Jojje OlssonDen kinesiska ambassaden i Stockholm har blivit alltmer aktiv under årets gång. Det gäller främst lögner om och smutskastning av Gui Minhai, men även attacker mot andra texter eller aktörer som den nya ambassadören anser vara ”Kina-fientliga”.
Jag tänkte nu ge tre exempel på detta bara från denna vecka.
För två dagar sedan uppmärksammade jag här på InBeijing den formella inbjudan som Bokmässan i Göteborg utfärdade till Gui Minhai. Den publicerades som ett öppet brev i Dagens Nyheter, och skickades även till såväl Kinas ambassad som det svenska Utrikesdepartementet i Stockholm.
Det Kinas ambassad knappt två dagar att reagera på inbjudan genom ett pressmeddelande på sin hemsida med rubriken ”’Inviting Gui Minhai’ Is a Show of Ignorance of Law”.
I pressmeddelandet målas Gui Minhai ut som en man med kriminellt förflutet i såväl Sverige som Kina, och inbjudan som en förnedring mot hela bokmässans ära. Läs den i sin helhet via ambassadens hemsida, eller ett utdrag här nedan:
When it comes to such a person who has repeatedly committed serious crimes, some people from the Gothenburg Book Fair, Svenska PEN and SvF keep talking about “rule of law”, “human rights”, “freedom” and “respect”, but never ask the Swedish Government to deal with his offences in accordance with law or respect the Chinese side’s handling his case according to law. On the contrary, they try to make excuses for Gui Minhai and unreasonably demand the Chinese side to release him. Where does their spirit of rule of law go? How can they face the victims of Gui Minhai’s offences? Do they have even a shred of respect for China’s judicial sovereignty? A book fair should be a platform for disseminating truth and facts and promoting justice. But these people should extend an invitation to a criminal! Isn’t it the utmost insult to a book fair?
The claim “China forced Gui Minhai to make TV confessions” is a total lie, a fictitious invention that they want to hype up. Gui Minhai said on different occasions that he hopes the Swedish side will stop playing up the case. He also publicly rejected the so-called “Voltaire award” of SvF. But to realize their hidden political agenda, certain forces continued to hype up the issue and imposed the “award” on him despite his rejection. Is that “respect”? Is that “human rights”? If they truly care about Gui Minhai, they should respect his decision. We urge certain forces, media and individuals, including SvF, Svenska PEN and organizers of the Gothenburg Book Fair, to cease and desist, stop hypocritical behaviors, and bring back their rationality and conscience. We urge them to have some respect for rule of law, for human rights and for democracy, and to respect China’s judicial sovereignty and the right of relevant Chinese authority to handle the case under the law.
Ambassaden fortsätter också bjuda in journalister och redaktioner till sina lokaler på Djurgården, för att där prångla på dem sitt narrativ om Gui Minhai, samt låta dem veta att svenska medier och politiker bör hålla sig ifrån att ens kommentera vad som sker med den svenske medborgaren.
Detta budskap levererades med full tydlighet när Svensk Bokhandel var på besök vid Kinas ambassad för en intervju, som resulterade i artikeln ”Fortsatt kinesisk smutskastning av Gui Minhai” som publicerades under gårdagen.
Artikeln är kort, men ger icke desto mindre en bra bild av den bemästrande attityd med vilken Kinas nya ambassadör behandlar inte bara fallet Gui Minhai utan hela det svenska samhället. Saxat från artikeln:
Ambassadören Gui Congyou anländer sist. I rummet finns den politiske sekreteraren vid ambassaden, samt tre andra män, varav en är tolk. Ambassadören pratar varken svenska eller engelska, när SvB träffar honom på ambassaden på Djurgården i Stockholm.
(…)
Ambassadören börjar intervjutillfället med att läsa ett långt stycke, om hur svenska medier och andra borde låta Kina sköta sina egna affärer. Sedan blir det tillfälle till frågor.
Flera personer hävdar att de blev kontaktade av er. Kan ni förstå att det är känsligt i ett land som Sverige?
– På listan av undertecknade ser vi många som saknar kunskap om fakta i det här fallet. Även en del av dem är tvingade att visa sitt namn i listan. Om Svenska Förläggareföreningen har frihet att samordna [delta i] ett sådant antikinesiskt uttalande och tvinga någon att lämna sitt namn på listan så har vi på ambassaden självklart våra friheter att förklara faktum, säger ambassadören Gui Congyou.
(…)
Undertecknarna, de som blev tvingade att vara med. Vilka var dessa?
– Det här är deras personliga integritet som jag inte vill kränka.
Var befinner sig Gui Minhai?
– Där han ska vara.
Svensk Bokhandel talar även med Kurdo Baksi, som arrangerade det upprop vilket ambassadören hävdar att flera personer ”tvingades” skriva under eller fick sitt namn uppsatt på utan vetskap. Baksi bekräftar att så givetvis inte är fallet, utan att det handlar om ännu en lögn från ambassadens håll.
Vidare publicerade Svenska Dagbladet i veckan en debattartikel som ambassadören Gui Congyou själv författat. Den handlar om Kinas nya jätteprojekt med de nya sidenvägarna (BRI), som innefattar investeringar på tusentals miljarder kronor i bland annat infrastruktur och olje- och gasledningar.
Är det någon som är nyfiken på vad detta projekt egentligen innebär? I så fall erbjuder ambassadören en rad floskler glasklar förklaring. Han menar också att vi bör har förtroende för projektet, med argumentet att kommunistpartiet faktiskt säger att det är bra:
BRI, som framställdes av Kinas president Xi Jinping, är ett viktigt initiativ för internationellt samarbete. Kärnan i initiativet är att man ska bygga vinn-vinn-samarbeten runt den infrastrukturella anslutbarheten med samlade fördelar och krafter från olika håll.
(…)
BRI är ett genomskinligt initiativ som följer internationella regler. BRI som ett storskaligt globalinitiativ kan inte lyckas utan regler. I den gemensamma kommunikén från det första BRI-forumet för internationella samarbeten utfärdades tydliga löften om transparens och regelstiftning, där man lyfte fram projektens ekonomiska, sociala och hållbara egenskaper samt goda samordningar i ekonomisk tillväxt, samhälleliga framsteg och miljöförvaltning. På grund av dessa kan världen ha förtroende för BRI:s framtid.
Debattartikeln är i sig lite märklig. För den kommer som svar på en tidigare debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken ”Sverige bör få EU att ställa tydliga krav på Kina”, som också handlar om BRI.
Skribenterna till denna artikel är inte ens särskilt negativt inställda till BRI, utan påpekar blott att vi samband med samarbetet även bör ställa krav på Kina vad gäller transparens och hållbar utveckling.
Men för en politruk som Gui Congyou upplevs detta visst ändå som en attack. Kina har ju redan sagt att projektet är transparent och hållbart! Inget annat än total underkastelse är tydligen gott nog.
