Jojje OlssonNågot i bakgrunden har en rättegång pågått den senaste veckan, där Huawei gått till Förvaltningsrätten för att försöka upphäva det förbud mot företagets produkter i det svenska 5G-nätet som Post- och telestyrelsen (PTS) beslutade om i oktober fjol.
PTS är en självständig myndighet, som fattade detta beslut främst på grund av rekommendationer från Försvarsmakten och Säkerhetspolisen (SÄPO).
Kinamedia skrev i oktober närmare om förbudet mot Huawei i Sveriges 5G-nät, vilket delvis bygger på ny kinesisk lagstiftning när privata företag utan motstånd måste samarbeta med kinesiska myndigheter och polis.
Det var denna lagstiftning som återigen stod i centrum när Kurt Alavaara, SÄPO:s chef för informationssäkerhet, kallades som vittne till rättegången av PTS.
Enligt Alavaara har SÄPO gjort bedömningen att såväl Kinas säkerhetstjänst som styrande parti kan påverkar och utöva påtryckningar mot Huawei. Detta dels genom den nya lagstiftningen, men dels även genom företagets kopplingar till staten.
Om Huawei av någon anledning skulle vilja manipulera systemen eller ta sig in i näten olovligt, så är det enligt Alavaar mycket litet som operatörerna kan göra åt saken. Bland andra Dagens industri återger säkerhetschefens argumentation under rättegången:
Enligt [Kurt Alavaara] är operatörerna mer eller mindre i händerna på sina leverantörer.
”Vi har sett att operatörerna har ett starkt beroende av leverantörerna. Vi har också sett att det beroendet gäller över tid, under produktens hela livscykel. Leverantörerna har en central roll, eftersom de är inne i systemet”, sa han.
(…)
”Den utveckling som finns är i första hand riktad mot att skydda sig mot externa angripare. Har du en angripare på insidan är det svårare. När den dolda funktionaliteten ligger latent innebär det att om operatören upptäcker skadan är den redan skedd. När sådana sårbarheter upptäcks kan man ofta konstatera att de har funnits i nätet under en relativt lång period”, sa Kurt Alavaara.
Kurt Alavaara understryker vidare hur just 5G utgör infrastruktur som är av avgörande för flera viktiga samhällsfunktioner. Förutom totalförsvaret, så kan trafiksystem stängas av som påverkar tåg, tunnelbana, räddningstjänst och polisens funktioner.
Genom 5G går det även att påverka medicinska system samt el- och vattenförsörjning.
Förutom sabotage av denna sort så kan 5G också användas för kartläggning av trafik. Enligt SÄPO:s expert kan man exempelvis se vilken geografisk position en användare haft vid en särskild tidpunkt. Förutom kartläggning ska det även vara möjligt att manipulera aktiviteter genom att ändra i loggar.
Som vittne hade PTS även kallat Kennet Alexandersson, senior analytiker på SÄPO, som också talade om hur den kinesiska lagstiftningen gör det omöjligt för Huawei att vägra samarbeta med landets myndigheter och polis. Han menade även att Peking inte skulle tveka att använda Huawei som ”ett verktyg” i detta syfte.
Kinamedia har tidigare flera gånger skrivit närmare om den kinesiska lagstiftningen som är relevant i detta fall.
I artikeln ”Därför måste Huawei förse Kinas myndigheter med information”, beskrev jag redan för två år sedan en lag om kontraspionage från 2014 och en nationell underrättelselag från 2017 som Huawei har att rätta sig efter.
När rättegången startade i veckan, så menade Huaweis nordenchef Kenneth Fredriksen att den är större än bara det enstaka fallet. Enligt Fredriksen handlar rättegången om ”Sveriges trovärdighet som rättssäker ekonomi”.
En av huvudpunkterna i Huaweis argumentering är att PTS inte låtit Huawei yttra sig innan man bannlyste företaget från 5G-nätet. Eftersom Huawei påverkats av PTS beslut, så bryter förbudet därmed mot både de processer som lagen kräver och svensk rättstradition.
Ytterligare ett argument är att förbudet strider mot grundläggande EU-rätt, bland annat EU-fördragets principer om etableringsfrihet och varors fria rörlighet på den inre marknaden. Vissa av produkterna som Huawei levererar kommer nämligen från företagets bolag i Rumänien och Ungern.
Givetvis så fortsatte Huawei även att hävda under denna rättegång att man är ett privatbolag som inte bör blandas samman med den kinesiska staten, samt att lagarna enligt ovan inte gäller företagets verksamhet i utlandet.
Ny Teknik noterade hur advokat Håkan Bengtsson, som företrädde Huawei, exempelvis sade att SÄPO:s analytiker Kennet Alexandersson ”ägnade sig åt högläsning av kinesisk lagstiftning och drog egna slutsatser”.
Advokat Bengtsson lutar sig själv mot Huaweis egen bedömning på denna punkt, vilket ”understöds av rättsutlåtanden av kompetenta kinesiska jurister” som menar att lagstiftningen inte omfattar Huawei på det vis som PTS menar, skriver Svenska Dagbladet.
En sammanfattning av Huaweis fem huvudpunkter kan bland annat läsas via Mynewsdesk.
Förvaltningsrätten väntas fatta beslut i frågan om fyra till sex veckor.
Domslutet – som förvisso kan överklagas till ännu en instans – är mycket viktigt för Huawei. Om förbudet står fast, så innebär det med företagets egna ord ”ett partiellt näringsförbud i 25 år” på den svenska marknaden.
Mycket står alltså på spel, inte minst för Kenneth Fredriksen, vars framtida karriärsmöjligheter sannolikt till stor del står och faller med Förvaltningsrättens dom.
Som Svenska Dagbladet påpekar så var det bara han och inte Huaweis kinesiska chefer som också närvarade vid rättegången som hade i uppgift att tala med medier.
Fredriksen har varit ansiktet utåt i Huaweis kampanj för att ändra på förbudet. Han kommer också få bära hundhuvudet om detta misslyckas.
Som andra utländska chefer på Huawei så har Fredriksen lockats till företaget med miljonlön och andra förmåner, ämnade att få de västerländska anställda att slita med näbbar och klor för bolagets intressen.
Det är också intressant att titta närmare på vilka advokater som företrätt Huawei i denna rättegång. Ovannämnda Håkan Bengtsson kommer från advokatfirman Delphi, som under lång tid haft såväl verksamhet i Kina som kinesiskspråkiga svenska advokater att hjälp kinesiska kunder på plats i Europa.
I sammanhanget kan det också ses en smula ironiskt att Bengtsson uppger sig ha ett ”starkt intresse för mänskliga rättigheter”, i en intervju med facktidningen Advokaten 2019.
Alltså två år innan han representerar ett företag som samarbetar med kinesiska säkerhetspolis för att möjliggöra bevakning och inlåsning av miljontals etniska minoriteter i Xinjiang.
Ola Hanson, en annan av advokaterna som företrädde Huawei i veckan, representerar den norska advokatbyrån Schjødt, som har en uttalad ambition att underlätta för kinesiska företag att investera i bland annat Norge.
För detta syfte har Schjødt upprättat en så kallad ”China Desk”, där man förutom idel positiva beskrivningar av de nya sidenvägarna, även oktober 2019 meddelade att man expanderar verksamheten till Sverige.
Givetvis skulle ett positivt utslag bidra till att dessa advokatbyråer i framtiden har möjlighet till att hyras in av ännu fler och större kinesiska kunder.
Stort intresse finns alltså bland flera skandinaviska företag och välavlönade anställda att Huawei vinner målet mot svenska myndigheter. Men nu talar lyckligtvis mycket för att så inte kommer ske.
För precis som Ny Teknik påpekar, så har den svenska lagstiftningen om elektronisk kommunikation nyligen ändrats till att PTS endast får dela ut tillstånd om det ”kan antas” att innehavaren inte använder det på et vis som kan orsaka skada för Sveriges säkerhet.
I samråd med Försvarsmakten och SÄPO kom PTS mycket riktigt fram till att detta inte kan antas, så länge Huawei är en av de svenska 5G-leverantörerna.
Per Andersson, PTS verksjurist, menade i rättegången att det nu helt enkelt inte är förenligt med lagstiftningen att chansa eller kompromissa med Sveriges säkerhet på detta punkt.
Det vore mycket överraskande om Förvaltningsrätten kom fram till en annan slutsats.
