Jojje OlssonUnder gårdagen inleddes FN:s årliga klimatkonferens i Madrid. Inför mötet rapporterar Associated Press hur Kina i år minskat investeringarna i förnyelsebar energi betydligt, medan nya satsningar istället görs på att bygga fler kolkraftverk.
Den oroande trenden kopplas samman med att Kina ekonomiska tillväxt nu är den lägsta på 25 år. För att sparka igång tillväxten satsar man nu mer på kol och andra traditionella, tunga industrier som traditionellt utgjort bulken av såväl Kinas energisektor som ekonomi.
AP citerar uppgifter som ger vid handen att Kina just nu är i färd med att bygga nya kolkraftverk med en kapacitet av 148 gigawatt under de kommande åren. Denna kapacitet är enligt Global Energy Monitor nästan lika stor som hela EU:s samlade kolindustri.
Parallellt med satsningarna på kol så skär kinesiska myndigheter ner statliga subventioner för solenergi och annan förnyelsebar energi. AP citerar Bloomberg New Energy Finance, som noterar att Kinas investeringar i förnyelsebar energi minskade med närmare 40 procent under första halvåret 2019.
AP framhåller vidare att delegationerna vid årets klimatkonferens ska staka ut de sista detaljerna för implementeringen av Parisavtalet som ingicks 2015. Kina har tidigare avgett ett vagt löfte om att 20 procent av energiframställningen ska ske genom förnyelsebara källor.
Men detta verkar nu inte kunna ske inom någon överskådlig framtid. Förra veckan sade landets vice miljöminister att icke-fossila energikällor nu står för 14,3 procent av Kinas energiframställning. Han gav dock inga indikationer på att denna andel ska öka; istället underströk han att Kina fortfarande tampas att förbättra sin befolknings livskvalité samt en rad andra för utvecklingsländer typiska problem.
AP noterar hur de nya satsningarna på kol utgör en besvikelse mot tidigare trender och löften från kinesiskt håll:
Many observers took hope from a brief dip in China’s carbon emissions between 2014 and 2016, as well as Chinese leader Xi Jinping’s statement in 2017 that China had “taken a driving seat in international cooperation to respond to climate change.”
Today the country’s renewed focus on coal comes as a disappointment.
“Now there’s a sense that rather than being a leader, China is the one that is out of step,” said Lauri Myllyvirta, lead analyst at the Centre for Research on Energy and Clean Air in Helsinki. He notes that several developed countries — including Germany, South Korea and the United States — are rapidly reducing their reliance on coal power.
Men under de tre senaste åren har Kinas totala koldioxidutsläpp börjat öka igen. Denna oroande utveckling har varit särskilt tydlig under 2019, noterar AP, då utsläppen från fossila bränslen och betongproduktion ökade med 4 procent.
Vidare har Kinas koldioxidutsläpp tredubblats mellan år 2000 och 2018, och nu utgör 30 procent av världens totala utsläpp. Detta beror till stor del på att Kina bränner omkring häften av all kol som används i världen varje år.
Men samtidigt har luften i landets storstäder förbättrats betydligt på senare år, vilket kan ses som något av ett motsatsförhållande. Detta beror enligt AP delvis på att utrustning som förhindrar vissa ämnen vilka är skadliga för människor installerats i flera av landets kolkraftverk.
Men, säger en intervjuad analytiker i Peking, samtidigt som de skadliga partiklarna i stadsluften minskar så släpper kraftverken ändå ut lika mycket växthusgaser som tidigare.
För ett par veckor sedan skrev jag här på InBeijing om hur landet under de senaste 18 månaderna ökat kapaciteten av sin kolkraft med 42,9 gigawatt, samtidigt som resten av världen under samma tidsperiod lyckades minska kapaciteten med 8 gigawatt.
Parisavtalet riskerar alltså bli verkningslöst om den nuvarande utvecklingen fortsätter i Kina. Läs mer om detta i min artikel med rubriken ”Dramatisk ökning av kolkraft i Kina de senaste 18 månaderna”.
