Svenska Dagbladet rapporterar i dag i artikeln ”Kina pressade Sheraton att nobba taiwaneser” hur den kinesiska ambassaden i Stockholm ringt upp Sheraton och fått hotellet att neka Taiwans representationskontor att hålla sitt nationaldagsfirande där.
Enligt tidningen har Taiwans representationskontor firat landets nationaldag på Sheraton i tio år. Detta år blev det dock nobben efter att den kinesiska ambassaden ringt upp hotellets ledning och understrukit ”olämpligheten” att hyra ut lokaler till Taiwan.
Taiwans representationskontor firade denna oktober istället landets nationaldag vid Historiska museet, som även de fick telefonsamtal från Kinas ambassad.
Titti Håkansson, ansvarig för tillställningar vid Historiska museet, säger till Svenska dagbladet att ambassaden ”påpekade, i hånfull ton” att Taiwan inte är ett land och att ambassadören inte är en riktig ambassadör.
Det finns här en intressant bakgrund till varför Sheraton, som ägs av världens största hotellkedja Marriott, till skillnad från Historiska museet dansar efter den kinesiska ambassadens pipa.
Som Svenska Dagbladet mycket riktigt påpekar, så äger Marriott flera hotell i Kina. Företaget fick i januari i år sin kinesiska bokningssajt nedstängd i en vecka som ett ”straff” för att man listat Taiwan som ett land snarare än som en kinesisk provins.
Vidare var det också vid Sheraton i Stockholm dit den kinesiska ambassadens hejdukar lurade Angela Gui till ett hemligt och hotfullt möte, efter ha manipulerat den tidigare Kinaambassadören Anna Lindstedt.
Enligt rapporteringen i samband med denna incident så hade Kevin Liu, en affärsman med kopplingar till Kinas ambassad, en stående svit på Sheraton i Stockholm, vilket tyder på att den kinesiska ambassaden samarbetar med hotellet.
Den som vill veta hur långt kinesiska myndigheter är redo att gå för att straffa hotellkedjor och deras anställda kan läsa artikeln ”Mannen som förlorade sitt jobb för en ’like’ på Twitter som ogillades i Kina” som jag skrev här på InBeijing i februari.
Den handlar om en intervju med Roy Jones, som fick sparken från sitt jobb som ansvarig över Marriotts officiella Twitter-konto, efter att han tryckt ”like” på en tweet som hade med Tibet att göra. Företaget beslutade att sparka Jones efter uppmaningar och varningar från kinesiska aktörer, och sjösatte samtidigt en “eight-point rectification plan” för att blidka Kina.
Vi har alltså en situation där kinesiska myndigheter inte bara försöker bestämma vilka som får hålla möten i vissa hotell, utan även vilka personer dessa hotell ska avskeda. Detta kan komma att ske även i Sverige, för det finns nämligen inga tecken på att Kina kommer upphöra att pressa hotell eller andra företag på politiska grunder.
Tvärtom så uppger Svenska Dagbladet att den kinesiska ambassaden ”reagerar starkt” på tidningens frågor i ärendet:
Svaret lyder att frågorna är felställda, eftersom Taiwan är en del av Kinas territorium, aldrig har varit ett land och att det inte finns något som heter Taiwans nationaldagsfirande.
”Det [nationaldagsfirandet, reds anm] skulle vara olagligt och ett allvarligt brott mot internationell rätt och grundläggande normer för internationella relationer, liksom den allmänna samsynen och grundläggande utrikespolitiken i det internationella samfundet inklusive Sverige”, skriver ambassaden i ett mejl.
Vad kan man då göra åt saken? Ett förslag från Lars Ströman vid Nerikes Allehanda är att utvisa Kinas ambassadör från Sverige:
Efter påtryckningar mot medier skulle det möjligen kunna räcka med att Kinas ambassadör kallas upp för ett allvarligt samtal med utrikesministern. Men när Kinas ambassad på det här sättet direkt lägger sig i den svenska mötesfriheten är måttet rågat. En ambassadör som sysslar med sådant ska inte få stanna kvar i Sverige. Inte på några villkor.
(…)
I Sverige gäller våra grundlagar om yttrandefrihet, mötesfrihet och tryckfrihet. Men det förutsätter att svenska myndigheter försvarar dessa friheter, även mot en ekonomisk stormakt som Kina.
Gui Congyou ler åt att han lyckats få Sheraton att säga nej till ett arrangemang. Och så länge Sverige inte säger stopp, så kommer han att fortsätta.
Det är upp till svenska myndigheter att bestämma i vilken utsträckning man är redo att acceptera förföljelse och kinesiska påverkansoperationer på svensk mark. För som Ströman mycket riktigt påpekar, så kommer Kinas ambassad fortsätta på samma vis om ingen säger stopp.