Staden Shenzhen i södra Kina
Kinas ekonomi har tagit in på den amerikanska i storlek det senaste årtiondet - men nu har orosmoln för tillväxten tornat upp sig på bland annat fastighetsmarknaden. (Bild: Staden Shenzhen, Pixabay)

Storleken på Kinas ekonomi nu 70 procent av USA:s

10 november, 2021

När Xi Jinping tillträdde som Kinas ledare 2012, var storleken av den kinesiska ekonomin drygt hälften av den amerikanska. Nu är samma förhållande istället 70 procent, skriver Nikkei Asia i dag.

Under denna tid har den faktiska storleken på Kinas ekonomi ökat från knappt nio till närmare femton biljoner dollar. Konsumtionen har drivit på tillväxten, genom att sedan 2012 ha ökat med 110 procent.

Investeringarna i fasta tillgångar har i sin tur ökat med 55 procent sedan 2012, samtidigt som exporten ökat med över 60 procent och importen med närmare 50 procent.

Grafiken nedan visar hur gapet till USA:s ekonomi har minskat hyfsat stadigt, och en särskilt stor upphämtning kunde ses 2020, alltså under pandemins första helår.

Grafik från Nikkei Asia, baserat på siffror från Internationella valutafonden.

Vissa förutsägelser gör gällande att den kinesiska ekonomin kommer passera den amerikanska i storlek redan i slutet av detta årtionde, främst på grund av hur hårt COVID-19 drabbat USA samtidigt som Kina lyckats stoppa smittspridningen.

Andra analytiker menar att så aldrig kommer ske, eller att USA kommer återta förstaplatsen igen om så sker.

Anledningen till detta är en rad problem som tornat upp sig i den kinesiska ekonomin, bland annat i form av en kraftigt ökad skuldnivå som bland annat resulterat i en oro på fastighetsmarknaden som tagit sig uttryck i konglomeratet Evergrandes härdsmälta.

Vid sidan av detta märks också demografiska bekymmer. Nyligen varnade inhemska forskare för att FN:s befolkningsprognoser för Kina bygger på allt för höga födelsetal, samt att befolkningen riskerar halveras inom 45 år.

Oavsett hur det blir med denna kapplöpning, så har gapet mellan de båda ländernas militärer minskat ännu mer än ekonomin. Kinas försvarsbudget har också i relativa termer vuxit snabbare än ekonomin, i och med att den mer än fördubblats sedan 2012.

Nikkei Asia framhåller även hur stadsbor nu har 160 procent högre disponibel inkomst än boende på landsbygden, vilket är en minskning från 190 procent år 2012.

Dessa siffror över ökad jämlikhet står dock i kontrast med att gini-koefficienten, ett internationellt vedertaget mått över skillnader och inkomster och rikedom, har legat på ungefär samma nivå sedan 2015. Något som delvis förklaras av att inkomsten för migrantarbetare som inte är skrivna i städerna där de jobbar fortfarande räknas som boende på landsbygden.

Den absoluta fattigdomen har minskat i Kina sedan 2012. Samtidigt är omkring 200 miljoner kineser enligt myndigheternas siffror fortfarande dagarbetare, vars arbetsvillkor på senare tid dragit stor uppmärksamhet i samhället och på sociala medier.

Tre stycken faktorer har lett till att många analytiker har reviderat ner Kinas tillväxtprognos för 2021 till omkring 8 procent: den ovannämnda skuldkrisen på fastighetsmarknaden, en plötslig energibrist samt den fortsatta ”nolltoleransen” mot COVID-19 vilken leder till omfattande lockdowns närhelst lokala utbrott uppstår.

Standard & Poor’s beräknar att USA:s tillväxt detta år når 5,7 procent, vilket givet utgångsläget är en större tillväxt än den kinesiska i absoluta tal.

Givet utgångsläget finns också mycket större utrymme för tillväxt i Kina än i USA. Enligt Internationella valutafonden har USA en BNP per capita på 68 309 dollar, vilket är femte högsta i världen även om bland annat Monaco och Lichtenstein inte finns på listan över uppskattning för år 2021.

Trots sitt imponerande ekonomiska uppsving så har Kina fortfarande en BNP per capita på blott 11 819 dollar, vilket innebär plats 62 på Internationella valutafondens lista, mellan Iran och Costa Rica.

När, eller huruvida, den kinesiska ekonomin passerar den amerikanska i storlek, kommer helt bero på hur de båda länderna lyckas ställa om sin ekonomier efter pandemin.

UPPDATERING:

Den globala placeringen i BNP per capita skiljer sig väsentligt åt beroende på från vilken källa man hämtar denna data. Wikipedia sammanfattar händigt tre olika källor i tabeller, vilka ger nedanstående resultat.

Internationella valutafonden (2021) – USA: 68 309 dollar, plats 5. Kina: 11 819 dollar, plats 62.

Världsbanken (2020) – USA: 63 544 dollar, plats 10. Kina: 10 500 dollar, plats 78.

FN (2019) – USA: 63 134 dollar, plats 11. Kina: 10 004 dollar, plats 85.

En tolkning av siffrorna är att Kina gått från plats 85 till 62 i världen vad gäller BNP per capita sedan pandemins utbrott.

Kinamedias nya artiklar direkt till din inkorg

Gör som 768 andra, prenumerera du med.

Lyssna på Kinamedia: Nya kalla kriget

App Icon Apple Podcasts

Translate article