Blir Taiwan nästa Ukraina?

Denna artikel av Koichi Hamada, tidigare särskild rådgivare för premiärminister Abe Shinzo, publicerades först av Project Syndicate den 8 juli med rubriken ”Is Taiwan the Next Ukraine?”. Den är översatt till svenska och publicerad på Kinamedia under Creative Commons-licens.

Kinesiska trupper måste sannolikt landsättas på Taiwan innan omvärlden mer säkerhet kan veta huruvida USA är villigt att försvara ön militärt. Men militära hot är inte det enda – eller ens det mest effektiva – sättet av avskräcka en kinesisk invasion.

Rysslands brutala krig mot Ukraina är, vilket de flesta internationella observatörer enats om, ett angrepp på demokrati, suveränitet och mänskliga rättigheter. För USA och landets Nato-allierade står det klart att Moskvas aggression kräver ett kraftfullt svar, inklusive ekonomiska sanktioner av aldrig tidigare skådad omfattning mot Ryssland och omfattande militärt stöd till Ukraina. Men västvärlden drar sig för att ingripa direkt, då detta skulle betraktas som en krigsförklaring mot Ryssland.

Utformningen av USA:s policy gentemot Taiwan är desto mer otydlig. Och det är precis det som är poängen: Genom att vägra säga rakt ut huruvida man skulle försvara Taiwan mot en kinesisk invasion eller inte har USA bidragit till att avskräcka Kina – som inte vill riskera ett krig med världens militärt ledande supermakt – utan att lova något man kanske inte skulle vilja hålla. Frågan är huruvida denna linje av ”strategisk tvetydighet” verkligen erbjuder Taiwan den typ av skydd som Ukraina uppenbarligen saknade.

För Japans tidigare premiärminister Abe Shinzō var svaret nej. Efter att han nu mördats återstår det att se om hans hållning kommer leva vidare hos japanska ledare. I april menade Abe att även om strategisk tvetydighet fungerat tidigare så har framgången berott på två saker: Att USA varit nog mäktigt för att upprätthålla denna linje och att Kina varit ”långt underlägset” USA militärt.

Inget av detta gäller längre. Enligt Abes sätt att se på saken har policyn därför blivit ”ohållbar”, och det behövs omgående ett tydligt åtagande från USA:s sida om att försvara Taiwan mot angrepp från Kina.

I ljuset av hur USA misslyckats med att avskräcka Ryssland från att attackera Ukraina är Abes uppmaning om klarare besked lätt att förstå. Och under månaden som följde verkade USA:s president Joe Biden vara nära att hörsamma den: Vid ett besök i Japan deklarerade Biden öppet att USA skulle försvara Taiwan med militära medel om det blev nödvändigt. Men Vita huset var snabba att dra tillbaka Bidens uttalande och försäkra att USA:s hållning gentemot Taiwan inte förändrats.

Det betyder dock absolut inte att Bidens uttalande var inte var sant. Det är möjligt att USA verkligen planerar att försvara Taiwan mot en kinesisk invasion. Det faktum att Biden själv föregick sitt uttalande med att understryka USA:s oförändrade hållning kan antyda att planen hela tiden varit att försvara Taiwan. Men även om så är fallet är det tydligt att amerikanska beslutsfattare inte vill säga det rakt ut.

Det kan mycket väl vara så att kinesiska styrkor måste landstiga på ön innan omvärlden får veta USA:s egentliga ställning. Men hur trolig är en kinesisk invasion? I ett försök att besvara denna fråga är det värdefullt att jämföra dynamiken mellan Ryssland och Ukraina med den mellan Kina och Taiwan.

Den kanske mest uppenbara skillnaden är att medan Ukraina är ett globalt erkänt självständigt land så anses Taiwan officiellt vara en del av Kina. Även om detta skulle spela mindre roll ur ett humanitärt perspektiv i händelse av en invasion, så förändrar det hur konflikter hanteras i internationell lag.

Taiwan är också både mindre och rikare än Ukraina. Medan Ukrainas befolkning uppgår till mindre än en tredjedel av Rysslands så är Taiwans bara två procent av Kinas.

Men, trots Ukrainas avsevärda jordbruksresurser, så är landets BNP per capita bara omkring en tredjedel av Rysslands, medan Taiwans är närapå 2,5 gånger den kinesiska.

Taiwan har Taiwan Semiconductor Manufacturing Company (TSCM) att tacka för en stor del av sitt välstånd. Företaget är världsledande inom sitt område och ett praktexempel på framgångsrik industripolitik. Faktum är att TSMC:s börsvärde inte är så mycket mindre än hela öns BNP. Mycket tack vare denna kraftfulla tillväxtmotor förutspår the Japan Center for Economic Research att Taiwans BNP per capita kommer att överstiga Japans år 2028.

Trots det faktum att Rysslands president Vladimir Putin och Kinas president Xi Jinping delar ett liknande förakt för människoliv och andra humanitära frågor, så finns det avgörande skillnader i de geopolitiska förhållandena. I Ukraina är angriparen inte bara större utan också betydligt rikare. Så skulle inte fallet vara i Taiwan.

Och även om Kina faktiskt lyckades underkuva ön med militärmakt, skulle det mycket väl kunna sluta med att man dödade gåsen som lägger guldäggen. I en tid när Kina har allvarliga ekonomiska problem och tillväxten minskar kraftigt, är detta det sista man behöver. Det enda jag bekymrar mig över är att Xis ambition att bygga upp en geopolitisk övermakt gör honom blind för ekonomiska – liksom mänskliga – offer.

Kina och Taiwan kan alltså ha ett gemensamt intresse i att undvika konflikt. Och på den grunden kan en kompromiss göras – med eller utan USA:s uttalade åtagande om att försvara Taiwan militärt. Faktum är att gemensamma intressen mycket väl kan vara det mest effektiva avskräckande medlet av dem alla.

Koichi Hamada är emeritus professor vid Yale University och var särskild rådgivare åt Japans tidigare premiärminister Abe Shinzō.

Artikeln är översatt av Petra Lindblom och redigerad av Jojje Olsson.