Bild från helgens G7-möte i Italien, där gruppens ton mot Kina var hårdare än någonsin tidigare. (Bild: Number 10, ATTRIBUTION-NONCOMMERCIAL-NODERIVS 2.0 GENERIC via Flickr)

G7 och Nato höjer tonen mot Kinas stöd för Ryssland

19 juni, 2024

I helgen skrev jag här på Kinamedia hur Volodomyr Zelensky för första gången öppet kritiserade Kina för landets stöd till Ryssland, med anledning av att Peking saboterade Ukrainas fredskonferens i Schweiz genom att avråda andra länder från att delta.

Nu har även G7 och Nato gjort ovanligt håra uttalanden om Kinas stöd för Ryssland, som ger vid handen att en upptrappning av den geopolitiska konflikten mellan Kina och världens demokratier är att vänta.

Det gemensamma uttalandet efter G7:s stormöte i Italien denna helg nämnde Kina 28 gånger, och då nästan uteslutande som en skadlig aktör. Bland annat lovade gruppen att agera mot företag och finansiella institutioner i Kina som ”stödjer den ryska krigsmaskinen”, vilket innefattar företag som förser den ”ryska försvarsindustrins industriella bas” med produkter som behövs för vapentillverkning.

Specifikt nämnde G7 att Kinas pågående stöd för Rysslands produktion av militär materiel möjliggör för landet att fortsätta sitt olagliga krig i Ukraina.

Kina uppmanades vidare att sluta förse Ryssland med varor som har så kallade dubbla användningsområden, det vill säga exempelvis mikrochip och drönare, vilka kan exporteras med civila ändamål som förevändning men ofta används av den ryska militären.

New York Times beskriver hur Joe Biden var särskilt tydlig på denna punkt under en presskonferens tillsammans med Zelensky i samband med mötet i Italien:

But at the end of his news conference with President Volodymyr Zelensky of Ukraine, he couldn’t seem to help jumping in as the Ukrainian leader spoke delicately about China’s tightening relationship with Russia. He leaned into his microphone as soon as Mr. Zelensky was finished.

“By the way, China is not supplying weapons” for the war in Ukraine, Mr. Biden said, “but the ability to produce those weapons and the technology available to do it.”

“So, it is, in fact, helping Russia,” he said.

Tidningen noterar även hur Kina vid tidigare G7-möten inte omnämnts lika ofta, och i regel som en partner gällande allt från klimatförändringar till handel. Till och med i de två toppmöten som gruppen tidigare hållit efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina så har Kina och Xi Jinping främst nämnts som en slags stabiliserande kraft med potential att tygla Vladimir Putin och hindra honom från att använda kärnvapen.

Enligt uppgift var det USA som insisterade på det ovanligt hårda ordalaget, med anledning av att Joe Bidens administration under det senaste året ändrat uppfattning angående allvaret av Kinas upptrappade stöd för den ryska krigsinsatsen.

Oavsett anledning till G7:s formuleringar, så framhåller Japan Times hur årets toppmöte utgör ett paradigmskifte i gruppens inställning till Kina då länder som Japan och Tyskland nu förbinder sig att agera mot kinesiska aktörer som stödjer Ryssland:

The U.S. has already taken punitive action against dozens of Chinese companies, but the G7 declaration marks the first time countries such as Japan and Germany have pledged to join such efforts — a development that experts say highlights the formation of an increasingly “united front” on China.

There have been differing opinions on China, with France, Germany and, previously, Italy, taking a more friendly approach to the country, said Erin Murphy, a senior fellow for the Asia Program at the Washington-based Center for Strategic and International Studies (CSIS).

But the G7 has now taken a “decidedly more hawkish stance,” calling out Beijing’s role in supporting Russia and laying their cards on the table in terms of what they can do, she added.

Tidningen säger vidare att inga detaljer framgick om vilka kinesiska företag eller finansiella institutioner som kommer utsättas för sanktioner eller exportkontroller, men att ”robusta handlingar” är att vänta mot de aktörer som hjälper Ryssland att kringgå västerländska sanktioner.

Dessa åtgärder ska vara ”förenliga med lagsystemet” i medlemsländerna och förväntas rullas ut de kommande veckorna och månaderna. De tros inkludera att begränsa vissa kinesiska bankers tillgång till amerikanska dollar och därmed stänga dem ute från den internationella finanssystemet, låt var att detta sannolikt främst kommer drabba mindre banker.

Det är i sammanhanget värt att notera hur Tyskland har varit en av de främsta bromsklossarna inom EU för att agera mot Kinas stöd för Ryssland. Att Tyskland nu inom ramen för G7 tar bladet för munnen kan även breda vägen för en tysk positionsförflyttning inom unionen, vilket skulle spela stor roll för den gemensamma politiken mot Kina få Tyskland alltjämt är EU:s största medlemsland och ekonomi.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg var inte sen att följa upp dessa kommentarer med sitt egna tydliga klarspråk. I en intervju med BBC denna vecka, underströk han hur Kina måste ”betala ett pris” för sitt stöd för den ryska militären:

Jens Stoltenberg said Beijing was ”trying to get it both ways” by supporting Russia’s war effort, while also trying to maintain relationships with European allies.

(…)

When pressed on what Nato members might do about China’s support of Russia, Mr Stoltenberg said there was an ”ongoing conversation” about possible sanctions.

He said China was ”sharing a lot of technologies, [like] micro-electronics, which are key for Russia to build missiles, weapons they use against Ukraine”.

He added that ”at some stage, we should consider some kind of economic cost if China doesn’t change their behaviour”.

BBC framhåller hur Kina försvarar sitt samarbete med Ryssland genom att hänvisa till att man inte exporterar så kallade dödliga vapen till landet, utan att det endast handlar om produkter med dubbla användningsområden ”i enlighet med lagar och regleringar”.

Detta sker enligt vad jag i helgen på Kinamedia beskrev som principen att ”allt som inte är förbjudet är tillåtet”. Det vill säga att Kina i regel balanserar på rätt sida av vad som enligt sanktionerna mot Ryssland uttryckligen är otillåtet, men samtidigt tänjer på gränserna för att förse sin samarbetspartner med vad som behövs för att den ryska militären ska kunna fortsätta strida som tidigare.

Även om Kina avstår från att i betydande omfattning förse Ryssland direkt med vapen – något som dock Storbritanniens försvarsminister nyligen sade redan sker – så verkar Volodomyr Zelenskys tålamod ha tagit slut i och med Pekings ambition att sabotera Ukrainas fredskonferens i Schweiz.

G7:s tålamod verkar i sin tur gradvis ha minskat i takt med Kinas allt tydligare teknologiska understöd för Rysslands försvarsindustri.

Nu återstår att se i vilken utsträckning G7 kommer agera mot kinesiska banker och företag som fortsätter stödja den ryska militären, samt vad motreaktionen från Peking blir. Klart från de senaste veckornas uttalanden är i alla fall att en förvärrad konfrontation mellan Kina och världens demokratier är att vänta.

Kinamedias nya artiklar direkt till din inkorg

Gör som 765 andra, prenumerera du med.

Translate article

Kinamedias nya artiklar till din inkorg helt gratis

Gör som 765 andra, prenumerera du med.