Förra veckan kom ny officiell statistik över Kinas befolkningsutveckling för 2023, som visade att landets befolkning minskade för andra året i följd.
En anledning till att antalet kineser blev drygt två miljoner färre är givetvis en åldrande befolkning med fler dödsfall. Över elva miljoner människor gick ur tiden i Kina i fjol, vilket är mer än hela Sveriges befolkning.
Men en ännu viktigare och mer oroande anledning till utvecklingen är antalet födslar, som under fjolåret slog ett nytt bottenrekord i Folkrepubliken Kinas historia på drygt nio miljoner.
Som diagrammet nedan från South China Morning Post visar så var detta betydligt färre födslar än under svältåren i början av 1960-talet, och en dramatisk minskning från de 17,8 miljoner födslar som ägde rum så sent som 2016.
Detta innebär 6,39 födslar på 1 000 invånare. Även det är en ny kinesisk bottennotering och enligt FN:s statistik lägre än Japan, medan Sverige ligger långt före med 11,73 födslar per 1 000 invånare.
Samtidigt som Japan har lyckats stabilisera sitt födelsetal så förväntas detta bli svårare för Kina, dels på grund av en rekordlåg ungdomsarbetslöshet som försenar giftermål och barnafödande.
Dels riskerar Kina bli gammalt innan landet blir rikt, då det till skillnad från Japan inte finns något omfattande välfärdssystem. Detta gör kostnader i samband med familjebildning svårare att bära – särskilt om man samtidigt även måste sörja ekonomiskt för sina åldrande föräldrar.
För även om Kinas befolkningsminskning på drygt två miljoner invånare i fjol vid en första anblick inte framstår som särskilt dramatisk, så blir problematiken desto tydligare efter en titt på hur snabbt befolkningen åldras.
Diagrammet från South China Morning Post nedan visar hur snabbt antalet kineser över 65 år blivit 216 miljoner till antalet:
Då antalet invånare som i fjol var över 60 år gamla uppgick till 297 miljoner så står det klart att denna åldersgrupp växer betydligt fortare än den sedan flera år tillbaka minskande arbetsstyrkan.
Den nya statistiken får Shanghai Academy of Social Sciences att tillsammans med Centre for Policy Studies vid Victoria University i Australien omvärdera tidpunkten då antalet kineser över 65 år bedöms bli fler än landets arbetsföra befolkning till 2077.
De nya siffrorna får även samma två lärosäten att enligt diagrammet nedan bedöma att Kinas befolkning vid seklets slut uppgår till 525 miljoner, vilket är 62 miljoner färre än tidigare uppskattningar:
Kinas arbetsstyrka kommer då endast vara 210 miljoner, vilket i så fall vore en femtedel av högstanoteringen år 2014.
Enligt samma prognos kommer 100 kinesiska arbetare vid seklets slut behöva försörja 137 pensionerade kineser, jämfört med bara 21 stycken i dag.
Vad detta innebär för Kinas ekonomi och internationella status skrev jag redan våren 2021 om här på Kinamedia under rubriken ”Kinas nya folkräkning och varför demografin är avgörande för landets framtid”.
