Denna analys publicerades 1 juni av tankesmedjan MERICS med rubriken ”Huawei’s global troubles spur Beijing’s push for self-reliance”. Den är översatt till svenska med tillåtelse från den tyska tankesmedjan och analysförfattaren Andrew Brown.
Teknikjätten Huaweis försäljning sjunker på utländska marknader, vilket gett förnyad kraft åt Pekings ambition att stärka den inhemska teknologiska kapaciteten. Nu måste Kinas teknologisektor börja leverera – och eventuellt överge ambitionerna i utlandet.
En gång i tiden var Huawei en lysande fyr av den kinesiska teknologisektorns utveckling och framgångsrika internationalisering. Men nu har denna tillverkare av informations- och kommunikationsteknik hamnat efter i flera länder på grund av säkerhetsoro.
Företagets utländska försäljning har minskat, och dess beroende av utländska högteknologiska komponenter avslöjats tydligt. Som en följd av detta har kommunistpartiets ledning i Peking upphöjt tillförlitlighet inom leveranskedjorna och kapaciteten för tillverkning inom kärnteknologier till viktiga frågor för den nationella säkerheten, samt till viktiga inslag i den senaste femårsplanen. Detta har satt stor press på Kinas ledande teknikföretag att uppvisa resultat.
Huaweis internationella verksamhet passerade 2020 en smärtgräns
Efter år av motstånd från USA med bundsförvanter så passerade Huaweis internationella verksamhet år 2020 en smärtgräns. Efter att ha stagnerat under 2019, så minskade företagets totalförsäljning på utländska marknader ifjol för första gången sedan man 2010 började redovisa statistik för olika regioner.
Teknikjättens vinst föll utanför Kina med 13 procent, och sjönk med hela 24,5 procent på den amerikanska marknaden. Under det senaste årtiondet har Huaweis viktigaste inkomstkällor skiftat från den internationella till den inhemska marknaden.
Trots att COVID-19 slagit hårt mot intäkter över hela linjen inom IKT [Informations- och kommunikationsteknologi] så drabbades Huawei värre än sina konkurrenter. Det var tydligast inom konsumentelektronik, som står för drygt hälften av de totala intäkterna.
Förra året var Huawei den största förloraren bland de ledande aktörerna på marknaden för smartphones, då företaget sålde 24,4 procent mindre smartphones globalt jämfört med 12,5 procent mindre i genomsnitt för konkurrenterna.
Vad gäller telekommunikationsutrustning så minskade Huaweis del av marknaden för trådlös utrustning utanför Kina till 20 procent, medan Ericsson och Nokia såg sina andelar stiga till 35 respektive 25 procent.
Osäkerhet kring cybersäkerheten fortsatte ifjol att skada Huaweis rykte utomlands. Förra året vidtog Storbritannien och Frankrike åtgärder för att utesluta företaget från sina nätverk, och Tyskland antog nyligen en lag som tillåter regeringen i Berlin att stoppa ”icke tillförlitliga” leverantörer av 5G.
Samtidigt har de åtgärder som USA vidtog 2019 för att begränsa samarbetet mellan landets företag och Huawei varit mycket effektiva. Google bannlyste exempelvis av Huawei från Android och Google Workspace, vilka är favoritprodukter bland konsumenterna utanför Kina.
Dessutom uppstod tvivel gällande Huaweis förmåga att fortsätta sin verksamhet när USA i maj 2020 hotade att blockera företagets tillgång till halvledare tillverkade med hjälp av allmänt förekommande amerikansk teknik.
Förnyad kraft för Pekings ambition att bli högteknologiskt självförsörjande
Motgångarna för flaggskeppet bland dess teknologiföretag har ytterligare sporrat Peking i ambitionen att säkra tillgången inom kärnteknologier.
Kommunistpartiets generalsekreterare Xi Jinping använde sig nyligen av partiets ledande teoretiskt politiska magasin Qiushi för att betona nödvändigheten i att stärka den högteknologiska självförsörjningen.
Han beskrev vikten av fristående och kontrollerbara leverantörskedjor som kan hållas intakta trots politiska oroligheter, samt uppmanade till snabba framsteg av inhemsk innovation och genombrott inom kärnteknologier. Enligt Xi utgör självförsörjning inom vetenskap och teknik grunden för landets förmåga att fortsätta utvecklas och överleva.
Dessa prioriteringar framhävs i den 14:e femårsplanen, som släpptes i mars och pekar ut Kinas politiska riktning fram till och bortom år 2025. Dokumentet inleds med en uppmaning om att innovation ska stå i centrum för Kinas utvecklingsplaner.
Det utlovas ökat stöd för spjutspetsteknologi så som nästa generations AI, kvantdatorteknik, halvledare och neurovetenskap. Motståndskraftiga och diversifierade leveranskedjor inom industrin framhålls som nödvändiga för att Kina ska kunna bli en tillverkande supermakt.
Syftet med detta är att sporra uppgradering av landets industrier och göra högpresterande teknologiföretag mindre känsliga för restriktioner utifrån.
Tack vare dess fasta grepp om ekonomin kan den kinesiska regeringen styra statliga bolag och stimulera privata företag för att verkställa Pekings politiska ambitioner.
Pekings nuvarande antitrust-kampanj syftar till att öka dynamik och innovation i sektorer som visar tendenser av marknadskoncentration.
Det är också en praktisk redskap att använda för att slå ned landets privata internetjättar med, om de skulle uppvisa bristande industripolitisk samarbetsvilja.
Som en akademiker framhållit så har Alibaba, Tencent och andra främst Kinas stora antal konsumenter att tacka för sina framgångar, snarare än innovation inom viktiga teknikområden. Partiet vill se en ändring på detta och uppmanar nu offentligt dessa företag att utveckla grundläggande teknologier och åtgärda svagheter i leveranskedjorna.
Säkerställandet av att Kinas ledande teknologiföretag fortsätter växa på hemmaplan
Omfattande offentliga investeringar inom avancerad högteknologi ska säkerställa att Kinas ledande teknikföretag fortsätter växa på hemmaplan. Till exempel köpte landets statligt ägda telebolag 700 000 stycken 5G-basstationer förra året, till fördel för de inhemska leverantörerna Huawei och ZTE.
Men Kinas traditionella knep att ge inhemska företag fördelar på hemmamarknaden på bekostnad av utländska konkurrenter, sker nu även omvänt på andra marknader, då utländska myndigheter har börjat hålla ett vakande öga på kinesiska aktörer som är verksamma utomlands.
Kinas spända relationer med flera utvecklade ekonomier har försvagat landets anspråk på en privilegierad status som utvecklingsland i den globala ekonomin. Oavsett hur framgångsrik Pekings strategi att importera avancerad teknologi för att stötta lokala marknadsledande teknikföretag och sedan främja deras expansion utomlands tidigare var, så är den inte längre hållbar.
Kinesiska teknikföretag måste räkna med framtida restriktioner i tillgången till såväl utländska marknader som utländsk teknik. Därför har Peking nu inga andra alternativ än att fortsätta sträva efter självförsörjning.
Med tanke på de stora risker detta innebär för företag som Huawei, så är landets status som högteknologisk stormakt högst osäker.
Andrew Brown är analytiker vid MERICS. Texten är översatt av Petra Lindblom och redigerad av Jojje Olsson.
