Kinas dåvarande utrikesminister Wang Yi och Min Aung Hlaing, ledare för Myanmars militärjunta, i januari 2021, en månad innan juntan iscensatte en statskupp. (Bild: Myanmar Military Information)

Därför stödjer Kina militärjuntan i Myanmar

Ett år och åtta månader har gått sedan militärkuppen den 1 februari 2021, då general Min Aung Hlaing med dödligt våld stal landsstyret från Aung San Suu Kyis parti National League for Democracy (NLD) efter att det vunnit landets allmänna val med en övertygande majoritet.

Sedan dess har över 2 300 civila dödats, tiotusentals tagits som politiska fångar och tiotusentals hus bränts ned. Ytterligare hundratusentals invånare har tvingats fly och otaliga människorättsvidriga övergrepp begåtts mot civilbefolkningen.

Trots att situationen i Myanmar ses som en av de mest krisartade i världen så håller den väldiga grannen Kina militärjuntan om ryggen för att värna sina geopolitiska intressen. Men relationen är komplex, då Kina behöver balansera mellan den de facto regerande juntan och den pro-demokratiska oppositionen. Militärkuppen var inte nödvändigtvis en händelse som Kina hade föredragit.

Kinas agerande under militärkuppen

Kina har tagit Myanmar-juntans parti efter militärkuppen. Men inte främst av anti-demokratiska anledningar, utan snarare då man ser juntan som vinnaren i konflikten och därmed bäst lämpad att försvara kinesiska investeringar.

Ändå försöker den kinesiska politiska ledningen åtminstone ge sken av att stödja både juntan och motståndsrörelsen, i linje med sin agenda om att inte lägga sig i andra länders interna angelägenheter.

Kinas utspel har därför växlat mellan stöd till endera parten. Bland annat hävdar Peking att de övertalat juntan att inte upplösa NLD.

I kuppens inledningsskede i början av februari i fjol blockerade Kina tillsammans med Ryssland uttalanden och sanktioner mot juntan under FN:s säkerhetsråd. Statliga medier som Xinhua News Agency och Global Times antingen tonade ner kuppen eller uttalade sig positivt om den, medan regeringen i en mer neutral ton uppmanade aktörer i Myanmar att ”lösa sina meningsskiljaktigheter”.

Kinas brist på avståndstagande från juntan ledde till att stora protester mot Kina uppstod i Myanmar samma månad.

Protester i Myanmar mot Kinas stöd för militärjuntan efter kuppen i fjol. (Bild: MgHla, CC BY-SA 4.0 , via Wikimedia Commons)

I mars kom dock uppgifter om att juntan försökte närma sig väst för att inte bli alltför beroende av Kina. Läckta dokument visade en ökad friktion mellan de båda, då Kina ska ha begärt att juntan försvarar kinesiska investeringar.

Kina godkände därpå ett uttalande från FN:s säkerhetsråd som bland annat fördömer juntans undantagstillstånd, godtyckliga arresteringar och våld mot fredliga demonstranter. (Dock fördömdes inte själva kuppen.)

I augusti ifjol skedde en de facto normalisering av relationerna till juntan, då affärsutbyten återupptogs och Kina legitimerade juntan genom att kalla den för ”regering”.

Kina krävde dock att juntan inte upplöser NLD för att Kinas stöd till militärregimen ska fortsätta. Samma månad uppmanar Kinas utrikesminister Wang Yi juntan till att ”finna en politisk lösning inom det konstitutionella ramverket” och att ”återuppta den demokratiska processen” – budskap som Kina har varit konsekventa med, liksom stödet för ASEAN:s fempunktskonsensus.

I september samma år anordnade Kina vidare ett videomöte med en NLD-representant efter att juntan hindrat ett kinesiskt sändebud från att träffa Aung San Suu Kyi. Den ökade dialogen med oppositionen illustreras av att Kina i januari uppmanade exilregeringen NUG att skydda kinesiska investeringar, i stället för juntan som tidigare var fallet.

Vad kuppen betyder för Kina

Trots en del misstankar om kinesisk inblandning i militärkuppen, tycks de flesta analytiker avfärda dessa då Kina främst har att förlora på den. De efterföljande sanktionerna mot juntan har visserligen ökat beroendet av Kina, men Pekings relation till NLD var gynnsam och ett stabilt och öppet Myanmar behövs för att Kinas infrastruktursatsningar och andra investeringar ska löna sig.

Förutom att Myanmar är en viktig källa för naturtillgångar som jade, timmer och gas, så har Kina även investerat i infrastruktur genom China-Myanmar Economic Corridor (CMEC).

CMEC är av stor geopolitisk betydelse, då den inte minst tjänar till att sammanlänka Kina med Indiska oceanen och därmed säkra tillgång till olja, vilket annars är en strategisk sårbarhet för Kina.

CMEC:s geografiska position. (Bild: Centre for Security and Strategy Studies)

Ett färdigställande av CMEC kommer att koppla samman Kina med Indiska oceanen utan att behöva gå genom Malackasundet, som kontrolleras av USA:s flotta. Därmed skulle CMEC hjälpa till att säkerställa energiimport från bland annat Mellanöstern. Dessutom är Myanmar i sig det mest energirika landet i Sydostasien, med stora tillgångar av såväl olja som naturgas.

Men projektet kantades av problem, inklusive en rad uppehåll tills Kina tecknade ett flertal Memorandum of Understanding (MoU) med den NLD-ledda regeringen hösten 2020. Detta indikerade en förbättrad bilateral reltion, tillsammans med det ömsesidiga stöttandet av varandras förföljelser av etniska minoriteter (uigurer i Kina och rohingyer i Myanmar).

En fortsättning på det spåret hade därför varit värdefullt för Kina, då framtiden för CMEC nu inte längre ser lika självklar ut, särskilt då dess investeringar hotats av bland annat exilregeringen NUG.

Instabiliteten har dessutom spillt över gränsen till Kina, både i form av eldstrider och flyktingar. Ekonomiskt riskerar den redan fattiga kinesiska gränsprovinsen Yunnan påverkas särskilt negativt av kuppen.

Relationen mellan Kina och militärjuntan

Kinas roll i Myanmar betraktas med misstänksamhet av de flesta parter i konflikten, även av juntan, då Kina sedan länge har en så kallad “multi track-diplomati” i landet där även relationen till civila aktörer värnas.

Ändå är Kina juntans främsta internationella partner. En FN-rapport från februari i år avslöjade att Kina – tillsammans med Ryssland och Serbien – har försett juntan med vapen sedan militärkuppen. Kina bidrar med bland annat stridsflygplan, missiler och militära transportflygplan som tros ha använts i attacker mot civila.

Redan innan kuppen i februari i fjol var Kina den största handelspartnern med Myanmar och utgjorde cirka en tredjedel av landets handelsutbyte. Kinas relation till Myanmars militärjunta fick ett rejält uppsving i slutet på 1980-talet efter 1988 års militärkupp i Myanmar och massakern på Himmelska fridens torg året därpå, varefter de två länderna knöts närmare varandra på grund internationella sanktioner.

Situationen är liknande nu, men militären hyser en viss misstänksamhet gentemot Kina då juntan även värnar om sin suveränitet. Särskilt hejdandet av ett kinesiskt dammbygge 2011 i den nordliga Kachin-staten av Myanmars dåvarande president Thein Sein, vars parti hade en stark förankring i militären, nämns ofta som exempel på de spända relationerna mellan Kina och Myanmarjuntan.

Misstankarna mot Kina härrör inte minst från att Kina stöttar etniska beväpnade organisationer i landet. United Wa State Army (UWSA) är den största så kallade etniska beväpnade organisationen, med en armé på 30 000 soldater. Kina förser dem med avancerade vapen som skulle utgöra ett hot mot militärjuntan om de tog ställning för demokratirörelsen.

UWSA har än så länge hållit sig utanför konflikten, då de till mycket hög grad är beroende av Kina när det gäller vapen, handel, mat och mycket annat. Kina föredrar samtidigt att kunna använda denna beväpnade organisation för att utöva påtryckningar gentemot juntan.

Även Kachin Independence Army (KIA) förbättrade sin relation till Kina innan kuppen när de allierade sig med UWSA. Också KIA sägs ha fått stöd av Kina, om än inte med samma omfattning som UWSA.

Detta lär dock sticka mer i ögonen på juntan, då KIA till skillnad från UWSA strider mot juntan tillsammans med People’s Defence Force (PDF).

Beväpnade konflikter i sitt eget gränsområde är dock inget Kina föredrar, både för den egna nationella säkerheten och gränsområdets status som startpunkt på CMEC. Därför arrangerade Kina samtal mellan flera EAOs och juntan i december.

Oavsett vem som styr Myanmar kommer Kina att försöka värna relationen till dem på grund av landets geopolitiska betydelse och den gräns som de båda länderna delar. Men så länge juntan inte förlorar styret till det inhemska motståndet, eller tillräckligt med internationell kritik riktas mot Kina, så lär demokratirörelsen inte få något kinesiskt stöd.