Den kinesiska tennisspelaren Peng Shuai
Peng Shuai och all information eller diskussion om hennes öde är fullständigt frånvarande i kinesiska medier. (Bild: Robbie Mendelson, CC BY-SA 2.0 , via Wikimedia Commons)

Sökandet efter Peng Shuai

/

Denna text publicerades först 23 november på engelska av China Media Project under rubriken ”Searching for Peng Shuai”, och är översatt till svenska i överenskommelse med redaktör David Bandurski.

Fallet med den kinesiska tennisstjärnan Peng Shuai (彭帅) gick in i en ny bisarr fas förra veckan. Då bedrev kinesisk statsmedia och mediepersonligheter som kan associeras med dessa medier en uppenbart orkestrerad insats för att stilla den växande internationella oron för idrottsstjärnans välbefinnande, med hjälp av konton på sociala medier utanför Kina.

Men de extrema restriktionerna i den inhemska diskussionen om Peng, och sättet på vilket Kinas externa propagandamaskineri har lagt beslag på hennes röst, bör betraktas som tillräckliga bevis för att hennes personliga frihet nu är allvarligt begränsad.

“Den där saken som folk talade om”

Den 18 november, mer än två veckor efter Pengs blogginlägg den 2 november där hon anklagade toppolitikern Zhang Gaoli (张高丽) för sexuella trakasserier, lade CGTN, den internationella avdelningen av statliga China Media Group, ut ett brev på Twitter. Det sades att Peng Shuai skickat brevet till Steve Simon, ordförande för Women’s Tennis Association (WTA). I brevet verkade Peng hävda att hon ”inte är försvunnen, och inte heller är i fara.” ”Jag har bara vilat i mitt hem och allt står väl till,” stod att läsa i brevet.

Långt ifrån att dämpa den växande oron över tennisstjärnans situation, så ökade brevet tvärtom misstankarna ytterligare.

Originalposten som gjordes på Peng Shuais sociala mediekonto i Kina den 2 november anklagar den tidigare vice premiärministern Zhang Gaoli för sexuella övergrepp.

Dagen därpå, då brevet från CGTN hamnat i omvärldens fokus, förkastade WTA dess värde som trovärdigt bevis för att Peng var i säkerhet, varpå Global Times chefredaktör Hu Xijin försökte dämpa oron genom att på Twitter skriva hur utländska medier ägnade sig åt grundlösa spekulationer. Hu verkade dock inte ens kunna yttra sig öppet om fallet: ”I egenskap av någon som känner det kinesiska systemet väl,” skrev han, ”så tror jag inte att Peng Shuai utsatts för hämnd och förtryck i enlighet med utländska medier spekulationer för den där saken som folk talade om.”

Samma dag delade Shen Shiwei (沈诗伟), reporter för Hu Xijins tidning baserad i Paris, foton på Twitter som hon hävdade kom från Peng Shuais WeChat-konto. De visade Peng uppenbart glatt lekande med sin katt, omgiven av en samling mjukisdjur. I ett svar till Shens Twitter-inlägg skrev Hu Xijin att han är ”beredd att tro på äktheten av dessa fotografier.”

Global Times chefredaktör Hu Xijin kommenterar en tweet av Shen Shiwei som menar att tennisstjärnan Peng Shuai befinner sig i säkerhet. Icke desto mindre så förblir stjärnan onåbar.

Hu Xijins nästa försök att dra nytta av sina utländska följare på Twitter kom sent på dagen den 20 november, när han postade ett par videoklipp han kommit över från oidentifierbara källor. ”Jag erhöll två videoklipp, vilka visar att Peng Shuai åt middag med sin tränare och sina vänner på en restaurang. Videoinnehållet visar tydligt att de är filmade på lördagen, lokal tid i Peking,” skrev Hu.

Söndag den 21 november postade Hu en video som visar hur Peng närvarar vid finalen i en ungdomstävling i tennis och vinkar till åskådare utanför kameran. ”Global Times fotojournalist Cui Meng filmade henne på plats,” skrev Hu.

Global Times redaktör Hu Xijin postar en video som sägs ha tagits av en ”fotojournalist” vid hans tidning 21 november, vilken ska visa att Peng Shuai utan risk för sin egen säkerhet kan delta i offentliga evenemang.

Hu försökte övertyga de västerländska medier som inte omedelbart accepterade de till synes iscensatta försöken att visa upp Peng Shuais välbefinnande. ”Kan någon flicka förfalska ett så soligt leende under påtryckningar?” frågade han. ”De som misstänker att Peng Shuai befinner sig under hot, måste vara mycket mörka på insidan. Många framtvingade politiska framträdanden måste äga rum i deras länder.”

I ett inlägg på Twitter 21 november, vill Hu Xijin visa att allt står väl till med Peng Shuai eftersom hon ler medan hon deltar i ett evenemang för ungdomar.

Om man bortser från det obehagliga faktum att det handlar om en privilegierad man i ett slutet mediesystem, dominerat av det styrande politiska partiet, som förminskande refererar till en professionell 35-årig kvinna som en ”flicka”, så kvarstår ändå frågan: hur skulle Hus förnekelser och motattacker någonsin kunna övertyga journalister, politiker och läsare globalt?

Peng Shuai har trots allt ännu inte talat själv. Hon har nickat vid ett middagsbord i en omsorgsfullt redigerad video, där en annan man, löjeväckande övertydligt, talar om dagens datum. Hon har vänt sig om, med ansiktsmask på, i en annan video där ljudet helt tagits bort (med kameran dröjandes vid ett datum uppsatt utanför dörren). Det är ett övergripande faktum att Pengs egen röst inte har hörts. Hon har förblivit onåbar, även om brevet till WTA, som delades genom statliga mediers utländska konton i sociala medier, citerade henne be organisationen att först verifiera framtida nyheter med henne och ”publicera med mitt samtycke.”

I det senaste försöket att bevisa att allt står rätt till och att omvärlden helt enkelt kan gå vidare vad gäller Peng Shuai och hennes anklagelser den 2 november, meddelade den Internationella olympiska kommittén i måndags att dess ordförande haft ett videosamtal med Peng Shuai under söndagen och bekräftade att tennisstjärnan är ”i säkerhet”. IOK:s uttalande väckte ytterligare skepsis utanför Kina, och organisationen beskylldes från vissa håll för att ha deltagit i ett ”PR-trick”.

Extern propaganda, internt mörker

Det mest iögonfallande faktumet i fallet Peng Shuai är att all information om tennisstjärnan, hennes anklagelser och frågan om hennes personliga säkerhet totalt har raderats bort från media och internet. Kommentarerna från Hu Xijin och andra personer associerade med Kinas statliga medier kan ge intrycket av att utgöra den främsta fronten för ett globalt narrativ i syfte att bemöta omvärldens oro – Peng mår bra, här finns ingenting att se (我很安全) – men i själva verket är detta narrativ helt utan kärna, samt saknar en verklig och övertygande alternativ förklaring till vad som utspelat sig den senaste månaden.

Till och med brevet, bilderna och videoklippen som Hu och CGTN använt sig av i ett försök att övertyga omvärlden saknas i det alternativa universumet av kinesisk information. De har plockats bort från internet. De har inte delats eller refererats till överhuvudtaget i det stora mediernas bevakning.

En användare av Weibo uttryckte sig kärnfullt tidigare under veckan när hen gjorde ett inlägg som refererade till Peng Shuai som enbart ”PS” eftersom hennes namn har blivit ett blockerat nyckelord: ”När jag öppnar upp Twitter i dag ser jag hur det första namnet i rubrikerna är [Peng Shuai]. Världen talar för henne, men vi kan inte ens höra det.”

En användare av Weibo postar 22 november att Twitter är fullt med rubriker som visar omvärldens oro för Peng Shuai, men att ”vi [i Kina] inte kan höra dem”.

Men nog måste väl Hu Xijin ha publicerat någonting på Weibo, där han har över 24 miljoner följare? Sedan den 18 november har Hu skrivit om relationen mellan Kina och USA, samt videomötet mellan Joe Biden och Xi Jinping som hölls nyligen. Han har publicerat inlägg om påstådd snedvridning i västerländska medier, med fokus på en rapport av Reuters om en kinesisk professor vid ett europeiskt universitet som samarbetar med ett kinesiskt militärlaboratorium, som på Twitter publicerats tillsammans med en bild på kinesiska soldater (vilket föranledde en ursäkt från nyhetsbyrån). Han har skrivit om hur Litauen ”undergräver Kinas suveränitet och territoriella integritet samt landets våldsamma inblandning i Kinas inre angelägenheter.”

Men där finns ingenting, inte ett enda ord, om Peng Shuai.

En sökning på ”Hu Xijin” och ”Peng Shuai” i sökmotorn Baidu med inställningen att endast visa resultat från den senaste veckan ger bara två sidträffar. Men dessa sidor har inte publicerats den senaste veckan, och inte heller har de någonting att göra med Peng Shuais situation. Den första är en länk till people.com.cn, det kinesiska kommunistpartiets främsta tidning People’s Daily. Länken leder inte till någon särskild sida, utan till en arkiverad startsida från januari 2014.

En sökning på ”Peng Shuai” och ”Hu Xijin” på Baidu resulterar bara i två träffar, ingen av dem är en ny artikel och berör givetvis inte heller det aktuella fallet med Peng Shuai.

Huvudrubriken på denna arkiverade startsida hör till ett profilreportage som vid tidpunkten publicerades i provinstidningen Henan Daily, och som porträtterar Xi Jinping som lokal politisk ledare på 1980-talet.

I den andra sökträffen på Baidu förekommer både ”Hu Xijin” och ”Peng Shuai”. Men det handlar inte om aktuella nyheter, och har ingenting att göra med Pengs öde på senare tid, eller Hu Xijins kommentarer om fallet. Istället utgörs sökträffen av en ensam sida ur China Business Journal, en tidning som ges ut av tankesmedjan Chinese Academy of Social Sciences, från 1 oktober 2012.

Sidans nedre hälft upptas av en artikel med rubriken ”Förrädares tomma prat” (休话汉奸), som med en något tillrättavisande ton diskuterar nationalistiska internetanvändares ogenomtänkta användande av termen ”förrädare” om kinesiska deltagare i olika internationella evenemang.

Den tar bland annat upp Li Na (李娜), som 2011 vann franska öppna mästerskapen och därmed blev den första tennisspelaren född i Asien att vinna en singeltitel i Grand Slam. Li Na stämplades som förrädare online efter att ha deltagit i en turnering i Japan, mitt under pågående dispyter kring ögruppen Senkaku . Men Peng Shuai besparades en liknande behandling vid denna tidpunkt. ”Med samma resonemang, hur kan det komma sig att Li Na är en förrädare men inte Peng Shuai?” frågar artikeln retoriskt. ”Vad är det för logik?”

Det enda sökresultatet på Baidu för ”Peng Shuai” och ”Hu Xijin” handlar inte om Hus nyligen yttrade kommentarer om Pengs fall, utan är en tidningssida från 2011 där de bådas namn hamnat av en slump..

Den ytliga kopplingen till Hu Xijin kommer sig av att en ”Sina Weibo-kolumn” till höger på tidningssidan lyfter fram ett antal nyligen publicerade Weibo-inlägg som fått stor uppmärksamhet online. Ett av dem är skrivet av just chefredaktören för Global Times, där han uppmanar Brasilien att riva sina kåkstäder inför OS i Rio 2016 – eller åtminstone måla om dem.

Har Global Times alls rapporterat om Peng Shuai under tiden som Hu Xijin gett sig ut på Twitter för att hävda att allt är i sin ordning? Nej. Ingenting. Detta kan klargöras genom en sökning på tidningens webbplats filtrerad för den senaste veckan.

Hu Xijin har varit väldigt uttalad om Peng Shuai på Twitter. Men hans tidning har inte rapporterat någonting alls om fallet under den senaste veckan.

En sökning på ”Peng Shuai” och ”Global Times” på Baidu ger många sökträffar, men alla är från 2014 och 2015, som om de senaste sex åren plötsligt har försvunnit helt.

En sökning på ”Peng Shuai” och ”Global Times” visar resultat från 2014 och 2015.

En sökning på bara ”Peng Shuai” på Baidu resulterar återigen i tidigare bevakning, denna gång av Pengs deltagande i tennistävlingar, med rubriker från 2010, 2012, 2013, och en från 2020.

En sökning på ”Peng Shuai” på Baidu visar resultat som är flera år gamla.

Om man filtrerar på den senaste veckan så finns det ingenting alls att hitta.

En sökning på ”Peng Shuai” och ”Hu Xijin” på Baidu för den senaste veckan ger noll träffar.

Så hur ser det ut på Kinas officiella nyhetsbyrå Xinhua? Byrån är, tillsammans med Folkets dagblad, ledande för den officiella nyhetsbevakningen i Kina och sätter standarden för ”vägledning av den allmänna opinionen”, samt förser andra medier med pressmeddelanden som dessa kan publicera vidare utan risk. Några rapporter kring Peng Shuai den senaste veckan?

Nej. Återigen, ingenting.

En sökning på den officiella nyhetsbyrån Xinhuas hemsida, en allmän källa för godkänd information, ger inga resultat vid en sökning på ”Peng Shuai”.

Och så har vi CCTV.com, den officiella hemsidan för det statliga tv-nätverket, vars kanal CGTN twittrat aktivt om Peng Shuai, för att antyda att det inte finns någon anledning alls att leta efter henne. CCTV måste väl ändå ha klargjort sin ståndpunkt för den inhemska publiken och för omvärlden genom sin mäktiga plattform.

Samma visa även denna gång, då en sökning på CCTV.com inte visar någon rapportering alls om Peng Shuai den senaste veckan.

Samtidigt som diskussionen om Peng Shuais öde gått på högvarv den senaste veckan, så har hennes namn inte nämnts på CCTV:s hemsida.

Men detta beror kanske på att innehållet blockerats online? Det har kanske skett bevakning offline, i tryckta kinesiska tidningar? En sökning på den senaste veckan i Wisers databas för kinesiskspråkiga medier utanför Kina, i Hongkong, Taiwan och Macao, resulterar i över 70 rapporter som kan relateras till Peng Shuai.

Sammanlagt 70 artiklar dyker upp vid en sökning på ”Peng Shuai” i kinesiskspråkiga medier utanför Kina. (Källa: Wiser)

Låt oss sedan filtrera för tidningar på det kinesiska fastlandet. Vad hittar vi då? Återigen, fullständig tystnad. Vi får inte ett enda sökresultat på namnet ”Peng Shuai” för den senaste veckan i databasens över 300 tillgängliga tidningar.

En sökning på ”Peng Shuai” bland den senaste veckans artiklar i över 300 kinesiska tidningar ger inga resultat alls. (Källa: Wisers)

En viktig slutsats att dra av detta fruktlösa sökande efter ”Peng Shuai” i den kinesiska sfären av information är att tennisstjärnan verkligen saknas, trots att statliga medier och mediepersonligheter försöker övertyga oss om motsatsen genom uttalanden på sociala medier som Twitter och Facebook.

Detta visar tydligt hur det inte finns något sätt för Peng att tala öppet om de anklagelser hon framförde tidigare under månaden mot en mäktig politisk aktör. Det finns heller inte utrymme för en bredare diskussion – eller någon diskussion alls – om innebörden av hennes fall inom ramarna för kinesiska medier eller andra informationskällor.

David Bandurski är redaktör för China Media Project, som analyserar kinesiska medier samt förmedling av information och propaganda. China Media Project finns även på Twitter.

Artikeln är översatt till svenska av Petra Lindblom och redigerad av Jojje Olsson.