Jobbutsikterna för nyutexaminerade kineser har blivit allt sämre de senaste åren. (Bild: Pixabay)

Ungdomsarbetslösheten nu över 20 procent i Kina

1 juli, 2023

Under de senaste åren har arbetslösheten bland unga kineser ökat dramatiskt. Trots högre utbildningsnivåer och minskande barnkullar har många nyutexaminerade svårt att hitta arbete.

Även stora städer som Peking och Shanghai dras med hög ungdomsarbetslöshet, som närmar sig nivåer jämförbara med Spaniens och Greklands ökända siffror.

Financial Times uppmärksammande i maj hur andelen arbetslösa i åldersgruppen 16 till 24 år i Kinas städer ökade till 20,4 procent under april månad. Andelen slår det tidigare rekordet från 2022, då landet fortfarande höll fast vid den strikta nolltoleransen mot Covid-19 och miljontals kineser var försatta i hemkarantän.

Rekordsiffran blir än mer illavarslande i ljuset av att årets kull av gymnasister och universitetsstudenter i april ännu inte stod till arbetsmarknadens förfogande. Som grafiken nedan visar innebär den tid då skolåret avslutas i regel en topp i arbetslösheten, då alla nyexaminerade kommer ut på arbetsmarknaden samtidigt.

Ungdomsarbetslöshet i Kinas största städer under årets fyra första månader, trots att landet skrotat nolltoleransen mot Covid-19. (Copyright: Goldman Sachs via Financial Times)

I juni rapporterades vidare hur ungdomsarbetslösheten i städerna ökat ytterligare till 20,8 procent. Utvecklingen är inte bara en konsekvens av pandemin, utan snarare fortsättningen på en trend som började redan dessförinnan.

I år tar dessutom 11,6 miljoner universitetsstudenter examen, vilket är det högsta antalet någonsin.

Detta är inte första gången som Folkrepubliken Kina upplever hög arbetslöshet bland unga i städer. I början av kulturrevolutionen (1966-76) sändes 17 miljoner unga “privilegierade stadsbor” ut på landsbygden för att lära sig av bönderna.

När de sedan återvände till städerna flera år senare innebar det en utbudschock av tillgänglig arbetskraft som kraftigt drev upp arbetslösheten. Många av dem hade också förlorat några av sina viktigaste skolår när de istället tvingades arbeta ute på landsbygden, vilket gett upphov till uttrycket “den förlorade generationen”.

Reformerna som sjösattes av Deng Xiaoping 1978 innebar startskottet på en positiv ekonomisk utveckling. Marknadsekonomi ersatte till viss del planekonomin, och den efterföljande tillväxten absorberade det mesta av den unga arbetskraften från den förlorade generationen. Arbetslösheten föll därmed kraftigt under tidigt 1980-tal.

Även om Kinas ekonomiska mirakel inletts så förekom tillfälliga ekonomiska nedgångar under sent 1980- och 90-tal, med ökad arbetslöshet som följd. Dessa bekämpades ofta genom liberaliseringar av ekonomin. Inte minst Kinas anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO) år 2001 eldade på den ekonomiska utvecklingen och höll nere arbetslösheten.

Under finanskrisen 2008 sjösattes stora stimulanspaket för att motverka en ekonomisk recession. Totalt pumpades motsvarande 12,5 procent av landets BNP in i ekonomin under en period om 27 månader, vilket i relativa termer var tre gånger mer än motsvarande stimulanser i USA.

Efter en kraftig men kortvarig nedgång var den kinesiska ekonomin tillbaks på tvåsiffrig tillväxt redan 2010, med fortsatt låg arbetslöshet.

Även i dag är den sammantagna kinesiska arbetslösheten förhållandevis låg på 5,2 procent, att jämföra med Sveriges arbetslöshet som i februari 2023 låg på 7,4 procent. Dock är arbetslösheten bland unga kineser betydligt högre efter en stadig ökning under de senaste åren.

Denna ökning beror i mångt och mycket på politiska beslut. De drakoniska restriktionerna under nolltoleransen mot covid-19 hade stor inverkan på små och medelstora företag. Baiguan har rapporterat att 19,9 procent av alla företag i Shanghai avregistrerades under 2022.

Majoriteten av dessa var just små och medelstora företag, som utgjorde en viktig del av stadens ekonomi och var en stor arbetsgivare för unga.

Den förväntade återhämtningen för denna sektor av ekonomin har dessvärre uteblivit sedan restriktionerna mot Covid-19 lyftes.

En av förklaringarna till den ökande arbetslösheten bland unga är att allt fler unga söker sig till högre utbildning, då det har varit en uttalad strategi från myndigheterna att uppmuntra detta.

Studieavgifterna har hållits på en förhållandevis låg nivå under många år, fram tills en chockhöjning aviserades i början av juni i år med upp till 54 procent högre avgifter för vissa utbildningar.

Detta hänger i sin tur samman med de allt större finansiella problemen som lokala myndigheter upplever efter den stora oron på landets fastighetsmarknad med början 2020, vilket jag tidigare skrivit närmare om för Kinamedia.

Lokala medier som Caixin har vidare rapporterat om att universitet håller inne examensbevis om studenten i fråga inte har fått ett anställningserbjudande. Detta i ett försök att manipulera siffrorna för att ge sken av en högre anställningsbarhet efter examen än vad som egentligen är fallet.

Antalet kvalificerade jobb har inte heller ökat i samma takt som antalet nya jobbsökande. Detta har skapat en diskrepans mellan utbud och efterfrågan, som dessutom förvärras för varje år då utbudet fylls på med ett ökande antal nyutexaminerade studenter.

En del av de som efter examen inte lyckas få ett kvalificerat jobb på grund av den hårdnande konkurrensen väljer istället att ge upp, vilket har gett upphov till sociala fenomen som “ligg platt” (躺平).

Detta uttryck beskriver hur unga prioriterar bort ambitioner kring karriär, äktenskap och bostadsägande för att istället “ligga platt” – det vill säga arbeta precis så mycket som de behöver för att klara existensminimum.

För att råda bot på den ökande arbetslösheten bland unga har myndigheterna börjat uppmana dem att inte vara så kräsna med sina jobbmöjligheter.

De bör snarare vara beredda att ta okvalificerade arbeten, trots egna och familjens investeringar i både tid och pengar på en universitetsutbildning i hopp om att säkra en plats i medelklassen.

Exempelvis har Kinas kommunistiska ungdomsförbund via den ledande chattappen Wechat uppmanat ungdomar att acceptera kroppsarbete på fälten på landsbygden istället för att gå arbetslösa i städerna.

Påbudet påminner onekligen om när Mao skickade ut städernas unga och utbildade för att arbeta på landet under kulturrevolutionen. China Change rapporterar exempelvis hur myndigheterna i Guangdong-provinsen har presenterat konkreta planer på att skicka unga från städerna till landsbygden för kroppsarbete:

The three-year action plan of Guangdong youth going to the countryside, returning to the countryside, and rejuvenating the countryside to help the project of high-quality development of 100 counties, 1,000 townships, and 10,000 villages.

I Peking ses den ökande arbetslösheten bland unga stadsbor som ett hot mot den “sociala harmoni” som partiet försöker upprätthålla. Hög ungdomsarbetslöshet och inflation brukar nämnas som bidragande orsaker till studentprotesterna på Himmelska fridens torg 1989, vilka ledde till ett brutalt mördande av de som demonstrerade.

Myndigheterna har därför meddelat en rad åtgärder för att komma till bukt med den höga ungdomsarbetslösheten. Bland annat erbjuds företag en engångsbonus för att anställa personer under 24 år som är registrerade som arbetslösa. Även myndigheter och statsägda företag har uppmanats att öka anställningarna ur just denna grupp.

Trots det ser tyvärr jobbutsikterna framöver för unga välutbildade kineser bleka ut i ljuset av den ekonomiska utvecklingen. Så här beskrev exempelvis Bloomberg situationen i en lång artikel under gårdagen med den talande rubriken ”China’s Economic Woes Are Multiplying — and Xi Jinping Has No Easy Fix”:

It was meant to be the year China’s economy, unshackled from the world’s strictest Covid-19 controls, roared back to help power global growth.

Instead, halfway through 2023, it’s facing a confluence of problems: Sluggish consumer spending, a crisis-ridden property market, flagging exports, record youth unemployment and towering local government debt.

Den höga skuldsättningen för lokala myndigheter som analysföretaget Rhodium Group nyligen uppskattade till 8 000 miljarder dollar ger vid handen de stora strukturella utmaningar som Kinas ekonomiska återhämtning har att borttas med.

Efter 40 år tycks Kinas ekonomiska mirakel ha nått vägs ände – slutet på en era, och på en lukrativ arbetsmarknad för landets unga invånare.

Go toTop