Jojje OlssonAv förklarliga skäl prioriteras Ukraina och Gaza i nyhetsflödet. Som Marcus Björk skrev på Kinamedia i helgen så var Kina dessutom nästan helt frånvarande i den svenska debatten inför EU-valet.
Det är därför inte märkligt att även enstaka uttalande om Kina från svenska ministrar hamnar i skymundan. Det är numera i utländska medier man får leta för att hitta dessa – därför lyfter Kinamedia i dag fram tre stycken sådana uttalanden på senare tid som är värda att uppmärksamma.
Som Kinamedia tidigare skrivit så förväntas EU-kommissionen denna vecka meddela sitt beslut om höjd importskatt på kinesiska elbilar. I gårdagens upplaga av Kinamedia nyhetsbrev framhölls hur Kina försöker motverka dessa tullar med morot och piska, samtidigt som det inom unionen råder delade meningar om huruvida skatten på elbilar från Kina bör höjas från dagens 10 procent.
I slutet av maj, under ett ministermöte i Bryssel, uttryckte handelsminister Johan Forssell Sveriges ståndpunkt. South China Morning Post citerade Forssell säga ”vi är lite skeptiska, vi vill inte ägna oss åt någon sorts handelskrig”.
Han säger vidare att det som händer i Kina är problematiskt, med anspelning på statliga subventioner som skapar en överkapacitet inom tillverkningssektorn att exportera billigt till omvärlden. Men han avslutar meningen genom att konstatera hur tullar även medför risken för framtida handelskrig.
South China Morning Post sorterar därmed in Sverige i ett ”frihandelsblock” lett av Tyskland, som i frågan om importskatter på kinesiska elbilar står emot ett block av länder som vill skydda Europas industrier från orättvis konkurrens lett av Frankrike, där även Finland ingår.
Johan Forssells kommentarer återspeglar dessutom de som statsminister Ulf Kristersson fällde då Tysklands förbundskansler Olaf Scholz besökte Sverige i mitten av förra månaden:
German and Swedish leaders warn against "stupid" tariffs on Chinese electric cars.
"We don't want to dismantle global trade, that's a stupid idea … Punitive tariffs as a one-size-fits-all solution is not a good idea for importing and exporting countries," said Ulf Kristersson. pic.twitter.com/z3HPqQZCMD
— Hans von der Burchard (@vonderburchard) May 14, 2024
Säkerhetspolitiskt märks dock en mindre tillmötesgående hållning gentemot Kina intressen. I veckan citerade The Economist utrikesminister Tobias Billström, som vid den 29:e upplagan av Stockholm China Forum i slutet av maj beskrev Rysslands invasion av Ukraina som en ”oåterkallelig vändpunkt” för svenska utrikes- och säkerhetspolitik.
Han tillade att Sverige även har nationella intressen i den indo-pacifiska regionen, inklusive Taiwansundet, samt att om det tullas på internationella lagar där så är det allas vårt bekymmer.
Vid sidan av Taiwan så har svenska ministrar på senare tid även uttryckt oro kring Kinas allt mer aggressiva beteende på filippinskt vatten. Associated Press citerar försvarsminister Pål Jonsons kommentarer vid en diplomatisk mottagning i Manila på Sveriges nationaldag 6 juni:
Sweden’s defense chief has expressed alarm over Beijing’s repeated dangerous maneuvers against Philippine vessels in the South China Sea, saying such actions threaten global security, undermine stability and underscore the need to invest “for our security and freedom.”
(…)
“Let me express my deep concern on the repeated dangerous maneuvers against Philippines vessels that have been taking place in the West Philippine Sea and the South China Sea,” Jonson said.
Associated Press noterar hur Pål Jonson visserligen inte nämnde Kina vid namn, men att hans tal ändå applåderades av såväl filippinska som andra asiatiska diplomater som sannolikt inte behövde en mer precis referens.
De tre kommentarerna från svenska ministrar under de två senaste veckorna ger vid handen vad som i USA ofta beskrivs vara en typisk europeisk inställning till Kina. Man inser att landet utgör ett säkerhetspolitiskt hot, men är samtidigt ovillig att kompromissa med de ekonomiska relationerna.
Trots erfarenheterna från Ryssland så har stora delar av Europa till skillnad från USA ännu inte helt omfamnat tanken på att ekonomi och handel – särskilt med högteknologiska produkter – utgör en stor del av den säkerhetspolitiska relationen med Kina.
