Jojje OlssonDen senaste undersökningen från PEW Research om synen på Kina och Xi Jinping i omvärlden utgör ingen rolig läsning i Peking inför den viktiga 20:e partikongressen i mitten av oktober. I en text med rubriken ”How Global Public Opinion of China Has Shifted in the Xi Era” presenterar tankesmedjan delar av resultatet, som visar att Kina har sämre rykte och Xi mindre förtroende än någonsin tidigare.
På frågan om de svarande har en fördelaktig eller ofördelaktig bild av Kina, så syns i en majoritet av länderna en stor förändring sedan 2017-2018, då Xi Jinping utsågs till ledare på en andra mandatperiod och tidsbegränsningen för presidentämbetet avskaffades.
Det var också från och med den andra mandatperioden som Xi hade konsoliderat makten tillräckligt för att hans politiska agenda skulle kunna implementeras och börja ge resultat. Sverige är ett av de länder där förändringen varit snabbast, vilket sannolikt har att göra med turer kring de kidnappade svenskarna Gui Minhai och Peter Dahlin:
Men givet den ökade militära hotbilden så är Sverige inte längre det land där Kina har allra sämst rykte, vilket var fallet i en tidigare undersökning från PEW Research som Kinamedia skrev närmare om för ett halvår sedan.
Nu finns det istället flera nationer i regionen Asia-Pacific där invånarna av allt att döma känner en ökad press från Kina, vilket har resulterat i en mindre fördelaktig bild av landet:
Även i Ungern och Grekland har nu fler invånare en negativ än en positiv bild av Kina. Och inte ser omvärldens uppfattning av Xi Jinping särskilt mycket bättre ut.
I Sverige har hela 59 procent av de tillfrågade ”mycket litet förtroende” för Xi. I Japan, Sydkorea och Australien har mellan 87 och 89 procent antingen ”mycket litet” eller ”inte särskilt mycket” förtroende för den kinesiska ledaren:
Globalt är det mindre än en femtedel som har någorlunda eller stort förtroende för Xi Jinping, medan närmare hälften av alla svaranden inte har något förtroende alls för honom.
PEW Research noterar att förtroendet för Xi började sjunka rejält 2019, vilket kan kopplas samman med bland annat hanteringen av protesterna i Hongkong och förtrycket av etniska minoriteter i Xinjiang – samt på senare tid även Covid-19.
Sannolikt på grund av liknande anledningar, så anser befolkningen i ett växande antal länder i allt större omfattning att Kina inte respekterar mänskliga rättigheter. I Sverige är nu 95 procent av befolkningen av denna åsikt, vilket är en ny högstanivå:
Som kan ses av tabellen ovan, så har flera länder som undersökningen tidigare inkluderade nu fallit bort. Detta beror på problem med att utföra enkätundersökningen i just dessa länder på grund av Covid-19.
Läs mer om vilka dessa länder är och hur resultaten där såg ut senaste via PEW Research hemsida, där det även finns mer grafik från årets undersökning angående exempelvis uppfattningen av Kinas militära hot och landets hantering av Covid-19.
Sist men inte minst, i tider av val och regeringsskifte i flera demokratiska länder, en tabell som visar de svarandes prioriteringar i relationen med Kina om ekonomiskt samarbete står mot mänskliga rättigheter:
I bara tre av 19 länder anser de tillfrågade att det ekonomiska samarbetet med Kina bör stärkas, även om det sker på bekostnad av mänskliga rättigheter.
Sverige utmärker sig återigen på andra änden av skalan; 87 procent av invånarna vill prioritera främjandet av mänskliga rättigheter med Kina, även om det skadar de ekonomiska banden med världens andra största ekonomi och största handelsnation.
Kanske kan det vara en utrikespolitisk uppfattning bland Sveriges väljare att ta med sig för vår nästa regering?
