Kina och Ryssland i siffror

Denna artikel är skriven av Eliot Chen och publicerades först 6 mars av The Wire China med rubriken ”China-Russia By The Numbers”. Den är översatt till Kinamedia i överenskommelse med The Wire China.

Länder i väst har inför en störtflod av sanktioner mot Ryssland efter landets invasion av Ukraina, med förödande effekter för rysk ekonomi. Kina har däremot undvikit att implementera några straffåtgärder, efter att presidenterna Xi och Putin vid ett möte för drygt en månad sedan bedyrade att deras samarbete är ”gränslöst”.

Men när den globala marknaden nu tar in de nya restriktioner som påförts den ryska ekonomin, så märks tecken på att även Kina kommer få svårt att upprätthålla samma takt som tidigare i den spirande bilaterala handeln med Ryssland.

Denna vecka kartlägger The Wire de viktigaste delarna i den ekonomiska relationen mellan Kina och Ryssland.

Ryssland och Kina som handelspartners

Kina har varit Rysslands enskilt största handelspartner tolv år i följd. Samtidigt är Ryssland den elfte största handelspartnern för Kina, just efter Malaysia och Brasilien, men före Thailand och Indien.

Total årlig handel mellan Kina och Ryssland

Handeln i varor och tjänster mellan de båda länderna uppgick år 2021 till ett värde på omkring 1 360 miljarder kronor (140 miljarder dollar) – en rekordsiffra och tillika en ökning med 36 procent jämfört med året innan. Kina hade i fjol ett handelsunderskott mot Ryssland på cirka 114 miljarder kronor (11,7 miljarder dollar).

Rysslands främsta exportvaror till Kina

Fossila bränslen är Rysslands ojämförbart största exportvara till Kina, och stod för 65 procent av den totala exporten till landet 2021. Men Kina har nyligen åtagit sig att importera mer matvaror från Ryssland. Förra veckan upphävde man långvariga restriktioner för import av ryskt vete, vilka infört på grund av oro för svampförgiftning.

Rysk energiexport till Kina

Kina är det land som enskilt tar emot mest oljeexport från Ryssland, men hamnar bakom EU om unionen räknas som grupp. EU är också den största exportdestinationen för rysk naturgas, medan Kina hamnar på tredje plats.

Kinas beroende av rysk energi

Sedan 2016 har Ryssland varit Kinas största källa för import av fossila bränslen. Men Xi och Putin har lovat varandra att ytterligare fördjupa det bilaterala energisamarbetet. De båda presidenterna undertecknade flera avtal om olja och gas till ett sammanlagt värde om 1 150 miljarder kronor (117,5 miljarder dollar), vid det toppmöte som de höll i februari i år.

Enligt överenskommelsen ska China National Petroleum Corporation (CNPC) köpa 100 miljoner ton råolja från Rosneft under de kommande tio åren.

Ännu överenskommelse gör gällande att den statsägda ryska gasjätten Gazprom ska förse Kina med tio miljarder kubikmeter naturgas årligen, genom en ny gasledning som enligt uppgift kommer att tas i bruk omkring år 2026.

Förberedelser för en ännu större gasledning till Kina, som ska kunna leverera upp till 50 miljarder kubikmeter naturgas per år – vilket potentiellt är Gazproms största affär någonsin – har också inletts.

Ryska gasledningar till Kina

”Power of Siberia” är den största gasledningen mellan Ryssland och Kina. Den togs i bruk 2019, och levererade i fjol 16,5 miljarder kubikmeter gas. Nu planeras ”Power of Siberia 2”, en 2 600 kilometer lång ny gasledning, som skulle kunna överföra så mycket som 50 miljarder kubikmeter naturgas till Kina och därmed konkurrera om gasen som exporteras till Europa.

Kinas främsta exportvaror till Ryssland

Maskinteknik och elektronik utgör den största andelen av Kinas export till Ryssland, och uppgick i fjol 2021 till 280 miljarder kronor (28,8 miljarder dollar).

Bland elektronikprodukterna är mobiltelefoner den mest efterfrågade varan för export. Den kinesiska tillverkaren Xiaomi är ett av de mest populära märkena för smartphones i Ryssland, med en marknadsandel på närmare 30 procent förra året.

Rysslands utländska valutareserver

Kina uppger att man kommer fortsätta sin handel med Ryssland, trots att många av Rysslands övriga handelspartners undviker landet och har infört sanktioner.

Den ryska centralbankens betydande reserver i den kinesiska valutan renminbi (RMB) kan vara till hjälp i denna situation. Omkring 13 procent av Rysslands valutareserv utgörs av RMB, och landet hade redan påbörjat en process för att gradvis övergå till RMB istället för dollar i handeln med Kina. Enligt statliga kinesiska medier står renminbin för 17 procent av betalningarna i handeln mellan Ryssland och Kina.

Kina har också sitt eget internationella betalningssystem mellan banker, känt som CIPS. En del internationella analytiker spekulerar nu kring huruvida CIPS kan utgöra ett alternativ för Ryssland, då landet utestängts från SWIFT.

Men det finns tecken på att dessa alternativ inte helt kommer lyckas hjälpa kinesiska företag att kringgå västvärldens handelssanktioner mot Ryssland, då en rad statliga banker vägrar erbjuda finansiering av rädsla för att själva drabbas av sekundära sanktioner.

Eliot Chen är reporter för The Wire baserad i Toronto. Han har tidigare forskat för Human Rights Initiative vid tankesmedjan Center for Strategic and International Studies och för MacroPolo.

Artikeln är översatt av Petra Lindblom och redigerad av Jojje Olsson.