Jojje OlssonEfter att ingen lösning hittats på Pekings ekonomiska påtryckningar mot Litauen, så beslutade sig EU i slutet av förra månaden att dra Kina inför Världshandelsorganisationen (WTO).
Enligt regelverket ska konsultationer påbörjas inom 30 dagar från anmälan, vilket innebär att såväl Peking som Bryssel i skrivande stund förbereder sig för inledande samtal.
Kinas påtryckningar mot Litauen började efter att Taiwan i november tillåtits öppna ett representationskontor i Vilnius. Från att främst ha omfattat litauiska exportvaror, så varnades även utländska företag att deras närvaro på den kinesiska marknaden kan äventyras om de inte flyttar sin tillverkning från och klipper banden med underleverantörer i Litauen.
Dessa tydliga ekonomiska tvångsåtgärder för att framkalla politiska eftergifter från en EU-medlem har skapat stort intresse inte bara i Europa, utan även i flera andra demokratiska samhällen.
I början av denna vecka meddelade Storbritannien att man gör gemensam sak med USA och Australien i att uttrycka sitt intresse av att delta i WTO:s samtal kring Kinas påtryckningar mot Litauen. Australien har dessutom redan lämnat in en formell ansökan om detta:
Australia has officially requested to join the EU's consultation with China at the WTO over Lithuania trade embargo saying it has "substantial trade interest"
This is thus far the only official registration with the WTO, but UK and US have both said they'd request to join. pic.twitter.com/8VaT4ud7QZ
— Finbarr Bermingham (@fbermingham) February 10, 2022
Under gårdagen rapporterade Politico vidare att även Japan, Kanada och Taiwan vill delta i EU:s anmälan mot Kina. Det kanadensiska utrikesministeriet bekräftade detta, och sade att man alltid står vid sida med likasinnade samarbetspartners för att skydda det internationella handelssystemet inom ramarna för WTO.
Utvecklingen innebär att alla medlemsländer i G7 nu har uttryckt sitt intresse att delta i samtalen kring Kinas påtryckningar mot Litauen.
Dessa påtryckningar har dessutom ökat under veckan. För under gårdagen rapporterades hur kinesiska myndigheter stoppat importen av nötkött, mejerivaror och öl från Litauen. Detta med motiveringen att problem uppstått kring dokumentationen i samband exporten, samtidigt som man dock vägrar definiera för litauiska myndigheter vad dessa problem består i.
Trots att Kina har hindrat litauiska exportvaror sedan slutet av fjolåret, så är gårdagens rapporter om förbudet mot nötkött anmärkningsvärt. Detta eftersom tidigare hinder mot importen har skett i en slags gråzon, och förklarats med att det är kinesiska företag som på egen hand slutat köpa produkter från Litauen.
Men gårdagens direktiv kommer alltså direkt från kinesiska tullmyndigheter.
This move is significant, if I read it correctly, because it’s the first official statement from a Chinese authority that Lithuanian imports are being restricted. Until now all this was happening in a gray zone with Beijing (implausibly) blaming it on patriotic Chinese companies https://t.co/nKa5QMQdXA
— Noah Barkin (@noahbarkin) February 10, 2022
I fjol exporterade Litauen 775 ton nötkött till Kina. Enligt litauiska myndigheter fungerade exporten av nötkött till Kina som vanligt fram till slutet av fjolåret, och en kinesisk utredning kring denna export från 2020 resulterade inte i några frågetecken eller klagomål.
Reuters citerar det kinesiska utrikesministeriet, som rakt ut kopplar samman den stoppade importen av nötkött med politiska anledningar:
Chinese Foreign Ministry spokesman Zhao Lijian declined to elaborate on the beef suspension, but said Lithuania should correct its ”mistakes”.
”What Lithuania should do is face up to facts, redress its own mistakes, and come back to the right track of adhering to the one China principle, instead of confusing right with wrong,” Zhao said, referring to China’s policy demanding countries recognise its claim to Taiwan.
Enligt Europeiska kommissionen rasade Litauens export till Kina med 91 procent under december i fjol, jämfört med samma månad året innan.
Det verkar nu som att WTO-fallet med Kinas påtryckningar mot Litauen kommer tjäna som ett väldigt viktigt exempel för Pekings möjligheter att tvinga enskilda EU-medlemmar till politiska eftergifter genom ekonomiska tvångsmetoder.
