Samtal mellan Joe Biden och Xi Jinping under gårdagen i samband med det pågående Apec-mötet i San Francisco. (Bild: POTUS via Twitter)

Ingenting nytt efter möte mellan Xi Jinping och Joe Biden

Ibland är det nödvändigt att göra tråkiga konstateranden. Som exempelvis att inga genombrott eller någonting nytt och överraskande framkom efter att Xi Jinping och Joe Biden äntligen träffades under gårdagen, för första gången på ett år och blott andra gången sedan Biden blev president.

En del medier pekar på överenskommelsen om att Kina nu ska hjälpa USA att stoppa inflödet av fentanyl till landet, genom att hindra kinesisk export av nödvändiga kemikalier till drogkarteller i Latinamerika som möjliggjort den storskaliga produktionen av drogen som på senare år förstört livet för otaliga amerikaner.

Andra framhåller det som ett genombrott att de båda ländernas militärer ska återuppta den kommunikation som Kina avbröt sommaren 2022, efter att det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi besökte Taiwan.

Bristen på direkt kommunikation kan ge upphov till en ond spiral om en olycka inträffar mellan de båda militärerna, vars upptrappade aktiviteter i västra Stilla havet ökat risken för exempelvis en kollision mellan militära flygplan eller fartyg.

Att beskriva dessa överenskommelser som genombrott är dock tveksamt. Redan innan mötet kom uppgifter om att Kina skulle vara redo att samarbeta för att minska inflödet av fentanyl till USA – i alla fall retoriskt.

Det är i sammanhanget viktigt att minnas hur Kina vid upprepade tillfällen avgav liknande löften redan under Donald Trumps tid som president, men att exporten av dessa kemikalier samtidigt fortsatte att öka.

Liksom var fallet en gången, så innehöll Xi Jinpings löfte inte heller nu någonting konkret om hur Kina ska stoppa exporten annat efter att ”gå efter” misstänkta kinesiska företag som exporterar kemikalier, utan att säga hur eller i vilken omfattning.

Joe Biden å sin sida sade att överenskommelsen baseras på ”trust but verify”, det vill säga att man litar på den kinesiska ledarens löften men ändå kommer verifiera huruvida någon förändring egentligen äger rum, utan att meddela eventuella konsekvenser om så inte sker.

Mer konkret var i så fall beslutet om att de båda sidornas militärer återigen ska börjat prata med varandra efter ett drygt års avbruten kommunikation, i ljuset av ökad risk för en kollision eller andra misstag i Sydkinesiska havet samt kring Taiwan.

Men som jag kommenterade i TV4 tidigare i veckan, så var även detta i princip avgjort på förhand. Ett återinförande av kontakten mellan de båda militärerna kan samtidigt knappast ses som en eftergift från kinesiskt håll, eftersom det till lika del gynnar båda sidor i att minska risken för en plötsligt konflikt som ingen av dem vill se.

Andra så kallade överenskommelser följer samma mönster. Det uppges återigen att de båda ledarna ”framhöll vikten av att arbeta tillsammans för att öka ansträngningarna för att tackla klimatkrisen” – en retorik som vi hört otaliga gånger tidigare.

Dessutom ska de båda länderna samarbeta kring artificiell intelligens. Men även där handlar det om att kostnadsfria uttalanden om ”fokus” på att AI inte ska användas på ett vis som är farligt eller destabiliserande, samt att de båda länderna ska utse en samling experter för att samtal om detta.

Det är förvisso positivt att de båda sidorna återigen pratar med varandra på högsta nivå, och samtalen hade kunnat gå mycket värre än vad som var fallet. Läsare av Kinamedia kan bland annat dra sig till minnes den skrikmatch som pågick mellan de båda ländernas toppdiplomater i Alaska våren 2021. Något liknande mellan Xi och Biden vore katastrof för alla inblandade.

Det är också mycket positivt att de båda sidornas militärer börjar kommunicera samt att Xi Jinping och Joe Biden lovar fortsätta hålla kontakten, bland genom en slags hotline där de båda ledarna ska kunna nå varandra omgående i händelse av kris.

Men i den mån man talar om mötet som en framgång så är det viktigt med perspektiv. Och faktum är att det enda som möjligen skett i och med detta möte är att relationen är tillbaka i ett liknande tillstånd som för ett par år sedan, innan Nancy Pelosi besökte Taiwan och innan Kina skickade en spionballong över USA som sedermera sköts ned av amerikanska stridsflygplan.

Om något så tjänar mötet snarare till att visa på de båda sidornas allvarliga meningsskiljaktigheter, som gör etableringen av en hotline mellan ledarna nödvändig till att börja med.

Joe Biden framförde i mötet önskemål om att Kina ska använda sitt inflytande över Ryssland och Iran för att lugna konflikterna i Ukraina respektive Mellanöstern, vilket inte resulterade i några garantier från Xi Jinping.

Xi ville å sin sida se ett slut på amerikanska exportförbud och andra former av handelsrestriktioner mot Kina som han – med rätt eller orätt – anser är designade för att hindra Kinas utveckling. Givetvis fick han här heller inga garantier från Joe Biden.

Det finns alltså gott om konfliktområden mellan de båda länderna som inte har någon enkel lösning alls, vilket bland annat CNN beskriver på följande vis:

Expectations were low heading into the summit. And they were met.

While both sides want to avoid a disastrous confrontation, the trajectory of US-China relations appears destined to bend toward confrontation, which must be constantly managed to prevent an eruption into open conflict.

(…)

Right now, opening up slightly to the US appears to be in Xi’s interests. But the forces driving the powers toward further confrontation are broad and volatile. Meeting low bars at a moderately successful summit will not change the fundamentals of their rivalry.

Den allra största konfliktpunkten mellan världens två mäktigaste länder fortsätter att vara Taiwan. Och där rörde sig inte nålen en millimeter.

Xi Jinping uppmanade USA att sluta sälja vapen vill Taiwan samt stötta en så kallade ”fredlig återförening” genom att öppet motsätta sig taiwanesisk självständighet.

Xi sade under mötet med Biden vidare att han Kina fördrar en fredlig återförening och i nuläget inte har några planer att attackera Taiwan.

Dock lade han till den mycket oroväckande brasklappen att Kina ”vid någon tidpunkt behöver röra sig mot en generell lösning” gällande Taiwan om så inte sker, och utvecklade under vilka omständigheter man kan komma att använda militära medel mot ön.

Joe Biden var dock inte redo att öppet motsätta sig taiwanesisk självständighet, utan nöjer sig fortsatt med att i enlighet med USA:s tidigare hållning i frågan ”inte stödja” detta koncept.

Biden uppmanade å sin sida Kina att respektera den demokratiska processen på Taiwan i samband med landets presidentval i mitten av januari, som USA hoppas ska kunna avgöras utan kinesisk påverkan.

USA kommer vidare fortsätta sälja vapen till Taiwan, och uppmanade även enligt ovan Kina till återhållsamhet gällande landets militära aktiviteter kring Taiwansundet.

Meningsskiljaktigheterna kring Taiwan är sannolikt den största anledningen till att inget gemensamt uttalande utfärdades efter mötet, vilket annars hör till praxis när toppledare träffar varandra under liknande former.

Kanske mest talande för relationen mellan de båda länderna och ledarna var att Joe Biden i en presskonferens efter mötet med Xi Jinping fortfarande kallade honom för ”diktator”, vilket inte ses på med blida ögon i Kina:

Xi Jinping höll i vanlig ordning ingen presskonferens efter mötet, då han inte ser något värde i att låta uppnosiga journalister ställa frågor som kan försätta honom i en obekväm situation.

Dock har han under kvällen amerikansk tid närvarat vid en middagsbjudning i San Francisco, där amerikanska företag har betalat närmare en halv miljon kronor för att säkra en plats vid den kinesiska ledarens bord.