IAEA:s personal vid det havererade kärnkraftverket i Fukushima. Internationella atomenergiorganet har efter noggranna mätningar fastslagit att det behandlade spillvattnet är säkert att släppa ut i Stilla havet - något som skapat hätsk stämning i Kina. (Bild: IAEA Imagebank, CC BY-SA 2.0 via Flickr)

Hotfullt i Kina då Japan släpper ut spillvatten från Fukushima

Förra veckan började det japanska kraftbolaget Tepco släppa ut radioaktivt spillvatten från kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011.

I ett drygt årtionde har över en miljon ton vatten lagrats vid området, och under tiden behandlats så att nivåerna av tritium nu enligt det Internationella atomenergiorganet (IAEA) inte utgör någon risk mot vare sig människor eller den marina omgivningen.

Förutom IAEA så har andra länder även fått besöka kärnkraftverket i Fukushima för att obehindrat utföra egna tester. Icke desto mindre har Kina reagerat mycket starkt på att vattnet nu gradvis släpps ut i östra Stilla havet eftersom Tepco menar att man inte längre har kapacitet att lagra det.

Redan på förhand införde kinesiska myndigheter förra veckan en bojkott mot import av mat från havet från tio japanska prefekturer. När vattnet sedan började släppas ut förra veckan så utvidgades importförbudet till att omfatta hela Japan.

Vid sidan av detta så har Kina bedrivit en aggressiv diplomatisk kampanj för att stoppa eller åtminstone smutskasta Japan och utsläppen, tillsammans med en omfattande kampanj i de statliga medierna för att piska upp avsky mot planerna:

Föga förvånande så har detta skapat en hätsk stämning som tagit sig våldsamma uttryck mot japaner i Kina. Bland annat har stenar kastats mot ett japanska skolor och ambassader, rapporterar bland andra Al-Jazeera:

Japan has summoned China’s ambassador after businesses were inundated by ‘harassment’ phone calls following the release of water from the Fukushima nuclear power plant, with the country’s Prime Minister Fumio Kishida saying stones were thrown at its diplomatic missions and schools in China.

“There have been numerous harassment calls believed to originate from China and instances of stones being thrown into the Japanese embassy and Japanese schools. It must be said these are regrettable,” Fumio Kishida told reporters on Monday.

Hatet som inhemska medier uppviglat mot Japan bedöms av japanska myndigheter vara så allvarligt att man nu varnar invånare som vistas i eller planerar besöka landet.

Bland annat uppmanar man alla japaner att ”prata tyst på allmänna platser” med tanke på risken för att bli trakasserad.

Detta kan låta som en överdriven åtgärd. Men om man tittar närmare på reaktionerna på Kinas internet, så finns där en tydlig hotbild:

Bojkotten stannar heller inte vid mat från havet. Bland andra Washington Post rapporterar hur kinesiska konsumenter bojkottar allt från kosmetika till hushållsvaror från japanska tillverkare.

I vissa fall ger hetsen och desinformationen upphov till högst märkliga scener. Som exempelvis då butiksägare slår sönder sina egna butiker eller folk rusar till mataffären för att köpa på sig stora mängder salt:

Desinformationen ja. Förutom att IAEA har bedömt situationen som säker och andra länder haft fri tillgång till Fukushima för att utföra egna tester, så visar japanska forskare genom att använda kinesisk data hur tretton kärnkraftverk i Kina årligen släpper ut mer vatten med mer tritium i samma hav än vad Fukushima planerar göra.

Se nedan en karta som visar några av dessa kinesiska kärnkraftverk som var och ett gör sig skyldiga till potentiellt allvarligare utsläpp än Fukushima:

Det är i sammanhanget värt att noterna hur andra länder i regionen inte bryr sig nämnvärt. I Sydkorea har förvisso delar av allmänheten reagerat och även protesterat framför presidentpalatset. Men då handlar det främst om aktörer som traditionellt hyser agg mot Japan eller sedan tidigare är negativa till kärnkraft.

De sydkoreanska myndigheterna stödjer å sin sida det japanska beslutet helhjärtat, eftersom det sker i full transparens i samarbete med IAEA. För att markera har president Yoon Suk Yeol själv uppgett att han ska äta mat från havet till lunch flera dagar denna veckan.

Här på Taiwan råder heller inga upprörda känslor eller ens någon större uppmärksamhet kring spillvattnet. Myndigheterna har istället gått ännu längre i sitt försvar av utsläppet; Taiwans de facto ambassadör i Japan sade rentav att det är ”hälsosamt” med lite tritium för kroppen.

Att det bara är Ryssland och Nordkorea som hakat på den kinesiska kritiken visar att det främst handlar om politik. Detta är heller inte det första eller ens det mest allvarliga tillfället som bojkott mot japanska varor och hot om våld mot japaner piskas upp av medier och tjänstemän i Kina.

Detta är inte första gången som hotfulla stämningar piskas upp mot Japan. Efter att japanska myndigheter 2005 godkänt skolböcker med en förskönad bild av landets övergrepp under andra världskriget, gick tiotusentals kineser man ur huse för att ilsket vis sitt missnöje.

Ambassader attackerades, restauranger slogs sönder och privatpersoner attackerades på ett vis som fick Tokyo att kräva ursäkt och skadestånd. (Låt vara att dessa textböcker endast användes vid ett fåtal skolor.)

2012 ägde ännu värre protester rum, efter bråk kring ögruppen Senkaku som styrs av Japan men som Kina gör anspråk på under namnet Diaoyutai. Kinesisk polis stod och såg på medan ilskna folkhoppar kastade föremål på ambassader och konsulat; japanska bilar slogs sönder och restauranger med japansk mat satte upp skyltar som fördömde Japan för att inte bli sönderslagna.

Det finns alltså en latent ilska mot Japan som den kinesiska propagandan skapat, för kinesiska myndigheter att använda vid behov. Exempelvis minns alla som någon gång har levt med kinesisk tv, hur en en betydande andel av innehållet periodvis bestått av japanska soldater som dödar eller dödas:

Vad tjänar då kinesiska myndigheter på att piska upp dessa stämningar? Som det konstateras i veckans upplaga av Foreign Policys nyhetsbrev China Brief, så är detta ett effektivt vis att leda bort uppmärksamheten från Kinas ekonomiska oro och missnöjet som fortfarande finns efter den kaotiska hanteringen av Covid-19.

Att framhålla Japans utsläpp av behandlat spillvatten som ett slags angrepp på Kinas intressen utifrån ger vidare underförstått bilden av att bara kommunistpartiet gör landet starkt och enat nog att göra motstånd.

Denna nationalism blir enligt China Brief allt viktigare i takt med att det blir svårare för partiet att rättfärdiga sitt maktmonopol genom kommunistiskt ideologi som under Mao Zedong eller ekonomisk tillväxt som under Deng Xiaoping.

Sannolikt hänger den starka reaktionen även samman med att Japan på senare tid närmat sig väst och talat allt tydligare kring vikten av att försvara Taiwan. En utveckling som inte minst visades när Japan, USA och Sydkorea tidigare denna månad vid Camp David ingick en rad nya omfattande säkerhetspolitiska samarbetsavtal.

På kort sikt blir de ekonomiska konsekvenserna av bojkott och protesterna negativa även för Kina. Men främst framstår hysterin och hoten om våldsamheter som ännu en kontraproduktiv incident vilken för Japan närmare världens demokratier och Kina närmare Ryssland och Nordkorea.