Jojje OlssonKinas ambition att söndra och härska inom EU har varit ett återkommande tema här på InBeijing på senare tid. Ett annat vanligt förekommande tema är Världshälsoorganisationens (WHO) uteslutning av Taiwan på Kinas vägnar. I veckan sammanföll de två i ett lika tydligt som oroande exempel.
På måndag inleds WHO:s årliga stormöte World Health Assembly (WHA), där Taiwan mellan 2008 och 2016 tilläts ha en roll som observatör. Efter att en ny taiwanesisk regering som förespråkar större ekonomiskt och politiskt avstånd till Kina tillträde, har dock Peking som ett av många straff för detta blockerat Taiwans medverka som observatör.
Med tanke på coronakrisen, och framför allt Taiwans framgångsrika sätt att hantera denna kris på, så har dock röster höjts för att landet borde tillåtas medverka vid WHA igen. En omröstning kommer hållas om saken nästa vecka, och allt fler länder har visat stöd för att Taiwan ska få delta på nytt:
Lots of maneuvering by the US, China and Taiwan likely between now and Monday's vote. Taiwan has the stated support of 22 countries, but needs 76 more to join this year's WHA as an observer. Unlikely, yes, but this is 2020, anything is possible.https://t.co/7ULEesxeFB
— Chris Horton 何貴森 (@heguisen) May 14, 2020
Det skulle betyda mycket för det taiwanesiska deltagandet om EU kunde uttala sig i frågan med en gemensam röst. Detta förstår givetvis Kina, så därför har man pragmatiskt nog kontaktat en rad medlemsländer i unionen som kan tänkas lätta att övertyga att ta Kina parti.
Man har nu lyckats hitta en meningsfrände i frågan i form av Ungern, som lovar stödja Kinas motstånd mot att inkludera Taiwan i WHA, rapporterar South China Morning Post:
Hungary supports Beijing’s efforts to prevent Taiwan taking part in the upcoming World Health Assembly (WHA), according to a Chinese statement issued after a telephone conversation between the two countries’ foreign ministers.
China’s Foreign Minister Wang Yi called his European counterpart, Peter Szijjarto, on Thursday, the foreign ministry in Beijing said.
Tidningen uppger vidare att de båda utrikesministrarna – som av en händelse – under samtalet även talade om samarbete inom 5G, samt byggnationen av ett höghastighetståg mellan Budapest och Serbiens huvudstad Belgrad. Ungerns utrikesminister ska även ha tackat för de 121 hjälpsändningar med utrustning för att bekämpa COVID-19 som kommit från Kina.
Det inträffade utgör därmed tydligt exempel på två saker. Dels hur Kina inkasserar sin så kallade ”ansiktsdiplomati” – det vill säga export och gåvor av ovanstående utrustning – i politiska gentjänster. Utrustningen från Kina kommer tillsammans med förväntade politiska motprestationer, låt vara mitt under brinnande humanitär kris.
Dels är det ytterligare ett exempel på hur Kina genom att rikta in sig på ett eller ett par länder effektivt stoppar uttalanden eller agerande från EU som union. Ungern är nämligen vare sig det första eller det sista exemplet på länder som Kina lyckas övertyga till detta.
I artikeln ”EU oförmöget att kritisera Kina om mänskliga rättigheter” från sommaren 2017, skrev jag närmare om hur Grekland ensamt blockerade ett gemensamt EU-uttalande gällande bland annat den ökade repressionen mot Kinas civilsamhälle i allmänhet och tortyr mot rättsadvokater i synnerhet. Något som tros ha berott på bland annat Kinas investeringar i den viktiga hamnen i Piraeus.
Här står EU inför en stor utmaning, då Kinas förmåga att lokalisera och övertyga potentiella allierade medlemstater som Ungern, Grekland eller Serbien att ta kinesiska myndigheters parti i enskilda frågor är mycket imponerande. Kina har här utan tvekan uppfattat en svaghet i den konsensusbaserade utrikespolitiken inom EU, som man inte tvekar att utnyttja genom ekonomiska incitament till länder i främst östra och södra Europa.
I just Budapest grundades 2012 initiativet ”17+1”, som är ett slags forum där Kina samarbetar och håller årliga stormöten med 17 länder i dessa delar av Europa.
Det var mycket riktigt 17+1 snarare än EU som Xi Jinping fokuserade på under gårdagens samtal med Ungerns president Viktor Orban, som var en uppföljning på samtalet mellan de båda utrikesministrarna tidigare i veckan, skriver South China Morning Post:
In his call with Xi, Orban made no mention of the European Union, of which Hungary is a member, instead focusing on the Beijing-led “17+1” platform, comprising China and 17 eastern and central European countries. The EU considers the grouping another example of Beijing’s efforts to divide and rule.
According to Xinhua, Orban said that Hungary was willing to strengthen cooperation with China in areas such as trade and finance and “ready to support and participate in the framework of China and Central and Eastern European countries”.
Kinesiska myndigheter menar att ramverket är viktigt för samarbeten kring de nya sidenvägarna samt andra frågor i området relaterade till handel och ekonomi. Medlemsstater i nordvästra Europa har dock ofta uttryckt misstänksamhet kring initiativet, och 17+1 har alltså ofta pekats ut som en utstuderad metod från Kinas håll att söndra och härska inom EU.
Något som man alltså utan tvekan lyckats med i detta fall, genom att få över Ungern på sin sida. Enligt South China Morning Post har Kina i veckan även kontaktat Estland och Bosnien i frågan, men det är oklart vad samtalen med dessa länder resultera i.
