President Tsai Ing-wen lovade återigen denna förmiddag att Taiwan inte kommer låta sig betvingas av den ökade pressen från Kina. (Bild: Skärmdump från regeringens officiella inspelning av presidentens tal)

Kina och Taiwans presidenter håller tal i oroligt läge

Under dagen har det varit nationaldagsfirande här på Taiwan, låt vara i något mindre skala än vanligt på grund av pågående pandemi. Icke desto mindre hölls ceremonier utanför presidentpalatset i centrala Taipei, vilka bland annat bestod av en militärparad och ett tal av president Tsai Ing-wen.

Tsais tal kommer i ett säkerhetspolitiskt mycket oroligt läge. Som Kinamedia uppmärksammade förra veckan, så firade Kina sin nationaldag genom att skicka in ett rekordstort antal stridsflygplan i Taiwan luftförsvarszon. Sammanlagt siktade omkring 150 kinesiska militära flygplan där 1-4 oktober.

De kinesiska provokationerna resulterade bland annat i att Taiwans försvarsminister Chiu Kuo-cheng tidigare i veckan sade att påtryckningarna från kinesiskt håll inte varit så här pass allvarliga någon gång under hans 40 år långa militära karriär.

Det är redan nu möjligt för Kina att anfalla Taiwan, menade Chiu, och tillade att den kinesiska militären år 2025 kommer vara kapabel att genomföra en lyckad invasion av landet.

Det finns flera anledningar till att spänningarna de två länderna emellan har ökat. En av dessa är att president Tsai under sina nu fem år vid makten har – helt i enlighet med den allmänna opinionen – distanserat Taiwan från Kina såväl ekonomiskt som kulturellt och politiskt.

Peking har också irriterats över att Taiwan under denna tid sökt och fått alltmer uppmärksamhet internationellt.

Om något, så gav Tsai Ing-wens tal i hjärtat av Taipei denna heta oktoberförmiddag vid handen att hennes administration kommer fortsätta på den inslagna vägen. Redan i början av talet så påpekade hon att ju mer Taiwan åstadkommer, desto större blir pressen från Kina.

Hon underströk sedan att medan man önskar minskade spänningar över Taiwan-sundet, men att ingen bör hysa några illusioner om att den taiwanesiska befolkningen ska låta sig skrämmas till att kompromissa med sin självständighet.

Tvärtom framhöll Tsai vikten av att inte slappna av och släppa ner garden, med särskild hänvisning till den senaste tidens utradering av politiska och civila rättigheter i Hongkong.

Vidare betonade presidenten den växande internationella samarbetsviljan till öns fördel. Förutom att belysa uttalanden från EU, NATO, G7 och andra multilaterala organisationer så tackade Tsai Ing-wen även särskilt en dryg handfull länder som skänkt vaccin till Taiwan under pandemin:

Aside from helping ourselves, we have also received help from our friends across the international community. At a time when the international community continued to face a serious pandemic and vaccines were in short supply around the globe, Japan, the United States, Lithuania, Slovakia, the Czech Republic, and Poland all extended helping hands.

And, except for Lithuania, which will soon establish a representative office here, all of these countries are represented here today, an embodiment of this year’s theme of ”Broadening Democratic Alliances and Making International Friendships.” I want to invite everyone here today to join me in showing our deepest appreciation to the representatives from these countries.

(…)

At the same time, regional order is being challenged in the South and East China Seas. The routinization of Chinese military activity in Taiwan’s southwestern air defense identification zone (ADIZ) has seriously affected both our national security and aviation safety.

In contrast, democratic countries are working to strengthen our broad-based, mutual cooperation in order to respond to regional and global developments. The G7, NATO, EU, and QUAD have all highlighted the importance of peace and security in the Taiwan Strait, while expressing concern over whether China may unilaterally undermine the status quo of peace and stability in the Indo-Pacific region.

I talet – som finns översatt till engelska i sin helhet via regeringens hemsida – uppgav Tsai att Taiwan kommer fortsätta stärka sitt nationella försvar och därmed sin förmåga att inte tvingas vandra den väg som Peking pekat ut.

Detta därför att vägvalet som Peking erbjuder ”vare sig erbjuder ett liv i frihet och demokrati för Taiwan, eller suveränitet för våra 23 miljoner invånare”.

För att illustrera detta följdes presidentens tal av en militärparad där bland annat nya, inhemskt utvecklade ballistiska missiler visades upp. Bland andra CNN påpekar att paraden är den tydligaste styrkeuppvisningen hittills i samband med Taiwans nationaldagsfirande.

För att få en idé om inramningen, så går regeringens officiella inspelning av Tsai Ing-wens tal att se via Youtube:

Strikt taget så är det inte Taiwans nationaldag som firas, utan Republiken Kinas nationaldag.

Utan att gräva för djupt i historiens svarta hål, så är det Xinhai-revolutionen från 1911 som uppmärksammas i dag. Händelsen innebar slutet för Kinas två årtusenden långa period av kejsarstyre och etableringen av en republik.

Republiken Kina kom sedan att styras av nationalistpartiet Kuomintang, vars ledare Chiang Kai-shek flydde till Taiwan efter att ha förlorat ett långt och blodigt inbördeskrig mot Mao Zedongs kommunister.

Även om Republiken Kina alltså tvingades omlokalisera och sedermera på det kinesiska fastlandet ersattes av Folkrepubliken Kina, så är Xinhai-revolutionen en händelse som upplevs positiv i såväl Taipei som Peking, då den ju innebar att kejsardömets dagar var räknade.

Med anledning av detta så höll även Kinas president Xi Jinping under gårdagen ett kortare tal. På grund av den senaste spänningar, så var det på förhand givet att talet skulle handla om Taiwan.

Talet skapade under gårdagen dramatiska rubriker i en del svenska medier om att Xi Jinping sagt att en återförening med Taiwan måste bli av, samt att Kina har en lång tradition av att motsätta sig separatism och att våld inte är uteslutet.

SVT kallade Xi Jinpings tal för ett utspel, vilket inte kunde vara mer fel. För om något, så sågs den kinesiska presidentens tal här som en nedtrappning mottagen med viss lättnad.

Talet innehöll inga nya tidslinjer eller krav på Taiwan, och var inte ens tillnärmelsevis lika hotfullt som exempelvis Xi Jinpings nyårstal 2019.

Tvärtom så framhöll Xi att en återförening helst bör uppnås genom fredliga metoder. I ljuset av den senaste tidens händelser så kan den kinesiska presidentens tal i det närmaste ses som en eftergift.

Denna eftergift föregås i sin tur av flera tecken denna vecka på att relationen mellan Kina och USA äntligen håller på att tina upp något. Dessa tecken kommer jag utveckla närmare i morgondagens upplaga av Kinamedia nyhetsbrev – så överväg gärna en prenumeration på Kinamedia Premium, om du vill följa den turbulenta geopolitiska utvecklingen i Östasien ännu närmare.

Tills dess, lyssna gärna nedan på en intervju i podcasten Amerikanska Nyhetsanalyser, där jag för några dagar sedan berättade mer i detalj om vad de kinesiska kränkningarna av Taiwans luftförsvarszon egentligen innebär.