kina för första gången sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Besöket sker i en ansträngd tid i de båda ländernas relation, då president Volodomyr Zelensky förra månaden för första gången öppet kritiserade Kinas stöd för Ryssland, med anledning av försöken att sabotera de ukrainska fredskonferensen i Schweiz.
Timingen för besöket är därför intressant, men har möjligen sina förklaringar. Från Ukrainas håll verkar en uppfattning länge ha existerat om att Kina har inflytande nog över Ryssland för att övertyga landet till fredssamtal. Samtidigt uppger analytiker till New York Times att Kina först nu vill försöka medla, med anledning av att Ukraina inte längre tror på en militär seger:
Beijing now may be calculating that the time is right to step in, partly based on a belief that Ukraine may be more realistic about how the war might end, said Yun Sun, the director of the China program at the Stimson Center, a foreign affairs think tank in Washington.
“The Chinese wanted to play the role of a peacemaker and they weren’t able to before because the timing was not mature, in that Ukraine still believed that it could prevail in winning the war on its own terms,” Ms. Sun said.
Det finns enligt samma artikel även uppgifter om att Ukraina vill få Kina att närvara vid sin nästa fredskonferens, snarare än att sabotera den.
Oavsett anledning till Dmytro Kulebas samtal med Kinas toppdiplomat Wang Yi, så visade de båda ländernas officiella uttalanden efter mötet hur en hel del meningsskiljaktigheter kvarstår. Ibland kan den som läser uttalandena efter varandra i själva verket undra om de kommer från samma möte.
Som bland annat Bill Bishop konstaterar i sitt nyhetsbrev Sinocism, så återupprepade Ukraina enligt sitt officiella uttalande att man är redo till förhandlingar när Ryssland uppvisar tecken på att vilja förhandla i god tro, men att några sådana tecken för tillfället inte kan ses från den ryska sidan.
Enligt uttalandet via Ukrainas utrikesministerium, så påminde Kuleba även om det för Kina obekväma faktumet att Ukraina har påbörjat förhandlingar om EU-medlemskap och att den bilaterala relationen därför bör diskuteras inom dessa ramar:
Dmytro Kuleba reminded that Ukraine has recently started negotiations on joining the European Union and this decision is irreversible. “I propose to discuss our bilateral relations today, in particular through the prism of Ukraine’s future membership in the EU and China’s relations with Europe,” the head of Ukrainian diplomacy said.
Kinas uttalande gav dock vid handen att samtalen varit långt mycket hjärtligare än så. Som South China Morning Posts reporter Finnbar Bermingham noterar så uppgav det kinesiska utrikesministeriet att Ukraina är villigt till att föra dialog och förhandlingar med Ryssland, samt ”stödjer Kinas hållning i Taiwanfrågan” vilket inte alls nämns i Ukrainas uttalande.
Interesting, Kuleba said (per Chinese account):
"Ukraine supports China's position on the Taiwan issue and will continue to adhere to the one-China principle."
(no mention of Taiwan in the Ukrainian readout)
— Finbarr Bermingham (@fbermingham) July 24, 2024
Bermingham framhåller även hur Kuleba enligt det kinesiska uttalandet ska ha sagt att Ukraina ”fäster vikt” vid Kinas åsikter, och ingående har studerat det så kallade ”konsensus av sex punkter” som Kina tillsammans med Brasilien föreslagit som politisk lösning på ”Ukrainakrisen”. Även detta är något som inte alls nämns i det ukrainska uttalandet.
Kinas representation i EU framhåller vidare via X hur Ukraina ”högst uppskattar Kinas positiva och konstruktiva roll i att främja fred och upprätthålla den internationella världsordningen”.
Det är givetvis möjligt att Kuleba har gett uttryck för allt detta i samtalen med Wang Yi. Men samtidigt vore det inte första gången som Kina manipulerar polerar utländska politikers uttalanden för att passa sina egna syften, i hopp om att mindre länder inte ska korrigera dessa uttalanden offentligt.
Ukrainas president Volodomyr Zelensky beskrev icke desto mindre besöket som positivt, eftersom Kina i samtalen ska ha återupprepat sitt stöd för Ukrainas territoriella integritet och gett nya försäkringar om att inte leverera vapen till Ryssland.
Även om inga storskaliga kinesiska vapenleveranser har observerats så rapporterade Nikkei Asia i förrgår hur kinesiska företag har exporterat vapendelar till försvarsentreprenörer i Belarus, även efter att landet utsatts för sanktioner på grund av sitt stöd för Rysslands krig i Ukraina.
Det ska bland annat ha handlat om tusentals avancerade lasersikten som kan användas för guidning av robotar, som exporterats till Belarus varifrån den ryska militären enkelt kan komma över utrustningen.
Samtidigt rapporterade New York Times i går hur skalbolag i Hongkong sedan invasionen av Ukraina har försett den ryska militären med mikrochip och annan viktig teknologi som omfattas av västerländska sanktioner.
