Lista med 14 ”missnöjespunkter” från Kinas ambassad retar upp Australien

Kina och Australien har legat ordentligt i luven på varandra under årets gång. Jag skrev redan i våras här på InBeijing om hur Australien tog intiativ till en internationell utredning angående uppkomsten av COVID-19, samt hur Kina på grund av detta införde importstopp av australiensiskt nötkött och hotade med strafftullar på en rad andra varor.

Jag har sedan följt konflikten länderna emellan bland annat i mitt nyhetsbrev för prenumeranter. Där utvecklade jag tidigare denna månad hur och varför kinesiska myndigheter uppgav att landet nu inte kommer ge sina importörer tillstånd att ta emot några varor alls från Australien.

Uppgifterna möttes med stor oro bland allt från hummerfiskare till vinodlare och jordbrukare i Australien. Omkring en tredjedel av landets totala exporter går nämligen till Kina.

Hoten om inställda exporter levererades tidigare denna månad tillsammans med uppmaningar från Kinas utrikesministerium till Australien att ställa saker och ting till rätta.

Men australiensiska myndigheter inte har agerat på det vis som den kinesiska regimen vill. Därför gick Peking denna vecka ett steg längre i sina påtryckningar mot Canberra, genom att Kinas ambassad utfärdade en lista med 14 punkter där man är missnöjda med Australiens beteende.

Ambassadens lista publiceras i sin ursprungliga form av bland annat Sydney Morning Herald:

För de läsare som inte vill plöja genom den engelska texten ovan, sammanfattar jag nedan de 14 spunkter som listan innefattar. Kina uttrycker ”missnöje” för att Australien:

1) Granskar och stoppar vissa kinesiska investeringar och förvärv.
2) Stänger Huawei och ZTE från sitt 5G-nät.
3) Har stiftat en lag om utländsk påverkan som uppleves riktad mot Kina.
4) Har nekat visum till vissa kinesiska akademiker och forskare.
5) Försöker blidka USA genom att föreslå internationell utredning kring COVID-19.
6 Uttrycker sig i frågor som Xinjiang, Hongkong och Taiwan samt ”leder ett korståg” mot Kina i multilaterala forum.
7) Uttalar sig i FN om Kinas aktiviteter i Sydkinesiska havet.
8) Sprider ”amerikansk desinformation” om COVID-19.
9 Granskar investeringar relaterade till de nya sidenvägarna.
10) Finansierar tankesmedjor som sprider ”lögner” om Xinjiang och kinesisk infiltration, i syfte att vända den allmänna opinionen mot Kina.
11) Genomsökt kinesiska journalisters hem.
12) Anklagat Kina för cyberattacker, ”utan bevis”.
13) Har enskilda parlamentariker som kritiserat Kinas kommunistparti och politiska system.
14) Har medier som ägnar sig åt ”ovänlig och antagonistisk” rapportering om Kina, vilket förgiftar den bilaterala relationen.

Saken blir inte bättre av att den kinesiska ambassaden med flit läckte listan till australiensiska medier, efter att premiärminister Scott Morrison i veckan undertecknat en försvarspakt med Japan som varit utarbetats under sex års tid.

”Kina är argt. Om du vill att Kina ska vara din fiende, så kommer Kina att vara din fiende”, sade en kinesisk tjänsteman till Nine News i samband med att man läckte ovanstående missnöjespunkter.

Flera analytiker och akademiker har reagerat på listans innehåll och de bakomliggande hoten. Förutom att punkterna i själva verket skulle innebära avkall på Australiens självstyre, noteras att många av de saker som Kina anklagar Australien för, ägnar man sig även åt på egen hand:

Oavsett hur man vänder och vrider på saken så är det tydligt att Australien är mer ekonomiskt beroende av Kina än kanske någon annan västerländsk demokrati. Det beror dels på den omfattande exporten till Kina, dels på antalet kinesiska studenter vid landets universitet och storleken på den kinesiska diasporan i Australien.

Det är därför inte långsökt att se Kinas påtryckningar mot Australien som en slags förvarning för hur länder som hamnar i beroendeställning till regimen i Peking kan komma att behandlas i framtiden. Det är därför särskilt viktigt att följa vad Australiens regering har att säga om saken, samt vad dess agerande får för följder.

Kinas myndigheter lägger hela skulden för den diplomatiska fejden på Australien. SBS News citerade i veckan det kinesiska utrikesministeriets talesman Zhao Lijian enligt följande:

Chinese foreign ministry spokesman Zhao Lijian has made it clear officials in Beijing will offer few compromises to resolve disputes.

He said Australia was responsible for the deterioration in ties, saying ”whoever started the trouble should end it”.

”I want to stress that the Australian side is completely aware of the crux of the decline of the bilateral relations,” Mr Zhao told reporters in China.

”We hope the Australian side should do more to improve the mutual trust and co-operation and enhance the comprehensive strategic partnership between the two countries.”

Men Australiens premiärminister Scott Morrison har från konfliktens första början varit benhård i sin ställning mot Kina – och fortsätter så vara trots de upptrappade hoten från kinesiskt håll.

Enligt Sydney Morning Herald sade Morrison under gårdagen att Australien inte kommer kompromissa vad gäller säkerhetsfrågor, yttrandefrihet eller mänskliga rättigheter:

”I tell you one thing we won’t be doing, we won’t be compromising on the fact that we will set what our foreign investment laws are or how we build our 5G telecommunications networks or how we run our systems of protecting against interference Australia’s way we run our country,” Mr Morrison said on Thursday.

(…)

”I can tell you, in that list you would have seen, that apparently the media and freely elected politicians apparently aren’t allowed to speak their minds,” Mr Morrison said. ”We won’t be changing that in Australia either.”

Morrison avfärdade även anklagelserna om att man i flera frågor skulle agera på USA:s bevåg snarare än att fatta beslut på egen hand. Det skriver The Australian, som även citerar premiärministern under torsdagen säga att Kinas tilltagande aggressivitet mot landet beror på att ”Australien är Australien”.

Morrison försäkrade vidare i samma intervju under gårdagen att Australien kommer fortsätta agera i enlighet med sina intressen och värderingar, vilket inkluderar fria medier och folkvalda som tillåts tala uppriktigt.

Australiensisk media noterar även att regeringen sluter upp bakom sin premiärminister. Handelsminister Simon Birmingham säger förvisso att man värderar den bilaterala relationen med Kina och vill samarbeta inom områden där båda sidor har att vinna. Men han påpekar samtidigt att Australien aldrig kommer be om ursäkt för de lagar man stiftat angående exempelvis utländska investeringar eller telenätverk.

Man visar även i konkreta handlingar att man inte låter sig skrämmas. Så sent som i onsdags utfärdade Five Eyes ett kraftfullt uttalande om den senaste tidens utveckling i Hongkong. Underrättelsealliansen består av Australien, Nya Zeeland, Storbritannien, Kanada och USA.

Amerikanska myndigheter har visat stöd för Australien, bland annat i form av denna tweet från USA:s nationella säkerhetsråd under gårdagen:

Omvärldens agerande har utan tvekan stor betydelse i den diplomatiska fejd mellan Kina och Australien som urartat ytterligare denna vecka. Är andra västerländska demokratier redo att stödja Australien när Kina så oförblommerat använder sitt ekonomiska inflytande för att utöva politiska påtryckningar.

Fejden de båda länderna emellan kan även ses som ett lackmustest för hur framgångsrik denna kinesiska strategi egentligen är. Det är därför av största vikt vem som blinkar först. Om Australien går Kina till mötes, så är det bara förvänta sig ännu fler liknande påtryckningar mot andra länder i framtiden.