Under söndagen syntes rubriker i flera svenska medier om hur ”57 muslimska stater” kräver nya internationella lagar eller andra åtgärder som ska stoppa skändning av koranen, då Islamiska konferensorganisationen (IKO) hållit ett krismöte efter att den heliga skriften återigen bränts i Sverige.
Detta ledde till att svenska Utrikesdepartementet i ett mail till Sveriges radio uppgav att man noterat IKO:s uttalande, beklagade det inträffade och uttryckte förståelse för att ”islamofobiska handlingar” vid manifestationer i Sverige kan vara kränkande för muslimer.
Till att börja med är det endast i Sverige jag har sett rubriker mena att ”57 muslimska stater” kräver åtgärder. Ledande nyhetsbyråer som Reuters och medier från muslimska länder som Al Jazeera framhåller istället att det handlar om en ”islamisk gruppering” respektive en organisation med 57 medlemsstater.
För hur ofta ser man rubriker som ”38 stater kräver” när samarbetsorganisationen OECD gör ett uttalande? Precis som OECD så är IKO en överstatlig organisation, som ofta har kritiserats även av sina medlemsländer.
Men låt oss lägga sådana hårklyverier vid sidan och istället titta närmare på vad IKO har sagt om den allra största inlåsningen av etniska minoriteter sedan andra världskriget; det pågående folkmordet mot uigurer och andra muslimska folkgrupper i regionen Xinjiang i västra Kina.
Skändande av koraner tillhör de mildare övergreppen i Xinjiang. Sedan 2016 har miljontals muslimer tagits till fångläger där de tvingats avsäga sig sin tro och straffas hårt för minsta religiösa yttring. Tusentals moskéer har raserats och utbildning om islamsk kultur bannlysts.
Samtidigt har IKO spelat en nyckelroll i den kinesiska regimens rättfärdigande och desinformation kring den skoningslösa kampanjen mot Xinjiangs etniska minoriteter, genom att hylla utvecklingen i regionen.
Efter att 2018 ha tagit upp frågan om de muslimska fånglägren i Xinjiang, så bjöd kinesiska myndigheter in företrädare för organisationen på en noga regisserad resa i regionen. I mars 2019 utfärdade IKO en rapport som hyllade Peking för att ”ta väl hand om sina muslimska medborgare”, samtidigt som man sade sig se fram emot att närmare samarbete med Kina.
Sedan dess har organisationen fått kritik från flera muslimska aktörer för att ha köpts av Kina. Exempelvis skriver forskaren Ajyaz Wani i en text för Observer Research Foundation med talande rubriken ”The Uyghur issue: Assessing China’s increasing clout” följande om IKO:s agerande:
China, on the other hand, used its economic clout over the Muslim countries to sabotage most of the calls from US-led democracies at global forums like the UNHRC. As expected, the Organisation of Islamic Cooperation and other authoritarian Muslim regimes toed Beijing’s official line and commended China’s efforts in “protecting human and promoting human rights through development”.
Uyghur Human Rights Project noterade tidigare i år hur 90 muslimska organisationer i december 2021 utfärdade ett öppet brev till IKO med uppmaningen att tydligt ta ställning mot den kinesiska regeringens övergrepp mot uigurer.
Året dessförinnan, i ett gemensamt uttalande med stöd från hela 150 muslimska organisationer, uppmanades IKO att uppehålla sina egna stadgar genom att erbjuda undsättning för och stödja en oberoende utredning om uigurerna och människorättsbrotten de utsätts för.
Istället har organisationen i enlighet med målsättningen 2019 närmat sig Kina, bland annat genom att i fjol bjuda in landets dåvarande utrikesminister Wang Yi som observatör vid sitt stormöte i Pakistan.
Human Rights Watch har vidare noterat hur IKO motverkat agerande från FN kring förtrycket mot uigurerna, genom att vägra stödja en oberoende utredning av situationen av FN där IKO har en permanent delegation.
Mot denna bakgrund är det läge att fråga sig huruvida IKO är en organisation som verkligen prioriterar alla muslimers väl i religiösa frågor – eller främst prioriterar sin egen ställning samt pengar från diktaturer som Kina där situationen för muslimer är helvetisk på riktigt.
Av respekt för uigurerna men även för oss själva så vore det hedervärt att under krypandet för desamma i alla fall påpeka hur såväl IKO som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan – no pun intended – sväljer mygg och silar kameler, genom att ignorera folkmordet i Kina men använda koranbränningar i Sverige för egna politiska syften.
