Jojje OlssonFörra veckan skrev jag här på InBeijing om hur Donald Trump tog till Twitter för att hota med en ytterligare höjning av tullarna på kinesiska importvaror. Varningen kom plötsligt, då flera analytiker hade räknat med att de båda sidorna var på god väg att teckna något form av avtal för att bringa det pågående handelskriget till ända.
Tvärtom så höjde Trumps administration under fredagen i enighet med Trumps hot tullarna på 200 miljarder dollar kinesiska varor. Vad var det då som låg bakom detta? Framstående politiker har föreslagit att det helt enkelt handlar om att Trump njuter av att bedriva handelskrig:
Donald Trump likes trade wars. John Bolton likes real wars. Dangerous times.
— Carl Bildt (@carlbildt) May 11, 2019
Detta är givetvis struntsnack – självklart gillar inte Trump handelskrig. Det påverkar nämligen marknaderna negativt, och uppgången på Wall Street har varit en av de mest återkommande ämnena för allt beröm som Trump gett sig själv under tiden som president.
Det handlar istället om något helt annat, som Reuters var först med att beskriva i artikeln ”Exklusive: China backtracked on almost all aspects of U.S. trade deal – sources”.
Vad som skedde var att Kina – just innan dess vice premiärminister Liu He skulle åka till Washington för att fortsätta de förhandlingar som många trodde närmade sig sitt slut – skickade ett nytt och kraftigt redigerat dokument till USA över de punkter som de båda länderna tidigare kommit överens om.
Ändringarna var så överraskande och omfattande att USA inte kunde acceptera dem, utan istället valde att höja de tullar som man varnat för ända sedan januari. Asia Nikkei Review skrev i dag mer konkret om händelseförloppet:
The U.S.-China trade talks broke down after the Chinese government returned to Washington a significantly reduced version of the U.S. draft, angering President Donald Trump, The Nikkei has learned.
Sources say the original 150-page document, compiled through five months of painstaking negotiations, was cut up and reduced to 105 pages.
(…)
According to sources familiar with U.S.-China relations, Chinese leadership deemed legally binding parts of the draft text to be tantamount to ”an unequal treaty.” All of the sections judged ”unequal” were deleted or revised.
(…)
In this sense, the collapse of the negotiations, which sent shock waves around the world, was predetermined by China’s scrapping as much as 30% of the original draft text, sources say.
Det råder heller inga tvivel från Donald Trumps tweets att ett avtal var nära förestående, men sedan inte materialiserades på grund av de plötsliga ändringar som Kina försökte göra:
I say openly to President Xi & all of my many friends in China that China will be hurt very badly if you don’t make a deal because companies will be forced to leave China for other countries. Too expensive to buy in China. You had a great deal, almost completed, & you backed out!
— Donald J. Trump (@realDonaldTrump) May 13, 2019
When the time is right we will make a deal with China. My respect and friendship with President Xi is unlimited but, as I have told him many times before, this must be a great deal for the United States or it just doesn’t make any sense. We have to be allowed to make up some…..
— Donald J. Trump (@realDonaldTrump) May 14, 2019
Varför genomförde då Kina dessa lika svepande som hastiga ändringar i det avtal som hade kunnat innebära om inte ett slut på så i alla fall eldupphör i handelskriget med USA?
Eftersom förhandlingarna sker bakom slutna dörrar så går meningarna givetvis isär. En version är att kinesiska myndigheter missbedömt USA:s desperation att få till stånd ett avtal. På grund av bland annat penningpolitiska faktorer, ska Kina ha uppfattat svagheter i den amerikanska ekonomin och därmed trott sig kunna komma undan med de sena ändringarna.
En annan förklaring är så enkel som att Kina inte vill genomföra de krav som USA ställer. Handelskriget rör inte bara handelsbalans och tullar. Än viktigare så vill USA att kinesiska myndigheter ska sluta subventionera statliga företag, vilket man menar leder till ojämna konkurrensvillkor. Men samtidigt så vill inte Kina göra några betydande ändringar på sin politiska och ekonomiska modell.
Oavsett anledning så har Kina svarat med en höjning på amerikanska importer värda 60 miljarder dollar som en slags återgäldning. Det står därmed klart att en lösning på handelskriget nu är mer avlägsen än på länge.
Och detta beror alltså inte på något så banalt som att ”Trump likes trade wars”, utan snarare på att förhandlingarna föll samman sedan Kina försökte ändra tidigare överenskommelser i sista stund.
Med tanke på att detta är det största handelskriget i modern tid, så är jag överraskad över den bristen på djupgående rapportering om konflikten i svenska medier. Det är nämligen inte bara världens två största ekonomier som drabbas av vad som sker. Börsindex och tillväxtsiffror världen över står och faller med utvecklingen.
Under gårdagen skickade jag ut en mycket längre och betydligt mer detaljerat förklaring om handelskriget mellan Kina och USA via mail till de 35 prenumeranter som sponsrar InBeijing med minst tre dollar i månaden via Patreon.
Förutom ovanstående fakta ges en bakgrund till handelskriget, exempel på den upptrappade retoriken från båda håll samt en utvärdering om vem som egentligen har övertaget i konflikten.
Vill du också ha dessa fördjupande uppdateringar och analyser om aktuella frågor gällande Kina varje vecka? Överväg då att sponsra InBeijing via Patreon redan nu, så skickar jag gårdagens mail retroaktivt.
