Skärmdump "China Dissent Monitor", ett verktyg av organisationen Freedom House för att kartlägga protester i Kina.

Gräsrotsprotester är vanliga i Xi Jinpings Kina

Denna artikel publicerades först 17 november på Freedom House hemsida med rubriken ”Grassroots Protests Are Frequent in Xi Jinping’s China”. Den bygger på data från organisationens databas ”China Dissent Monitor”.

Hur ofta förekommer protester i Kina? Det är ett odiskutabelt faktum att enpartistaten har etablerat ett aldrig tidigare skådat system för att stoppa kollektivt agerande innan det börjar – med genomträngande övervakning, kontroll av hela områden som delas upp i stora rutnät samt även ett system med ”särskilt bevakade grupper” för att hålla koll på medborgare som man tror är benägna att ägna sig åt aktivism.

Xi Jinping har tagit social kontroll ännu längre medan han befäst diktaturen under det senaste årtiondet, genom instiftandet av en rad nya säkerhetslagar och genom att begränsa utrymmet för rättsorganisationer och andra NGO. Dessutom lägger regeringen stor möda på att förhindra spridningen av information kring avvikande åsikter.

I denna kontext är uppfattningen att protester i Kina tillhör ovanligheterna förståelig. Men ett nytt initiativ från tankesmedjan Freedom House, ”China Dissent Monitor (CDM)”, kan nu visa att Kinas invånare regelbundet utmanar makthavarna, både kollektivt och individuellt.

CDM dokumenterade 668 protester och andra missnöjesyttringar i fastlandskina från juni till september 2022. Av dessa utgjordes 77 procent av demonstrationer, protestmarscher och vägblockader. Man dokumenterade också många andra protestaktioner, däribland ockupationer, strejker, protestbanderoller och graffiti samt betydande aktivism på nätet som storskaliga hashtag-kampanjer och inlägg som går virala.

Så här yttrar sig protester i Kina:

* Efter att deras barn drabbats av matförgiftning protesterade hundratals föräldrar i Xi’an utanför ”Barnens slott”, ett företag som erbjuder privatundervisning. Polis slog våldsamt ner demonstrationen.

* En stor grupp människor, som alla köpt lägenheter i fastigheten ”Zoina Spring” i Hangzhou, demonstrerade mot felaktigheter som fastighetsutvecklaren gjort sig skyldig till. De ropade ”polisbrutalitet!” när agenter från säkerhetspolisen började släpa iväg demonstranter.

* Invånare i Hebei var missnöjda med att en nyligen uppförd väg passerade infarten till deras by och blockerade vägen med cyklar och motorcyklar.

* Byggnadsarbetare i Shenyang hängde upp banderoller på ett flerbostadshus för att utkräva innehållna löner från utvecklaren, Zhongliang.

* Hundratusentals användare av Weibo kritiserade myndigheternas politik kring Covid-19, genom att använda en hashtag associerad med arresteringen av en kvinna och hennes pappa i Dandong. De greps eftersom de brutit mot pandemirestriktioner för att kunna resa till ett sjukhus för behandling.


Sådana protester förekommer dagligen i Kina, och dokumenteras av CDM. Projektet kategoriserar varje händelse med ett flertal variabler, vilket möjliggör jämförelser och trendanalyser. De samlar all information i en regelbundet uppdaterad databas på chinadissent.net.

Missnöjesyttringar i Kina är inte bara regelbundna; de är också omfattande. Sedan juni i år har invånare i nästan varje provins eller stad på provinsnivå protesterat. Även när myndigheter gjort allt de kunnat för att hindra demonstranter från att kontakta varandra, har de i många fall lyckats bilda decentraliserade rörelser som ökat genomslagskraften av pågående protest.

Ett exempel är den rörelse i Henan som involverade bankkunder från minst fem provinser. Man protesterade mot banker baserade i provinsen Henan som fryst konton för uttag av pengar. Internationell rapportering fokuserade på en stor demonstration som hölls i juli, men CDM noterade sexton separata aktioner kopplade till denna rörelse sedan juni.

Ett annat exempel är rörelsen där protester uppgav sin egna namn i juni, som innefattade 61 demonstrationer mot korruption, maktmissbruk och företagsbedrägeri i sjutton provinser och 35 städer, sammankopplade av symboliken att demonstranter höll upp sina ID-kort samtidigt som de uttryckte sitt missnöje.

Även om det inte vore korrekt att uppmåla protester som ovanliga i Xi Jinpings Kina, så är det inte heller riktigt rätt att beskriva typiska protester som en uttrycklig utmaning mot regimen.

Trots att CDM faktiskt har noterat aktioner som utmanat den centrala ledningen – till exempel då tre långvariga medlemmar i det kinesiska kommunistpartiet (KKP) publicerade ett öppet brev i augusti i vilket de uppmanade partiet att se över principen om att ”partiet leder överallt” – riktar de flesta protestaktioner in sig på lokala myndigheter (33 procent) och privata företag (64 procent).

De problem som oftast engagerar människor innefattar avbrutna bostadsaffärer, bedrägerier, kränkningar av arbetsrätten, politiken kring COVID-19, korruption och markrättigheter. Vidare, vilket är viktigt att notera, fann CDM bevis för att invånarnas krav tillmötesgick i minst 37 fall, genom att exempelvis myndigheter påbörjade utredningar eller förändrade regelverk, eller genom att företag betalade ut löner som felaktigt hållits tillbaka.

Även om invånare vanligtvis inte uttryckligen utmanar det politiska systemet, så behandlar myndigheterna ofta deras agerande som ett hot. Det finns bevis för repression i en fjärdedel av alla protestaktioner i CDM:s databas, inklusive 60 fall där staten utövat våld och 48 fall av häktning eller arrestering, som ofta innefattade ett flertal personer.

Och allt detta är sannolikt underrapportering. CDM noterar bara repression när det finns direkta bevis som foton eller videoklipp, men repressalier kan förekomma även efter de tillfällen som dokumenterats.

Repression är vanligt förekommande, inte för att invånares aktioner hotar enpartiregeringen direkt, utan för att KKP behandlar agerandet att kollektivt och offentligt utmana vilken auktoritet som helst som ett potentiellt hot – oavsett om det gäller tjänstemän i en by eller ett mäktigt företag inblandat i bedrägerier – särkilt när demonstranterna har möjlighet till eftergifter.

Det är anledningen till att ”social stabilitet” är djupt inrotat på alla myndighetsnivåer och att förmågan att upprätthålla denna är en av de viktigaste markörerna som beaktas i partiets befordran av tjänstemän. Det är skälet till att Xi lagt så stor vikt vid att strypa civilt utrymme och skapa ett samhälle som fokuserar på säkerhetspolitik: målet är att minska medborgarnas möjlighet till mobilisering.

Trots flera år av samordnade insatser för att kontrollera och tysta deras röster, så framför Kinas invånare sina åsikter på gatorna, i sina lokala samhällen, genom banderoller, på väggar, på internet, kollektivt och individuellt.

Genom små och stora aktioner organiserar de sig för att adressera orättvisor som är relevanta för dem själva och deras samhällen, kräva gottgörelse och hålla makthavare ansvariga. CDM kommer fortsätta att dokumentera och sprida deras berättelser.

OBS: Efter att denna artikel först publicerades på Freedom House, så har China Dissent Monitor utökat databasen med ytterligare 87 protester, vilket innebär ett totalt antal på 822 stycken sedan juni i år.

Artikeln är översatt av Petra Lindblom och redigerad av Jojje Olsson.