Kinas toppdiplomat Wang Yi skakar hand med Rysslands president Vladimir Putin i Moskva under onsdagen, och beskrev sedan relationen mellan de båda länderna som "bergfast" nog att klara av alla tänkbara internationella utmaningar. (Bild: Faksimil Twitter)

Kinas stöd för Ryssland ett år in i Putins krig

När det i dag är exakt ett år sedan den upptrappade ryska invasionen av Ukraina verkar det kinesiska stödet för Ryssland i denna konflikt gå in i ett helt nytt skede, som även innefattar att förse Vladimir Putins militär med vapen.

De senaste månaderna har många analytiker – med lite god vilja – istället anat en försoning mellan Kina och väst. Detta bland annat på grund av signaler från Pekings för att locka utländska investeringar efter att nolltoleransen mot Covid-19 övergivits, samt planerade Kinabesök av högt uppsatta amerikanska tjänstemän som utrikesminister Antony Blinken och finansminster Janet Yellen.

Dessa förhoppningar kom dock på skam i samband med den omtalade kinesiska spionballongen som i början av februari sköts ned vid den amerikanska kusten.

Debaclet fick Blinken att ställa in sin resa till Peking som var planerad bara några dagar senare. Det föranledde även ett häftigt ordkrig mellan honom och Kinas toppdiplomat Wang Yi vid den årliga säkerhetskonferensen i München förra helgen, där den senare försökte övertyga europeiska diplomater om USA:s status som främsta syndabock till att kriget i Ukraina fortsätter rasa.

I samband med denna konferens meddelade Blinken att Kina överväger att förse Ryssland med så kallad ”lethal aid”. Alltså vapen, vapendelar, ammunition eller annan utrustning som kan användas på slagfältet i Ukraina. Han sade vidare att USA har delat dessa underrättelseuppgifter med sina allierade, och under gårdagen rapporterade Wall Street Journal att USA kan komma att offentliggöra uppgifterna.

Detta vore en betydlig upptrappning från Kinas håll vars stöd för Ryssland hittills främst varit diplomatiskt genom efterhärmning av den ryska retoriken, och ekonomiskt i form av ökad handel som fyllt på Putins krigskassa.

De amerikanska uppgifterna var tydligen övertygande nog för att exempelvis EU:s utrikeschef Josep Borrell i privata samtal varnat Wang Yi för att förse Ryssland med vapen, låt vara att den kinesiska toppdiplomaten slog ifrån sig anklagelserna i München.

Omedelbart efter München åkte Wang Yi till Moskva, där han bland annat träffade säkerhetschef Nikolai Patrushev, utrikesminister Sergei Lavrov och Vladimir Putin själv.

Deras diskussioner och uttalanden kunde inte ha varit mer väsensskilda från det irriterade käbblet i München. Reuters citerar Wang Yi enligt följande:

At a meeting in Moscow, Wang Yi told Nikolai Patrushev, secretary of Russia’s powerful Security Council, that he looked forward to discussions about security.

”Chinese-Russian relations are mature in character: they are rock solid and will withstand any test in a changing international situation,” Wang told ”Comrade” Patrushev through a Russian interpreter in remarks aired on state television.

Wang said Russia and China should work out new joint steps to ensure the security of both countries, without elaborating.

Samtidigt som Wang Yi beskrev relationen med Ryssland som bergfast så garanterade Patrushev att Ryssland ger sitt fulla stöd för Kina i frågor som Taiwan, Hongkong, Tibet och Xinjiang som den ryska säkerhetschefen menar att väst exploaterar för att smutskasta Kina.

Efter att Wang Yi under onsdagen träffat Putin, så gav den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua och kinesiska diplomater följande information om mötet:

China-Russia relations enjoy a solid political, economic and cultural foundation, as well as calmness and sobriety from reviewing past experiences, said Wang Yi, director of the Office of the Foreign Affairs Commission of the Communist Party of China (CPC) Central Committee, at a meeting with Russian President Vladimir Putin.

(…)

Wang conveyed to Putin the warm greetings from Chinese President Xi Jinping. He noted that the two presidents held an important video conference at the end of last year, which has charted the course for bilateral relations in the new year.

He said that the current international situation is complicated and grim, but the China-Russia relationship, which has stood the test of the drastic changes in the world situation, is mature, tough and as stable as Mount Tai.

(…)

China is willing to work with Russia to maintain strategic resolve, deepen political trust, strengthen strategic coordination, expand practical cooperation and safeguard the legitimate interests of both countries, in order for the two countries to play a constructive role in promoting world peace and development, he said.

Som grädde på moset talades det också från båda sidor om att förbereda ett möte mellan Putin och Xi Jinping, genom att Kinas ledare under de kommande månaderna – möjligen i samband med den ryska årsdagen av segern i andra världskriget 8 maj – ska besöka Moskva.

Det är i sammanhanget värt att notera hur Xi är en av ytterst få framträdande världsledare som under det senaste året inte har samtalet med Ukrainas president Volodomyr Zelensky ens på telefon.

I samband med resan har en strid ström av framför allt anti-amerikansk propaganda kring kriget i Ukraina märkts från statliga kinesiska medier och diplomater. Se nedan ett axplock av otaliga exempel:

Det är alltså svårt att tänka sig hur Kina – som dessutom fortfarande använder den ryska retoriken om ”speciell militär operation” i Ukraina snarare än krig eller invasion – diplomatiskt skulle kunna ta Rysslands parti tydligare än detta.

I dag publicerade tyska tidningen Der Spiegel vidare uppgifter om att kinesiska drönare är på väg till Rysslands, i en artikel med den talande rubriken ”China Reportedly Negotiating with Russia To Supply Kamikaze Drones”.

Tidningen säger sig ha kommit över information om att den ryska militären är i förhandlingar med en kinesisk drönartillverkare vid namn Xi’an Bingo Intelligent Aviation Technology. Enligt uppgift ska företaget tillverka och testa 100 stycken drönare av modell ZT-180 för att sedan leverera dem till Ryssland under våren.

Modellen i fråga kan utrustas med en stridsspets på upp till 50 kilo. Dessutom uppges det kinesiska företaget planera förse Ryssland med komponenter och kunskap för att på egen hand producera 100 stycken sådana drönare i månaden.

Der Spiegel rapporterar vidare hur Kinas militär i fjol planerade att förse Ryssland med reservdelar till landet stridsflygplan. Falsk dokumentation för att dölja leveranserna hade enligt uppgift redan förberetts, men det är dock oklart huruvida leveranserna i själva verket ägde rum.

Vid sidan av detta påminner tidningen om hur nederländska mikrochip sedan invasionen av Ukraina har levererats till den ryska försvarsindustrin från Kina. Något som bland annat har framkommit efter att ukrainsk militär analyserat beslagtagna ryska raketer, helikoptrar och drönare.

Vidare har USA redan infört sanktioner mot det kinesiska satellitföretaget Changsha Tianyi Space Science för att ha försett ryska trupper med satellitfoton som varit av militär betydelse. Civila drönare som använts på slagfältet har också levererats till Ryssland av kinesiska exportföretag via Förenade arabemiraten.

Enligt bland andra CNBC har flera amerikanska tjänstemän den senaste veckan uppgett att Kina redan förser den ryska militären med så kallad ”non-lethal military assistance”, som kan inkludera uniformer och kroppsskydd.

I samband med säkerhetskonferensen i München uppgav Wang Yi även att Kina snart skulle publicera ett dokument innehållandes Xi Jinpings förslag om en politisk lösning på konflikten i Ukraina.

Och alla de ovanstående faktorerna till trots, så existerar på flera håll fortfarande förhoppningar om att Kina är rätt aktör mäkla fred. Svenska medier är inget undantag; exempelvis publicerade Aftonbladet nyligen artikeln ”Kinesisk toppdiplomat kan få slut på Ukrainakriget” med den ”exceptionellt intelligenta” diplomaten Wang Yi som fredsmäklare i centrum.

När Kina tidigare i dag så presenterade vad som av medier beskrivs som en ”fredsplan” för Ukraina, så var det tydligt att dokumentets tolv punkter vare sig innehöll några konkreta förslag eller någon ny kinesisk position som skiljer sig från den retorik som Wang Yi och andra kinesiska diplomater tidigare använt sig av:

Men trots att Kina stödjer Ryssland diplomatiskt, överväger att stödja landet även militärt och regelbundet beskyller USA och Nato för Ukrainakriget så verkar det finnas en förhoppning på att Peking kanske ändå trots allt bara vill väl.

Precis när jag skrev detta dök följande notis upp i min inkorg från Svenska dagbladets morgonrapport:

Kina uppmanar Ryssland och Ukraina att sätta sig vid förhandlingsbordet, och lägger fram ett fredsförslag med tolv punkter på fredagen. Kina vill bland annat se ett stopp på sanktionerna mot Ryssland. ”Ensidiga sanktioner och maximalt tryck kan inte lösa problemet, de skapar bara nya problem”, skriver man bland annat. Ukrainas president Zelenskyj var på torsdagen öppen för Kinas inblandning.

Inte ett ord om det diplomatiska stödet eller de potentiella vapenleveranserna, eller för den delen om att vad Volodomyr Zelensky egentligen sade var att han själv inte har sett det kinesiska dokumentet, men att han gärna skulle vilja samtala med regeringen i Peking eftersom denna ännu ett år efter invasionen undvikit kontakt med Zelensky.

En viktig anledning till att den ryska invasionen av Ukraina orsakat så stor förödelse är att medier, politiker och analytiker i väst länge ville tro det bästa om Vladimir Putins Ryssland och därför övertygade sig själva att något fullskaligt krig inte stod inför dörren.

Det är nu oroande att se hur Xi Jinpings Kina på många håll – i klar motsats till sina tydliga handlingar – erbjuds precis samma ”benefit of the doubt”.

UPPDATERING:

Efter att ha läst den artikel som Svenska dagbladet länkar till i sin morgonrapport, samt ytterligare en text senare publicerad på tidningens nyhetssida, så är det orättvist att nämna just den tidningen som ett dåligt exempel eftersom rapporteringen i själva verket täcker in de flesta aspekterna ovan.

Men det finns gott om andra exempel. SVT kallar Kinas dokument för ett ”fredsavtal” och påstår att Xi Jinping under gårdagen skulle hålla ett ”fredstal”, vilket aldrig skedde.

Man intervjuar även en fredsforskare som menar att man inte ska avfärda Kinas viktiga ”fredsförslag”, trots att dokumentet knappt innehåller några förslag utan snarare bara är en sammanställning av Pekings tidigare talpunkter.

Senaste nytt på Kinamedia