Jojje OlssonI början av denna månad skrev jag närmare här på InBeijing om hur Kina vägrade fördöma den plötsliga militärkuppen i Myanmar. Sedan dess har Pekings roll i generalernas kupp diskuterats flitigt, inte bara i internationella medier utan även bland demonstranterna på Myanmars gator.
Al Jazeera skildrade tidigare i veckan en scen där demonstranter kunde ses utanför Kinas ambassad i Myanmars största stad Yangon. Med plakat och slagord protesterar de mot vad som upplevs vara kinesisk inblandning i kuppen:
Chanting “Shame on you, China” and holding up banners in English, Chinese and Burmese, dozens of pro-democracy protesters gathered on Monday at the Chinese embassy in Yangon to denounce what they called Beijing’s backing for Myanmar’s military coup on February 1.
“Myanmar’s military dictatorship is made in China,” read one placard.
“If this is an internal affair, why are you helping the junta?” read another.
Den lokala nättidningen The Irrawaddy beskriver protesterna utanför Kinas ambassad som dagliga, och tillägger att demonstranterna även har initierat en bojkott av kinesiska produkter. Proteströrelsen har även uppmanat anställda vid många av de stora kinesiska infrastrukturprojekten i landet att strejka.
En rad faktorer ligger bakom demonstranternas upprördhet och misstänksamhet gentemot Kina. Till att börja med så har Kina länge varit den främsta samarbetspartnern att hålla landets militärjunta under armarna, särskilt efter de våldsamma kväsandet av regimkritiska protester 1988 som följdes av en rad västerländska sanktioner.
Vidare så var Kinas utrikesminister Wang Yi på besök i Myanmar bara några veckor innan militärkuppen ägde rum. Där ska general Min Aung Hlaing i privata samtal ha presenterat bevis för det påstådda valfusk som användes för att motivera militärkuppen.
Även om detta i sig inte är bevis nog för kinesisk inblandning, så konstaterar bland annat The Independent att generalerna knappast skulle ha utfört kuppen om de inte kände sig säkra på stöd från Kina.
Slutligen så vägrade alltså Peking – i motsats till många andra länder och organisationer – att fördöma kuppen. Vidare var det också Kina som blockerade ett fördömande av kuppen i FN:s nationella säkerhetsråd.
Det är därmed inte särskilt märkligt att demonstranterna misstänker kinesisk inblandning i kuppen. Men samtidigt finns inga konkreta bevis för att så är fallet. Tvärtom hade Peking faktiskt flera anledningar att vara nöjda med den politiska situation som rådde i Myanmar innan kuppen.
Själva anledningen till att landets militärjunta 2011 införde demokratiska reformer, var nämligen att man ville minska det växande beroendet av Kina, vars närvaro i Myanmar blivit så omfattande att även generalerna var obekväma. Det var alltså i syfte att minska Kinas inflytande som generalerna öppnade en glipa av landet mot omvärlden till att börja med.
Dessutom hade kinesiska myndigheter mycket goda relationer med Aung Sun Suu Kyi och hennes parti National League for Democracy (NLD). Detta särskilt efter 2016, då världens demokratier fördömde den tidigare nobelpristagaren för hennes ovilja att agera eller ens tala klarspråk om militärens våldsamma utrensningar av folkgruppen Rohingya.
Inte helt oväntat, så avfärdar Kina all inblandning i eller ens förhandsvetskapen om militärkuppen i Myanmar, skriver bland annat The Irrawaddy:
China’s ambassador to Myanmar said the current situation in the country is “absolutely not what China wants to see,” amid growing anger toward Beijing among Myanmar people due to its perceived support for the military regime.
During a meeting with media representatives on Monday, Ambassador Chen Hai said Beijing was not informed in advance of the military takeover, adding that China hoped all parties in Myanmar “could handle the current problem through dialogue and consultation properly and lead the country back on track as soon as possible.”
Beijing wants things to go well in its southern neighbor, rather than to see it become unstable or even fall into chaos, Chen said.
“Both the National League for Democracy and the Tatmadaw [Myanmar’s military] maintain friendly relations with China,” the ambassador said.
Trots den ofta mycket låga sanningshalten i uttalande från kinesiska ambassader världen över, så förefaller det inte särskilt troligt att Kina har orkestrerat eller ens uppmanat till en militärkupp i Myanmar.
Däremot kan man mycket väl på förhand ha fått reda på generalernas planer, och garanterat att man inte aktivt kommer motarbeta dem eller ens fördöma en eventuell kupp.
Något annat som inte bara är troligt utan i det närmaste självklart, är att Kina kommer motarbeta alla slags internationella sanktioner, vilket kunde ses av att man blockera FN:s säkerhetsråds fördömande av händelsen.
Västerländska sanktioner kommer även bli relativt verkningslösa så länge Kina fortsätter samarbeta med militärjuntan, vilket man utan tvekan kommer göra eftersom det finns såväl ekonomiska som geopolitiska vinster för Kina i detta.
Liksom varit fallet med exempelvis Nordkorea – eller för den delen Myanmar 1988-2011 – så kommer fortsatt handel med Kina att fungera som garant för de varor som är nödvändiga för regimens överlevnad.
Men samtidigt som Peking fortsätter samarbeta med regimer i regionen, så växer irritationen mot det kinesiska agerandet bland befolkningarna i dessa länder.
För att ta två exempel bara från den senaste dryga veckan, så ska Kambodja införa internetcensur med Kina som förebild, samtidigt som Peking har pressat Pakistans parlament att med blixtens hastighet upprätta en gemensam kommitté för att snabba på infrastrukturprojekt som är impopulära bland befolkningen där.
Pekings agerande går alltså hem hos regionens regimer, men stöter på alltmer motstånd bland allmänheten, vilket protesterna utanför ambassaden i Yangon är ett tydligt exempel på.
Huruvida detta är en framgångsrik strategi, beror i mångt och mycket på den politiska utvecklingen i de länder vars regimer man stötar. Paradoxalt och olyckligtvis nog så ger detta Kina ytterligare en anledning att stoppa alla tecken på demokratisering i regionen.
