Mycket händer just nu i Hongkong, i skymundan av coronakrisen. Medan politiker och medier världen över är upptagna med COVID-19, har bland annat ett drygt dussin profilerade pro-demokratiska aktivister arresterats, vilket jag skrev närmare om här på InBeijing i mitten av april.
Detta – tillsammans med en rad politiska varningar och ”uppmaningar” från Peking – har skapat ilska i stadens civilsamhälle och framkallat nya protester. Första maj kastades brandbomber på nytt mot polisen, och veckan efter arresterades 230 personer sedan så kallade ”sångprotester” i ett varuhus spridit sig ut på gatorna.
Förra veckan kom vidare resultaten från en utredning av polisens våldsamheter under förra årets proteströrelse, som inte oväntat friade polisen från misstankar om övervåld eller andra tjänstefel, och istället fördömde demonstranternas våldsamheter. Utredningen gjordes av Hong Kong’s Independent Police Complaints Council, som saknar befogenheter att utreda eller ens sammankalla vittnen.
Detta var ett försök av stadens myndigheter att tillmötesgå kraven på en oberoende utredning av polisvåld. Istället skapade rapporten bara ännu mer ilska och missnöje i aktivisternas led.
Men konsekvenserna av denna utredning är ingenting i jämförelse med två kontroversiella lagar som snart kan komma att implementeras i Hongkong, med en kraftig försämring av yttrandefrihet och andra rättigheter som följd.
Till att börja med så ligger vägen sedan förra veckan öppen för att anta en lag som gör det straffbart med dryga böter eller fängelse att visa bristande respekt mot Kinas nationalsång. Detta lagförslag, som utan tvekan begränsar stadens yttrandefrihet, har diskuterats länge.
Implementeringen har dock stoppats av ett dödläge i den kommitté inom stadens lagstiftande församling som överser och arrangerar omröstningar av lagförslag. Sedan oktober i fjol har denna kommitté styrts av en vice ordförande från det pro-demokratiska lägret, som med allehanda medel fördröjt valet av en ny ordförande.
Efter varningar från Peking förra månaden, har stadens pro-kinesiska falang skridit till verket för att deras kvinna Starry Lee ska röstas fram som ordförande, vilket man lyckades med i måndags.
För att göra en lång historia kort, skedde detta genom att en pro-kinesisk parlamentsledamot redan innan mötets start ockuperade stolen som ordförande, omgiven av säkerhetsvakter. När pro-demokratiska politiker sedan protesterade mot detta uppkom sammandrabbningar, vilket ledde till att flera av dem utvisades från lokalen med hjälp av vakterna.
Omröstningen hölls sedan alltmedan de utvisade pro-demokratiska politikerna bankade på parlamentets låsta dörrar. Se några bilder och filmklipp från debaclet nedan:
This is the Legislative Council of Hong Kong today. pic.twitter.com/PPvWYH65O1
— LO Kin-hei 羅健熙 (@lokinhei) May 18, 2020
Pro-democracy lawmaker Ted Hui appears injured as Shiu Ka-chun urges security to make room, saying Hui "cannot breathe." pic.twitter.com/J3NG5oLPvi
— Hong Kong Free Press HKFP (@HongKongFP) May 18, 2020
#earlier ballots for election of House Committee chairman were distributed to pro Beijing lawmakers by Chan Kin-por while evicted pro democracy lawmakers were banging the doors held locked by LegCo security guards from inside. pic.twitter.com/HWWqAWW6qk
— Xinqi Su 蘇昕琪 (@XinqiSu) May 18, 2020
Men ännu mer allvarlig är den eventuella implementeringen av en nationell säkerhetslag, även känd som artikel 23. En sådan lag skulle förbjuda handlingar som anses utgöra landsförräderi, uppvigling eller omstörtande verksamhet. Breda och odefinierade brottsrubriceringar, vilka kan användas som gummiparagrafer för att sätta dit varje rörelse eller individ som drar på sig myndigheternas missnöje.
Implementeringen av en nationell säkerhetslag för Hongkong har varit på Pekings agenda sedan staden överlämnades från Storbritannien 1997. Men försök att inleda lagen har ofta resulterat i bakslag. Som exempelvis 2003, när en halv miljon av stadens invånare tog till gatorna för att protestera mot artikel 23, och regeringschef Tung Chee-hwa tvingades lämna sin post i förtid.
Förra månaden höjde Peking på nytt rösten för att införa denna allomfattande lag i Hongkong. Som argument gavs bland annat påstådd amerikanska infiltrering i stadens utbildningsväsende, vilket i sin tur sägs ligga till grund för de våldsamma protester som skakat staden.
Frågan om den nationella säkerhetslagen är särskilt viktigt att hålla ögonen på då Kinas lagstiftande församling, den nationella folkkongressen, påbörjar sitt årliga sammanträde på fredag. Under mötet, som är cirka två månader försenat på grund av coronakrisen, förväntas mer tid och energi än vanligt att ägnas åt Hongkong.
South China Morning Post uppmärksammar bland annat risken för hur kinesiska myndigheter kan komma att försöka införa denna lag utan att gå genom Hongkongs eget parlament, då regimen i Peking sägs ha tappat tålamodet med politikerna i Hongkong:
The changing political reality over the past year has suddenly made this issue a top priority on the national agenda.
Since last month, senior mainland officials overseeing Hong Kong affairs have been drumming up the call for the city to take action.
(…)
Most observers and government sources expect the national security legislation to be discussed at this year’s parliamentary sessions. The real question is in what format and to what extent.
In the most extreme scenario, Beijing may lose patience or faith in Hong Kong to enact the law by itself – particularly as the opposition is expected to score a landslide victory in the upcoming Legislative Council elections – and decide to take the matter into its own hands.
Nu i veckan uttryckte dessutom stadens regeringschef Carrie Lam stöd för såväl den nationella säkerhetslagen som lagen om Kinas nationalsång.
Vare sig Peking eller Hongkongs högsta ledning har visat några som helst tecken på kompromiss för att gå stadens civilsamhälle och folkopinion till mötes. Snarare har svaret på politiska krav varit hårdhänta handlingar som haft motsatt effekt genom att skapa ännu mer missnöje och motstånd.
Samma visa gäller denna gång, då man i skuggan av COVID-19 flyttar fram positionerna för att införa två lagar som lägger grunden för en ännu större polarisering och sannolikt även nya våldsamheter i Hongkong.