Jojje OlssonTidigare i veckan skrev Kinamedia om hur svenska myndigheter sedan sommaren 2020 inte har någon representant på plats i Taiwan. Att Utrikesdepartementet har dragit sig tillbaka från Taipei trots sin uttalade ”demokratioffensiv” ses av analytiker som ett tecken på att man är rädd för ekonomiska repressalier från Kina.
I utrikesdeklarationen 2019 förkunnade utrikesminister Margot Wallström att regeringen med anledning av auktoritära staters framsteg lanserar en så kallad demokratioffensiv.
Denna demokratioffensiv kommer “märkas i all vår utrikespolitik” lovade Wallström. Tanken var att främja demokrati världen över genom att “ge stöd och näring överallt där demokratin kan växa och vara kritiska när den utarmas.”
I svar på skriftliga frågor i riksdagen har hennes efterträdare Ann Linde beskrivit regeringens demokratioffensiv som att på olika sätt främja demokratiska styrelseskick. “Konkreta aktiviteter inom ramen för satsningen är bland annat fördjupad dialog med andra länder”, sade hon förra sommaren.
Det rimmar illa med den svenska regeringens ointresse för Taiwan, som nu ligger åtta globalt på The Economist Intelligence Units demokratiindex. Enligt Reportrar utan gränser är Taiwan också det land i Östasien med allra bäst pressfrihet, på plats 38 globalt.
Democracy Index 2021
Top 10 Countries
Norway🇳🇴🥇
New Zealand🇳🇿🥈
Finland🇫🇮🥉
Sweden🇸🇪
Iceland🇮🇸
Denmark🇩🇰
Ireland🇮🇪
Taiwan🇹🇼
Australia🇦🇺
Switzerland🇨🇭@TheEIU pic.twitter.com/H31qj8lhOv— Informal Economy (@EconomyInformal) May 11, 2022
När Socialdemokraterna återfick makten 2014 lanserade Sverige även som första land i världen en feministisk utrikespolitik. I utrikesförvaltningens handlingsplan för feministisk utrikespolitik 2019-2022 är kvinnors politiska deltagande och inflytande inom alla samhällsområden ett av de övergripande målen.
Enligt dokumentet ska utrikesförvaltningen bygga allianser och plattformar i syfte att skapa ett brett partnerskap för jämställdhet. Taiwan är enligt FN:s kriterier det mest jämställda landet i Asien och det sjätte mest jämställda i världen. Man är även det land i Östasien med störst andel kvinnor i parlamentet på 42,5 procent.
Ändå märks en tydlig motvilja från regeringen och Socialdemokraterna inför att stärka den bilaterala relationen med Taiwan. I den svenska delegationen av elva riksdagsledamöter och Europaparlamentariker som besökte Taiwan i april fanns ingen socialdemokratisk politiker, och heller ingen representant från tidigare regeringspartnern Miljöpartiet.
Efter att problem med representationen på Taiwan tydliggjorts, så anordnade riksdagen i slutet av april en omröstning om att förstärka Sveriges närvaro i Taipei genom ett “House of Sweden”. Detta koncept finns redan i Washington i form av lokaler där den svenska representationen delar plats med företag, utställningar och andra kulturella evenemang.
Förslaget godkändes med röstsiffrorna 206-80. Alla närvarande riksdagsledamöter i samtliga partier röstade för – förutom de socialdemokratiska som alla röstade emot, med undantag för Gustaf Lantz som senare uppgav att han “tryckte på fel knapp”.
Utrikesdepartementets presstjänst säger att man inte kan svara på frågor gällande House of Sweden, eftersom det rör riksdagen och enskilda partier. Man vidhåller dock att UD ser stort värde i utbyten om vikten av demokrati och mänskliga rättigheter.
För taiwanesiska myndigheter uppfattas värdet av dessa utbyten sannolikt som ännu större. Landets utrikesminister Joseph Wu har vid ett flertal tillfällen beskrivit ett utökat samarbete med omvärlden som en av de viktigaste metoderna för att avskräcka en kinesisk attack mot ön.
När jag tidigare i våras frågade det taiwanesiska utrikesministeriets taleskvinna Joanne Ou om saken så svarade hon att en stark relation mellan Taiwan och Europa i sig tjänar som motstånd till Kinas auktoritära expansion, inte minst genom att motverka plötsliga handlingar från Peking i ljuset av den ryska invasionen av Ukraina.
Hon såg besöket av den svenska delegationen med riksdagsledamöter och Europaparlamentariker som ett bevis för demokratiska samarbetspartners stöd för Taiwan, och uppmanade samtidigt Sveriges regering att göra mer för att öka samarbetet med Taiwan, bland annat genom att öppet stödja landets deltagande i internationella sammanhang.
Kinesiska jobb i Sverige
“Sverige underlåter för närvarande att hävda sina intressen i Taiwan, främst på grund av oro för kinesiska repressalier”, skrev Philip Anstrén i sin rapport Taiwan och Sverige: Geopolitiska hot och hägrande möjligheter för tankesmedjan Frivärld sommaren 2020.
Patrik Oksanen, senior fellow på Frivärld, säger till Kinamedia att Sverige sannolikt inte ytterligare vill försämra relationerna med Kina då detta skulle kunna få konsekvenser för svensk ekonomi.
Kinas nya Sverigeambassadör Cui Aimin påminde i sitt första uttalande på ambassadens hemsida i december i fjol om att Kina har investerat över 100 miljarder kronor i Sverige, och skapat 27 000 jobb. Enligt David Josefsson, riksdagsledamot och ordförande för Göteborgsmoderaterna, så är detta sannolikt lågt räknat.
Bland annat äger Kina i dag Sveriges största arbetsgivare Volvo Cars, som anställer 23 000 personer i framför allt Göteborgsregionen. Josefsson uppger att siffran 60 000 kinesiska jobb i Sverige har förekommit i andra beräkningar.
Rädslan att stöta sig med Kina anas också genom att Sverige enligt Oksanen inte har erbjudit samma hjälp till Litauen som många andra EU-medlemmar har gjort, efter att det lilla landet utsatts för ekonomiska sanktioner av Kina.
”Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att kinesiska slag mot Australien och Litauens handel har påverkat Sverige att vara försiktigare. Särskilt när det gäller Litauen är svensk utebliven solidaritet med ett grannland sorgligt noterbar”, säger Patrik Oksanen.
Inget svar på de viktigaste frågorna
Tidigare svenska representanter på Taiwan har ofta varit drivande i att anordna evenemang och synliggöra Sverige. Men nu berättar svenska medborgare som bott länge på Taiwan om hur de – ofta tillsammans med organisationer som Handelskammaren – får gå in och täcka upp inom bland annat marknadsföring av svensk innovation, svenska företags möten med taiwanesiska myndigheter, studentutbyte och andra avtal mellan universitet.
I en interpellationsdebatt i riksdagen i mars om svenska myndigheter tillbakadragande från Taiwan, så konstaterade Boriana Åberg (M) att närvaro på plats i Taipei en förutsättning för att svenska intressen som handel och investeringar ska vara framgångsrika: “Syns man inte, så finns man inte”.
Men vid de gemensamma lokalerna i Taipei så pratas det om en representant som inte alls är intresserad av detta. Som tar med sig matlåda till kontoret och inte ofta lämnar sitt rum, än mindre är närvarande vid sociala tillställningar eller svenska högtidsdagar.
Bengt Carlsson säger själva att han inte känner igen den bilden. Han menar att väldigt få svenskar har kontaktat honom via telefon eller mail, och minns bara ett fall där han inte återkopplat direkt.
“Det är sant att under en övergångstid, då nedstängningsreglerna tvingade större delen av kontoret att arbeta hemifrån, kan vi ha varit svårare att nå än normalt, men detta var under en kortare tid”, uppger Bengt Carlsson via mail. Han säger vidare att han deltagit vid flera möten digitalt från Stockholm vid dessa nedstängningsperioder.
Men Taiwan har inte haft någon egentlig lockdown mot Covid-19. Mellan 19 maj och 12 juli i fjol höjdes larmnivån till tre på en fyrgradig skala. Skolor har ibland ställt in klasserna, men landets industrier och kontor har med väldigt korta undantag bedrivit sin verksamhet som vanligt.
Bengt Carlsson vill inte svara på frågor om hur upplägget har begränsat möjligheten att utföra hans arbetsuppgifter, eller huruvida Utrikesdepartementet uppgav särskilda anledningar eller instruktioner i samband med beslutet att endast låta honom vara här på halvtid.
Trots att Utrikesdepartementets i december sade sig ha fullt förtroende för att kontoret i Taipei kan genomföra sitt arbete på ett fullgott vis, så uppgav dess presstjänst i maj att den nuvarande ordningen för Sveriges närvaro på Taiwan är tillfällig. Målsättningen är att återgå till en permanent representant i höst.
Kanske är det så att klagomål och reaktioner har hjälpt till att framkalla en förändring. Om det blir någon ändring gällande regeringens prioritering av att främja den bilaterala relationen med Asiens främsta demokrati återstår dock att se.
FAKTA // SVERIGES REPRESENTATION PÅ TAIWAN
* Det är i dag omöjligt att ha fullvärdiga diplomatiska relationer med både Taiwan och Kina. Liksom alla andra europeiska länder förutom Vatikanstaten, så har Sverige därmed ingen officiell ambassad på Taiwan.
* Men Utrikesdepartementet har en inofficiell representant men en lokalanställd konsulär assistent. De hyr in sig i lokaler hos Business Sweden, tidigare Exportrådet, som i Taipei har en utsänd chef och en dryg handfull lokalanställda konsulter. Business Sweden samägs av staten och det privata näringslivet.
* Sedan augusti 2020 har Sverige dock inte längre en representant på plats som är bosatt i Taipei. Den nya inofficiella ambassadören Bengt Carlsson har sedan dess istället flugit mellan Sverige och Taiwan ungefär var tredje månad, och spenderat mer tid i Stockholm än på på kontoret i Taipei.
* Sverige är därmed det enda EU-land som de senaste två åren har minskat sin diplomatiska närvaro på Taiwan, och det enda europeiska landet med så kallad ”roving representation” på Taiwan, alltså en representant som inte är bosatt i landet.
För ytterligare bakgrund, läs ”Sverige vänder Taiwan ryggen, del 1” här på Kinamedia.
