Till helgen rapporterades att Rudy Gobert från Utah Jazz som första spelare i den amerikanska basketligan NBA öppet gick ut och försvarade uigurer och andra etniska minoriteter som utsätts för förföljelse i Xinjiang.
Gobert, som är från Frankrike, postade orden ”Wrong is wrong.” på Instagram, mot en ljusblå bakgrund av samma färg som Östturkestans flagga. Östturkestan var det officiella namnet på regionen Xinjiang, innan området 1949 bringades under det kinesiska kommunistpartiets kontroll.
Postningen gjordes i samband med att Gobert delade ett inlägg på Instagram av den franska skådespelaren Omar Sy, som pekade ut det fruktansvärda med att miljontals muslimska uigurer hålls fångna och torteras i koncentrationsläger i Kina, samt att denna största massinlåsning av etniska minoriteter i världen under 2000-talet måste få ett slut.
Att Gobert delar detta material är noterbart av flera skäl. Dels är NBA mycket populärt i Kina, vilket innebär att allt som görs och sägs i ligan har potential att sprida sig bland kinesiska fans. Dels finns det flera muslimer bland spelarna i ligan, samtidigt som NBA gjort sig känd för politiska ställningstaganden i andra sammanhang.
NBA fick sig vidare en näsbränna för ganska precis ett år sedan, då Houston Rockets manager Daryl Morley postade en kort tweet som stödde den pågående proteströrelsen i Hongkong. Det ledde till att kinesiska myndigheter krävde av NBA att Morley skulle sparkas, samtidigt som ilskna fans äventyrade såväl Houston Rockets som hela ligans intäkter från Kina.
Utvecklingen i Xinjiang är såväl en hemskare som mer känslig fråga än Hongkong. Därför ska det bli intressant att se huruvida kinesiska myndigheter eller för den delen NBA eller Goberts lag Utah Jazz reagerar.
Många ser också en möjlighet att även andra spelare ska våga ta bladet från munnen:
Rudy Gobert is the first NBA player to speak out against China.
He shared a post on social media about China torturing and putting Uighur Muslims into concentration camps.
How many more players will have the courage to follow his example? pic.twitter.com/TxsRmQmaRO
— David Hookstead (@dhookstead) October 1, 2020
Rudy Gobert just became the first NBA player to speak out against concentration camps in China. Good for him. Will other players follow? https://t.co/l7EVFN7SSr
— Clay Travis (@ClayTravis) October 1, 2020
Men med Daryl Morleys erfarenhet i åtanke så är detta inte särskilt troligt. Bland annat The Sports Rush påminner exempelvis om hur LeBron James, en av NBA:s allra mest inflytelserika spelare, försvarade den kinesiska regimen och kritiserade Morleys tweet om Hongkong efter att kinesisk tv slutat visa vissa NBA-matcher som ett straff.
The Sports Rush påminner även om att LeBron James är flitig med politiska ställningstagande vad gäller exempelvis Black Lives Matter, även om han har valt att vara tyst vad gäller koncentrationslägren i Kina.
En liknande episod ägde vidare rum i slutet av fjolåret, när Arsenals stjärna Mezut Özil gick ut och kritiserade såväl inlåsningen av muslimer som omvärldens tafatthet inför detta på sociala medier. Detta fick Arsenal – som har stora affärintressen i Kina – att officiellt gå ut och ta avstånd från Özils uttalande.
Özil, som i dag inte är i närheten av Arsenals startelva trots att han klubbens bäst betalda spelare, uttryckte nyligen sin besvikelse över bristen på stöd från Arsenal efter det rabalder som hans ställningstagande resulterade i.
Även Özil påpekade dubbelmoralen i att Arsenal exempelvis inte har några problem att fördöma polismordet på den svarta amerikanen George Floyd, men till och med tar avstånd när egna spelare uppmärksammar koncentrationslägren för muslimer i Kina.
Givet populariteten som fotboll, basket och flera andra idrotter åtnjuter i Kina, så är utövarnas ställningstaganden en av de faktorer som har störst möjlighet att sprida kunskap om bland annat hemskheterna i Xinjiang bland Kinas befolkning. Det är ju svårare att fördöma idrottare för att ha en politisk agenda, än till exempel amerikanska myndigheter.
Detta är kinesiska myndigheter givetvis medvetna om, och därför är man noga med att straffa personer som Daryl Morley och Mezut Özil i avskräckande syfte. Något som också visar hur nervös regimen är för en sådan utveckling.
Är det möjligt att se en kedjeeffekt bland kända idrottare, som består i att tala klarspråk om den största inlåsningen av etniska minoriteter som pågår i världen i dag?
Det borde inte vara alltför mycket begärt, med tanke på hur engagerad stora delar av idrottsvärlden är i politiska frågor som är långt mer kontroversiella än koncentrationsläger. Likaledes borde det kunna gå upp för någon att om detta sker så kan Kina inte straffa alla ligor, lag och idrottare på en och samma gång.
