Jojje OlssonI dag fick jag ett mail från LinkedIn, som meddelade att man beslutat censurera min användarprofil. Nu uttryckte sig kundtjänsten för världens största professionella nätverkssida förvisso inte exakt på det viset.
Istället framhöll mailet att min profil – inklusive inlägg och kommentarer – ”inte kommer synliggöras i Kina”.
LinkedIn, som ägs av Microsoft, är ett av ytterst få västerländska sociala nätverk som inte är blockerat i Kina. Detta tack vare företagets långa historia av censur för att blidka den kinesiska regimen.
I en artikel med den talande rubriken ”Why is LinkedIn so big in China? Because it censors”, skrev Inkstone News för ett par år sedan att tjänsten hade 41 miljoner användare i Kina 2018, jämfört med bara fyra miljoner år 2014.
Enligt statstik från förra månaden har LinkedIn nu 53 miljoner användare i Kina, vilket är tredje mest efter USA och Indien.
Det var just 2014 som de första rapporterna kom om tjänstens omfattande censur på Pekings order. Bland annat uppmärksammade Marketplace hur företaget då inte bara censurerade vissa profilers synlighet för kinesiska användare – man tog bort visst innehåll även globalt, för att ”skydda säkerheten för våra medlemmar som bor i Kina”.
LinkedIn has been doing this for 7 years. Here's a story I reported on this back in 2014 (which includes @fryan & @goldkorn) when the same term led to my post being removed not only from users in China, but globally. After my story, LI tweaked its policy: https://t.co/dDd1ZjSXOM https://t.co/aqIhGIxIWV
— Rob Schmitz (@rob_schmitz) June 17, 2021
LinkedIns kommunikationsdirektör citeras i artikeln från 2014 säga att beslutet att bedriva denna censur är ”svårt”.
Han hävdar att LinkedIn ”starkt stödjer yttrandefriheten”, men att man samtidigt måste implementera de kinesiska myndigheternas ”restriktioner” för att kunna ”skapa värde” på tjänsten för användare såväl i Kina som globalt.
Sedan dess har företaget enligt uppgift slutat att radera innehåll för sina användare globalt. Istället har man skapat en särskild tjänst med innehåll för kinesiska användare, som bara kan se användarprofiler och inlägg och kommentarer vilka inte bedöms reta upp den kinesiska regimen.
Mycket riktigt förklarades det i mailet till mig att LinkedIn ”bara” kommer censurera mig för sina drygt 50 miljoner användare i Kina:
Man erbjuder sig till och med att ”granska” min profil vad gäller synligheten i Kina, om jag ändrar på innehållet under kategorin ”Utbildning”. Med andra ord; en finare uppmaning till självcensur för att kunna använda tjänsten fullt ut.
LinkedIn specificerar inte vad det är under ”Utbildning” som gör att min användarprofil nu blockeras i Kina. Men sannolikt handlar det om att jag – kort i en enda mening – nämner att min examensuppsats i Historia handlar om massakern vid Himmelska fridens torg.
Världens största professionella nätverkssida uppmanar alltså – med den kinesiska regimen i åtanke – användare att censurera sin akademiska bakgrund.
Då jag har använt LinkedIn i något årtionde, så kan det också vara på sin plats att fråga sig varför detta beslut kommer just nu. Relevant i sammanhanget är att jag på Twitter och Facebook har uppmärksammat att flera personer som har med Kina att göra, har råkat ut för precis samma sak bara de senaste månaderna.
Welcome to the growing club of China watchers who have received this message in recent weeks. Got mine early this month.
— J Michael Cole (寇謐將) (@JMichaelCole1) June 17, 2021
Anledningen till LinkedIns uppmärksammade censur finns bland annat att hitta i artikeln ”China Punishes Microsoft’s LinkedIn Over Lax Censorship” från New York Times i mars i år.
Enligt tidningen hade LinkedIn då nyligen fått påbud för att man ”inte censurerar mycket nog”, då kinesiska myndigheter var missnöjda med känsligt innehåll som varit synligt för kinesiska användare inför det årliga sammanträdet av Kinas parlament:
China’s internet regulator rebuked LinkedIn executives this month for failing to control political content, according to three people briefed on the matter. Though it isn’t clear precisely what material got the company into trouble, the regulator said it had found objectionable posts circulating in the period around an annual meeting of China’s lawmakers, said these people, who asked for anonymity because the issue isn’t public.
As a punishment, the people said, officials are requiring LinkedIn to perform a self-evaluation and offer a report to the Cyberspace Administration of China, the country’s internet regulator. The service was also forced to suspend new sign-ups of users inside China for 30 days, one of the people added, though that period could change depending on the administration’s judgment.
Det är oklart huruvida LinkedIns censur av mitt och andra användares konton de senaste månaderna sker efter anmälningar från andra användare eller instruktioner från kinesiska aktörer, eller huruvida företaget på egen hand proaktivt letar upp innehåll relaterat till Kina att censurera.
Klart är i alla fall att LinkedIn efter påbudet i mars har trappat upp sina försök att blidka den kinesiska regimen, för att inte riskera sin viktiga närvaro på landet avskärmade internet.
New York Times noterar nämligen även hur LinkedIns i det närmaste unika närvaro i Kina gör att många användare utanför världens största land ser företaget som en slags port in till Kinas närmare en miljard internetanvändare.
Således är LinkedIns närvaro i Kina även bidragande till att antalet globala användare vuxit till över 750 miljoner användare globalt.
Vidare så används LinkedIn även som ett verktyg för såväl kinesiska myndighetsaktörer som privata företag att inhämta känslig information från västerländska användare med.
Det har länge varit ett välkänt faktum att plattformen använts till detta syfte, vilket Kinamedia redan i oktober 2018 skrev närmare om i artikeln ”Kina har närmat sig 4 000 franska chefer och statsanställda, lurat ’hundratals’ på information”.
Således finns alltså fog att kalla LinkedIn en dubbel nyttig idiot för Pekings politiska syften.
Företaget bedriver alltså omfattande censur efter kinesiska myndigheters instruktioner, och används samtidigt av aktörer från Kina för att lägga beslag på viktig information.
