Anhängare av DPP uttrycker sitt stöd vid ett av regeringspartiets valmöten denna helg. Kina använder denna gång annorlunda metoder än vid tidigare presidentval för att få till ett regeringsskifte. (Bild: William Lais presidentvalskampanj via Line)

Lista: Kinas metoder för att påverka Taiwans presidentval

Det är nu mindre än en månad kvar till Taiwans presidentval den 13 januari. För Kina finns tydliga incitament att bidra till ett regeringsskifte, då det styrande partiet Democratic Progressive Party (DPP) förespråkar en taiwanesisk identitet och har fört Taiwan längre bort från Kina såväl politiskt som ekonomiskt.

Samtidigt har Kina en av världens mest påkostade propagandaapparater och en lång erfarenhet av att bedriva påverkansoperationer utomlands. Med tanke på detta är en av de vanligaste frågorna jag har fått på sistone hur Kina försöker påverka valutgången i Taiwan.

Därför sammanställer jag i dag nedan en lista på de metoder som Kina använder sig av i detta syfte. Listan är inte komplett och listordningen är godtycklig – men den erbjuder ändå en bra bild av hur den kinesiska påverkan bedrivs mot Taiwan just nu och kan komma att bedrivas mot andra länder i framtiden:

1) Militära provokationer: Den utifrån allra mest tydliga och synbara metoden att sätta press på Taiwan är kinesiska stridsflygplan i Taiwans luftförsvarszon, militära fartyg just utanför den taiwanesiska kustlinjen och upptrappade militärövningar i närområdet.

Kina har sedan det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosis besök i Taiwan förra sommaren trappat upp sina militära aktiviteter kring Taiwan betydligt. Från att tidigare nästan aldrig ha korsat den medianlinje som delar sundet mellan de båda länderna, har Kinas flygvapen det senaste året gjort så över 1 100 gånger.

Som jag uppmärksammade i Kinamedia nyhetsbrev #187, så slogs det i september ”rekord” med 565 kinesiska militärflygplan i Taiwans luftförsvarszon. Och som Reuters rapporterade i veckan så genomförde den kinesiska flottan i november minst fyra koordinerade övningar i närheten av den gräns på 44 kilometer från Taiwan som enligt internationell standard beskrivs som öns omedelbara närhet.

De militära aktiviteterna syftar till att trötta ut Taiwans mindre militär som måste hantera dessa, samt få landets invånare att känna att motstånd till en politisk union med Kina inte bara är hopplöst utan även farligt. De passar även in i retoriken att presidentvalet är ”ett val mellan krig och fred”, som både kinesiska myndigheter och oppositionen här på Taiwan nu använder sig av.

2) Sprida rädsla och rykten om krig: Användningen av militära provokationer för politisk påverkan medför en rad problem. Dels märker invånarna på Taiwan sällan av de militärövningar som äger rum i luften och till havs. Dels riskerar övningar främst att få motsatt effekt, då taiwanesiska väljare tidigare reagerat genom att rösta på de kandidater som Peking försökt skrämma iväg dem från.

Vidare riskerar fler provokativa aktiviteter att isolera relationen med Kina till den viktigaste valfrågan. Och detta förlorar oppositionen på, eftersom väljarna i regel är nöjda med regeringens Kinapolitik med desto mer missnöjda med inhemska frågor som ekonomi och bostadspriser.

Därför har organisationer som Taiwan FactCheck Center noterat ambitionen att sprida en ”krigsrädsla” via internet och medier. Detta grundar sig i en uppfattning om att desinformation är mer effektivt än militärövningar för att sprida känslan att regeringens politik håller på att leda till ett krig med Kina – eller för den delen att de båda metoderna kan vara särskilt effektiva tillsammans.

Rykten som Taiwan FactCheck Center har observerat innefattar Kinas militära överlägsenhet och den taiwanesiska militärens oduglighet. Vidare kablas bilden ut av USA som ovilligt eller oförmöget att försvara Taiwan. Samtidigt sägs den taiwanesiska regeringen vilja tvinga in studenter och invånare så gamla som 80 år i tjänst för att kriga mot Kina, medan högt uppsatta tjänstemän och samhällselit redan har lämnat Taiwan eller planerar att så göra.

3) Desinformation online: En rad inhemska forskare och organisationer har noterat hur desinformation online denna gång är den absolut viktigaste metoden för Kinas ambition att påverka valet i Taiwan. Detta är något som jag har skrivit detaljerat om i Kinamedia nyhetsbrev: ”Taiwan går till val #10” och för en svensk publikation som ännu inte har publicerat texten. Därför kommer jag bara beröra frågan som hastigast här i denna text.

Bland annat Doublethink Lab har pekat nya budskap och nya avsändare som de två viktigaste trenderna i spridningen av desinformation online. Statliga medier eller andra aktörer från Kina bedöms inte längre som trovärdiga källor i Taiwan. Därför försöker man kultivera eller på andra vis övertyga lokala ombud att sprida desinformationen.

Detta innefattar lokala medier med pro-kinesisk hållning eller som spelar på sensationslystna nyheter. Det handlar även om affärsmän eller med intressen i Kina. En ny målgrupp är ”influencers” online som får uppmärksamhet i kinesiska medier efter att de spridit pro-kinesiska budskap och därmed får mer följare och inkomster.

Metoderna för att kultivera lokala ombud varierar från rena betalningar till en ”pro-kinesisk propagandaekonomi” där det finns pengar att tjäna för influencers och bloggare. Det rör sig även om morot och piska för företag som vill ha tillgång till den kinesiska marknaden.

Budskapet har förändrats på så vid att propaganda om Kinas blomstrande ekonomi eller överlägsna politiska system har försvunnit. Detta bland annat på grund av ekonomisk stagnation och den kaosartade hanteringen av Covid-19, som fick stor negativ uppmärksamhet på Taiwan.

Istället ligger nu fokus på framför allt två saker. Dels vill man sprida tvivel om USA:s pålitlighet och intentioner. Detta sker genom desinformation som redan nämndes i punkten ovan, eller genom historier om att USA planerar bygga biolabb på Taiwan, som man lyckats få lokala källor att sprida.

Dels vill man skapa tvivel kring Taiwans demokratiska system genom anklagelser om röstköp eller riggade val eller för den delen regeringens odemokratiska metoder, vilket bland annat kartlags av Taiwan FactCheck Center.

4) Artificiell intelligens och falska användarkonton: AI är ett verktyg med enorm för potential för propaganda och desinformation. Då jag besökte Taiwan FactCheck Center, förväntade dess ordförande sig en stor kvantitativ ökning av desinformation och falska nyheter i samband med Taiwans presidentval. Hon framhöll hur det genom AI blir mycket billigare att framställa sådant material, men att kostnaden för att avfärda det fortfarande är lika hög.

AI är dock ännu i ett tidigt stadium på detta område. Dessutom – vilket redan nämnts ovan – så spelar avsändaren nu större roll än tidigare. Doublethink Lab har exempelvis noterat en minskning av aktiviteter från kinesiska trollfarmer, då detta helt enkelt inte genererar något organisk engagemang eller någon större uppmärksamhet i de målgrupper man vill nå.

Med detta sagt så är AI ingalunda värdelöst i sammanhanget. Forskare jag talat med framhåller hur AI kan användas för att generera falska profilbilder till användarkonton vilka framstår som autentiska och sätter igång diskussioner online. AI kan även användas till annat bildmaterial, eftersom dramatiska bilder alltid drar stort intresse online.

Vidare har lokala organisationer noterat flera röstinspelningar som genererats med AI och sedan spridits online eller i medier, bland annat av presidentkandidater som baktalar andra presidentkandidater. AI har även använts för att följa den globala trenden med kortvideos, bland annat i form av ”nyhetsuppläsare” på Youtube.

5) Bjudresor till Kina: En klassisk metod att forma hur allt från affärsmän till journalister upplever Kina är bjudresor, där mottagaren får utgifter betalda och dessutom smörjs med banketter eller rundturer i landet. De senaste månaderna har hundratals taiwanesiska politiker åkt på just sådana resor.

Inbjudningarna har framför allt varit riktade mot lägre rankade tjänstemän på lokalnivå, som sedan förväntas åka tillbaka hem och berätta för väljarna hur underbart det är i Kina och att utbytet mellan de båda sidorna kan öka bara de nuvarande regeringen försvinner.

I veckan uppgav Taiwans inrikesminister att minst 556 politiska ledare på lokalnivå åkt till Kina i 21 olika gruppresor som varit mer eller mindre betalda av kinesiska myndigheter.

Enligt lokala medier har så många som en tredjedel av lokalt valda ”borough chiefs” – ungefär grannskapsfullmäktige – i Taipei åkt på denna sorts resor, och enligt Reuters har 400 stycken resor genomförts bara den senaste månaden.

Även om rättsfall nu har startats mot arrangörer av resorna, så det mycket svårt för myndigheterna att agera mot bjudresor utan att anklagas för politisk häxjakt. Samtidigt har även högt uppsatta tjänstemän inom det största oppositionspartiet Kuomintang (KMT) träffat partitjänstemän i Kina under årets gång, vilket är menat att visa att en vänlig dialog kan äga rum om oppositionen får makten.

6) Ekonomiska tvångsåtgärder: Kina använder sin stora ekonomi som tvångsmedel runtom i hela världen. Taiwan är inget undantag. Exempelvis fick man Terry Gou att dra sig tillbaka från presidentvalet och därmed undvika en röstdelning inom oppositionen, genom att hota med utredningar om skattebrott och annat mot hans företag Foxconn i Kina.

Politiker från DPP som jag har intervjuat under hösten har påpekat hur Kina infört exportrestriktioner mot varor – främst fisk och olika sorters frukt – från delar av Taiwan där regeringens väljare är överrepresenterade. Detta givetvis i syfte att de ska önska ett regeringsskifte för egen vinnings skull.

Sambandet kan heller inte bli tydligare än när Peking i oktober meddelade att man förlänger en utredning kring Taiwans ”handelsbarriärer” mot Kina till 12 januari, alltså dagen innan presidentvalet. Sammantaget vill man ge intrycket av att den taiwanesiska ekonomin kommer straffas om regeringen sitter kvar.

7) Moroten vid sidan av piskan: Även om Kinas ekonomi och politiska system blivit allt mindre attraktivt för den taiwanesiska väljarkåren som noterat ovan, så fortsätter Kina att erbjuda en morot vid sidan av piskan.

Som jag skrev på Kinamedia tidigare i höstas så presenterade kinesiska myndigheter nyligen en plan för att integrera Taiwan med provinsen Fujian i en så kallad ”demonstrationszon för integrerad utveckling”, vilket ska förenkla investeringar och börsintroduktioner i Kina.

Planen inkluderar även snabbtåg till Taiwan, elektricitet och naturgas från Kina samt en särskild utvecklingsfond som taiwanesiska aktörer kan dra nytta av. I samband med att planen presenterades, sade en talesman för kinesiska myndigheter att relationen är i ett ”kritiskt skede” och står inför ”ett viktigt beslut”.

Sammanfattning: Att upptäckas med påverkan innebär en politisk kostnad för Kina. Som jag skrev i senaste upplagan av Kinamedia nyhetsbrev så höll Wang Huning, en av Kinas mäktigaste politiker, nyligen ett hemligt möte i Peking där han instruerade deltagarna till större försiktighet och mer sofistikerade metoder.

Liksom militärövningar så riskerar även ekonomiska påtryckningar att tolkas som de försök till påverkan som de faktiskt är. Därför är desinformation och bjudresor mer effektiva verktyg.

Vidare är kanaler som TikTok inte effektiva för att nå den målgrupp man främst är ute efter – osäkra väljare, eller väljare som stödjer regeringen men potentiellt kan byta sida. Snarare än de ekokammare som kinesiska appar utgör, ligger fokus nu främst på Facebook och Youtube.

På internet liksom i traditionella medier så har der blivit viktigare att hitta lokala ombud som kan sprida desinformation och på andra vis skapa inre splittringar. Det finns också en tendens att kinesiska aktörer skapar nyheter i Taiwan, som sedan rapporteras av lokala aktörer och förstärks av kinesiska medier.

Ett tydligt exempel på detta kom i veckan, då en taiwanesisk militärpilot som erbjudits över 100 miljoner kronor för att kapitulera med sin helikopter till ett kinesiskt fartyg arresterades. Händelsen blåses nu upp som bevis på dålig disciplin och moral inom Taiwans militär.

Då Kina i de två senaste taiwanesiska presidentvalen har misslyckats med att påverka väljarkåren till den utgång man önskar, är det tydligt att man denna gång måste testa någonting nytt.

Det rapporteras samtidigt även ofta om en frustration i Peking som inte har lyckats uppnå sin målsättning med vare sig militära eller ekonomiska tvångsmedel, och inte heller hittat några andra för sitt syfte effektiva metoder.

Hur det går denna gång vet vi först den 13 januari – följ Kinamedia nyhetsbrev för veckovisa uppdateringar fram tills dess.

Senaste nytt på Kinamedia