Fördömandena har haglat efter Vladimir Putins tal under gårdagen, i vilket den ryska presidenten beordrade mobilisering av ytterligare 300 000 soldater till kriget i Ukraina och hotade omvärlden med kärnvapen.
Efter hans uttalanden uppmanade det kinesiska utrikesminister till eldupphör, samt efterlyste ett slut på konflikten genom dialog och förhandlingar.
Detta följer i sin tur på att Putin officiellt uttryckte sin förståelse för Kinas ”frågeställningar och bekymmer” kring utvecklingen i Ukraina när han träffade Xi Jinping personligen i Uzbekistan förra veckan, vilket Kinamedia skrev närmare om just innan helgen.
I takt med att Ryssland blir paria i allt större delar av omvärlden, är det fullt logiskt att Kina diplomatiskt vill distansera sig från landets diktator och det misslyckade krig han bedriver.
Men detta betyder ingalunda att Kina kommer överge Putin. Det är i sammanhanget minst lika viktigt att titta på vad Kina inte säger eller gör. Exempelvis benämner man likt den ryska retoriken fortfarande inte ens konflikten för ett krig, och man har heller inte fördömt invasionen av Ukraina.
Efter gårdagens dramatiska tal publicerade exempelvis Reuters en analys med rubriken ”As Putin escalates Ukraine war, China stands awkwardly by him”. Där konstateras bland annat att den gemensamma rivaliteten mot USA samt det ekonomiska samarbetet är viktigare faktorer för Kina att fortsätta samarbetet:
Although China probably hoped for a short war, Putin’s battlefield moves in Ukraine – seeking to counter recent defeats – are unlikely to concern Beijing or change the substantive nature of the countries’ relationship, analysts said. The governing factor remains geopolitics, including Beijing’s competition with Washington.
Economic cooperation between the two giant neighbours is likely to grow as China reaps the benefits of more and cheaper energy supplies while Russia offsets losses from European Union bans.
Analysen framhåller hur Kina inte har fördömt invasionen, samt att landets statliga medier inte heller rapporterade särskilt mycket alls om Putins tal trots all uppmärksamhet och alla fördömanden som talet resulterade i på andra håll.
Det noteras även hur Kinas utrikesminister Wang Yi under gårdagens möte i FN:s generalförsamling sade till sin ryska kollega Sergei Lavrov att Kina kommer vidhålla en så kallad ”objektiv” och ”rättvis” linje kring konflikten.
Detta var i sin tur en återupprepning av vad Li Zhanshu, Kinas tredje högst rankade politiker, sade till Vladimir Putin när han besökte Ryssland för två veckor sedan, just innan Putins möte med Xi Jinping i Uzbekistan.
Som jag påpekade förra veckan här på Kinamedia, så rapporterade statliga kinesiska medier inte heller Li Zhanshus citat, vilket innebär att man inte är helt bekväm med att kabla ut stödet för Ryssland. Det var istället den ryska duman som publicerade Li Zhanshus stöd med både text och video.
Förvisso stämmer det att Kina av allt att döma inte har bidragit med den direkta militära hjälp som Ryssland har efterfrågat för att kunna växla upp sin krigsinsats i Ukraina. Detta skulle nämligen riskera att även Kina eller kinesiska företag utsätts för samma sanktioner, vilket vore en hård smäll mot världens största handelsnation.
Men samtidigt vill man inte heller ta ställning mot de ryska krigshandlingarna genom att fördöma dem. Istället försöker Peking leda omvärlden till att tro att man står på rätt sida genom tomma uttalanden om eldupphör och uppmaningar till förhandling.
Och på samma gång uttalar man alltså bakom stängda dörrar eller i mer anonyma sammanhang förståelse för det ryska agerandet. När detta dessutom sker av så pass högt uppsatta tjänstemän som Li Zhanshu och Wang Yi, har hållningen garanterat redan cementerats på central nivå.
Som jag skrev i den senaste upplagan av Kinamedia nyhetsbrev, så har Kina allt att vinna på att fortsätta stödja Putin även om Ryssland kör fast på det ukrainska slagfältet.
Ett utdraget krig gör inte bara att väst blir militärt uppbundet i Europa under en längre tid. Det innebär även att Ryssland blir mer beroende av Peking, vilket i sin tur gör att Kina kan köpa välbehövliga energiråvaror till ännu mer förmånliga priser.
Eller som ukrainska analytiker i veckan beskrev det: Med nuvarande utveckling riskerar Ryssland reduceras till en bensinstation med rabatt för Kina.
I samtal med Nikkei Asia framhåller de ukrainska analytikerna att pengarna från Kina redan nu är helt avgörande för Ryssland, även om oljan nu säljs betydligt billigare än tidigare då Putin ”inte har något alternativ”.
