För några dagar sedan skrev jag här på InBeijing om hur Kinas utrikesminister Wang Yi utfärdade hot kring Nobelpriset och ifrågasatte COVID-19:s ursprung under sitt besök i Norge. Detta skedde vid en presskonferens med den norska utrikesministern Ine Eriksen Søreide, som snällt stod bredvid och lyssnade på uppsträckningen.
Søreide nämnde vare sig de politiska fånglägren i Xinjiang eller övergreppen i Hongkong under Wangs besök. Dock såg det något annorlunda ut i de övriga fyra länder som den kinesiska utrikesministern turnerat i under den senaste veckan.
Mest anmärkningsvärd är tonen som den tyska utrikesministern Heiko Maas satte an. Kina är Tysklands största handelspartner, och Angela Merkels regering har ofta fått kritik för sin ovilja att kritisera den kinesiska regimen vad gäller mänskliga rättigheter. Men denna gång såg det annorlunda ut.
Under en gemensam presskonferens med Wang Yi uppmanade Maas Kina att dra tillbaka den nya nationella säkerhetslagen i Hongkong. När Wang försökte försvara lagen sade Maas emot, rapporterar bland andra South China Morning Post:
Maas, however, dismissed Wang’s reassurance that Hong Kong’s freedoms were protected under the new law.
“You know that our concerns about the effects of the security law have not been allayed,” Maas said. “We want the ‘one country, two systems’ principle to be applied as fully as possible.”Maas also called for Legislative Council elections to take place in Hong Kong “quickly and unhindered”. The elections, which were planned in September, were postponed due to the coronavirus pandemic. Democratic opposition groups see the postponement as illegitimate.
Maas uppmanade även Kina att låta internationella observatörer få tillträde till Xinjiang, och avfärdade de hot som Wang Yi under sin resa i Europa utfärdat mot Milos Vystrcil, ordförande för den tjeckiska senaten. Detta med anledning av att Vystrcil nu i veckan besökt Taiwan med en delegation av tjeckiska politiker som bland annat inkluderar Prags borgmästare.
Wang reagerade på besöket genom att garantera att Kina kommer låta Vystrcil ”betala ett högt pris” för sin kortsiktighet och ”politiska spekulation”.
Dessa hot tjänade dock främst till att överskugga utrikesministerns uttalade ambition med resan om att stärka samarbetet med Europa. Heiko Maas lät Wang Yi veta att EU behandlar sina samarbetspartners med respekt och förväntar sig samma behandling tillbaka, samt att hot ”inte passar in” i en sådan relation.
Wang hamnade på defensiven i Berlin, och anklagade under presskonferensen tidningen Bild för att vara partisk, med anledning av att tidningen förra året anordnade ett event där aktivisten Joshua Wong träffade Maas. Utanför presskonferensen anordnade Wongs tidigare partikollega i det nu upplösta Demosisto protester med flera hundra deltagare.
South China Morning Post framhåller att fyra av fem länder som Wang Yi besökte öppet uttryckte sin oro över utvecklingen i Hongkong, trots kinesiska garantier om den nya nationella säkerhetslagens förträfflighet, samt tillrättavisanden om att Hongkong är Kinas så kallade inre angelägenhet.
Även om Norge alltså inte mäktade med detta, så noterar The Diplomat att till och med Italiens utrikesminister Luigi di Maio framförde att Hongkongs självstyre, rättigheter och friheter måste respekteras.
I Holland – det andra landet som Wang besökte – tog utrikesminister Stef Blok upp såväl Hongkong som Xinjiang. Han gick till och med så långt som att efterlysa ”särskild uppmärksamhet” för religionsfrihet i Kina särskilt vad gäller muslimer, kristna och tibetanska buddister.
Efter att ha fått fri lejd i Norge, besökte Wang Yi sedan Frankrike som den nästa sista nationen innan han avslutade sin resa i Tyskland. Väl i Frankrike, försökte Wang rättfärdiga de politiska fånglägren för etniska minoriteter i Xinjiang genom att hävda att dessa faciliteter främst är till för att utbilda de intagna.
Under en konferens vid French Institute of International Relations sade Wang vidare att alla intagna har ”tagit examen” samt att alla av dem har jobb. Det finns nu inte längre någon i dessa utbildningscentrum, hävdade Wang.
Uppgifterna går stick i stäv med en ny kartläggning av lägersystemet som BuzzFeed publicerade förra veckan, vilket i sin tur bara är en av otaliga dokumentationer om övergreppen i Xinjiang som kommit ut under det senaste året.
Anledningen till att Wang under den konferens satsade fullt ut på att först rättfärdiga och sedan förneka de politiska fånglägren i Xinjiang, var att sannolikt att ämnet kommit på tal när han träffade såväl president Emmanuel Macron som utrikesminister Jean-Yves Le Drian.
Under Wang möte med Macron, uttryckte presidenten enligt AP sin ”starka oro över situationen i Hongkong, och kring mänskliga rättigheter, särskilt uigurerna, och nödvändigheten för Kina att respektera sina internationella löften”. Le Drian ska ha uttryckt oro och missnöje över samma punkter under sitt möte med Wang Yi.
Efter att Wang Yi lämnat Frankrike och befann sig i Tyskland, sade franska utrikesministeriets taleskvinna Agnes von der Muhll vidare i ett uttalande att relationen mellan Europa och Kina måste baseras på principer som innefattar dialog, jämlikhet och ömsesidig respekt, samt att EU inte accepterar hot mot några av sina medlemsländer.
Hur ska man då sammanfatta Wang Yis resa i Europa? Som The Diplomat framhåller, så visar resan att ämnen som mänskliga rättigheter och så kallade ”interna angelägenheter” som Xinjiang, Hongkong och Taiwan inte längre är tabu i officiella möten mellan höga tjänstemän från Kina och EU.
Men tidningen understryker samtidigt att uttalandena inte var så pass hårt tilltagna att de vanärade Wang Yi eller Kinas kommunistparti. Det är trots allt folkmord och brott mot internationella avtal som diskuteras. Och för sådana tunga ämnen så var de europeiska tjänstemännens kommentarer fortfarande relativt milda.
Icke desto mindre visar Wang Yis resa tecken på att delar av Europa – förutom Norge då – nu har fått nog, och börjat vakna upp till Kinas allt mer repressiva politik såväl inrikes som utrikes.
Trots att Wang Yi under sin resa i Frankrike uppmanade EU att alliera sig med Kina för att konfrontera ”extremistiska krafter” i USA, så fick han alltså inte särskilt mycket medhåll i officiella uttalanden från sina europeiska kollegor.
Huruvida detta bara är en tillfällig trend eller ett resultat av en välbehövlig koordinering mellan EU:s länder, kan sannolikt anas redan under de kommande dagarna eftersom även Yang Jiechi denna vecka tagit sig till Europa för att besöka Grekland och Spanien.
Yang Jiechi är Kinas utrikespolitiska toppdiplomat, som tack vare sin plats i kommunistpartiets 25 man starka politbyrå står över Wang Yi i den politiska hierarkin, trots den senares titel som utrikesminister.
Håll ögon och öron öppna för tonen under Yangs besök i dessa länder, då särskilt Grekland tillhör de länder inom unionen som har allra bäst relation med Kina.