Veckan som gick: Nyhetsbrev från Kina/Asien vecka 27

Almedalen är i full gång och medan jag satt och skrev detta nyhetsbrev dök en av de konstigaste och mest skrämmande kommentarer upp, som jag stött på under mitt dryga årtionde som journalist med fokus på Kina.

Annars är det mycket politik och teknik i veckans nyhetsbrev, som möjliggörs tack vare er läsares generösa sponsring via Patreon. Var med och stöd InBeijing du också!

EKONOMI & HANDEL

Trade War Winner Is Who Loses Least as U.S.-China Tariffs Loom – Senare denna vecka införs de tullar som sannolikt kommer utgöra startskottet på handelskriget mellan Kina och USA. Med anledning av detta påpekar Bloomberg att det inte ligger mycket i den uttjatade devisen att ”ingen vinner på ett handelskrig”. Just som i många andra konflikter, så vinner ju den part över sin motståndare som förlorar minst själv. Så vilket av världens två största länder är då egentligen mest sårbart? USA har ett övertag i och med att landet är mindre exportberoende än Kina, då 12 procent av den amerikanska BNP utgörs av export, jämfört med 20 procent av den kinesiska. USA har också fler varor att införa strafftullar på, då man i fjol importerade för 505 miljarder dollar från Kina, men bara exporterade för 130 miljarder dollar. Kina har dock fördelen av att många amerikanska företag verkar på dess marknad. I fjol sålde amerikanska företag varor till ett värde av 280 miljarder dollar genom dotterbolag och lokala subsidiärer i Kina. Dessa företag är sårbara för bojkott eller tuffare regler, vilket då skulle drabba de amerikanska ekonomin. Bloomberg intervjuar vidare en analytiker som anser att det riktigt farliga med handelskriget är att båda sidor verka tycka sig ha övertaget.

POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER

China Won’t Yield ‘Even One Inch’ of South China Sea, Xi Tells Mattis – I veckan var USA:s försvarsminister Jim Mattis på besök i Peking, där han ämnade föra ett samtal med Xi Jinping om Kinas framfart i Sydkinesiska havet. Xi visade dock direkt upp sin orubbliga sida, och lät Mattis veta att Kina ”inte kan förlora en centimeter” av det territorium som ”landets förfäder” efterlämnat. Mattis svarade med att USA kommer fortsätta värna om internationell lag på omtvistade vatten, och fortsätta säkerställa navigationsfriheten i området. General Wei Fenghe, Mattis kinesiska motsvarighet, blev påmind om Kinas löften från 2015 om att landet inte avser militarisera Sydkinesiska havet. Sedan dess har fler konstgjorda öar byggts, där militär personal och utrustning sedan placerats. New York Times intervjuar en kinesisk akademiker som menar att Sydkinesiska havet och Taiwan kan komma att bli så allvarliga intressekonflikter mellan två världens länder i framtiden, att de riskerar rasera hela relationen mellan Kina och USA.

Taiwan’s Tsai urges world to stand up to China: AFP interview – Taiwans president Tsai Ing-wen uppmanade i en exklusiv intervju med AFP i veckan det internationella samfundet att tillsammans stå upp mot politisk press från Peking, en press som blir allt tyngre mot just Taiwan. Men utmaningen gäller ändå inte främst Taiwan, säger Tsai, utan även regionen och omvärlden som helhet, då Kinas påverkan och inflytande sträcker sig allt längre bortom landets gränser. Demokrati, näringsliv och civila friheter kommer utmanas i flera av världens demokratier framöver, menar Tsai, och uppmanar därför till en slags enighet mellan länder som vill skydda sina delade liberala värderingar mot Kinas expansionism, vilken sker såväl territoriellt som politiskt. Detta är det senaste i raden av flera liknande uttalanden från taiwanesiska myndighetsföreträdare och tjänstemän de senaste månaderna.

Australia passed sweeping foreign interference laws not-so-subtly targeted at China – I veckan gjorde australiensiska myndigheter slag i saken och godkände en rad lagar mot utländskt inflytande, som började debatteras i parlamentet för ett halvår sedan. När premiärminister Malcolm Turnbull då först presenterade lagarna så nämnde han förvisso inte Kina vid namn. Men vid flera senare tillfällen har han uttryckt oro för Kinas ökade inflytande inom Australiens politik, civilsamhälle och medier. De nya lagarna ska försvåra detta samt spionage, och kan resultera i upp till 20 års fängelse för förövare. Att lagarna är riktade mot Kina märks tydligt på kinesiska myndigheter reaktion, som återges av bland annat Business Insider. Utrikesministeriets talesman menar att lagarna är fördomsfulla och allvarligt skadar relationen mellan de båda länderna. Kinas ambassadör i Canberra anklagar Australiens regering för en ”kalla kriget-mentalitet”. Jag skrev förra veckan närmare på InBeijing om detta, samt om Kinas påverkan i Australien.

INTERNET, TEKNIK & MEDIA

Made In China 2025: The Domestic Tech Plan That Sparked An International Backlash – SupChina erbjöd i veckan en grundlig genomgång av ”Made in China 2025”, alltså den industriella plan som landets myndigheter vill ska göra Kina världsledande inom högteknologisk produktion och samtidigt mindre beroende av utländsk teknologi inom denna produktion. Planen har även medfört en upptrappning av industrispionage och stöld av immateriella rättigheter från Kinas sida, vilket är den kanske viktigaste anledningen till det stundande handelskriget med USA. Artikeln listar de tio områden där Kina vill be världsledande, och förklarar hur man vill nå dit genom bland annat investeringar i utländska företag som behärskar denna teknologi. Här läggs också ett antal argument fram för och emot att ”Made in China 2025” utgör ett hot för resten av världen.

China must stop fooling itself it is a world leader in science and technology, magazine editor says – Det stundande handelskriget mellan Kina och USA har inneburit ett uppvaknande för många i Kina, särskilt vad gäller det faktum att landet fortfarande ligger teknologiskt långt efter många västländer, vilket debaclet med ZTE tydligt visade. I veckan tog också Liu Yadong, chefredaktör för en av Kinas ledande teknologitidningar, bladet från munnen vid ett seminarium i Peking och underströk faran med att Kina lurar sig självt att landet är mer utvecklat än vad som egentligen är fallet. Liu sade att det teknologiska gap som existerar mellan Kina och utvecklade länder borde vara allmän kunskap, och blir ett allvarligt problem först när politiker och allmänhet lurar sig själva att detta gap inte existerar, och gav exempel på skruvade rapporter i statliga medier. South China Morning Post påpekar också att Lius tidning nyligen i en artikelserie har listat 29 områden inom högteknologi där Kina ligger efter andra länder.

The great firewall of China: Xi Jinping’s internet shutdown – En lång och utförlig artikel i The Guardian om hur Kinas internet har förändrats under Xi Jinpings tid vid makten. Innan Xi blev Kinas ledare 2012, så hade internet i Kina börjat bli ett forum för landets invånare att läsa och skriva vad som inte var möjligt i andra delar av samhället, och ett verktyg för aktivister att organisera sig politiskt. Det innebar en transparens och ett kommunikationsmedel av en sort som aldrig tidigare funnits i Kina. Men efter att Xi tagit makten drogs tumskrivarna åt, eftersom Xi enligt artikeln inte gör någon större skillnad på den verkliga världen och på den virtuella. Samma kontroll, censur och straffbarhet ska gälla även på internet. Artikeln ger en grundlig genomgång från internets födelse i Kina, till dagens situation där nätet är mer kontrollerat än någonsin, samt regimens ambition att sprida sin version av internet även till andra länder.

ENERGI & MILJÖ

China’s Nuclear Energy Gambit – The Diplomat uppmärksammar något som ofta glöms bort när Kina talar om att minska sina utsläpp, nämligen världens mest ambitiösa plan för utbyggnad av kärnkraft. Kinas 39 kärnreaktorer har alla uppförts på relativt kort tid. Ytterligare 20 är under konstruktion just nu, och ännu fler planerade. Denna expansion sker givetvis helt utan någon offentlig debatt och ofta även helt utan befolkningens vetskap. Artikeln visar även hur Kina vänder sig till Ryssland för expertis, då länder som Japan, Tyskland och Schweiz har börjat satsa mindre på denna energikälla efter olyckan i Fukushima. Förra månaden ingick exempelvis China National Nuclear Power ett avtal med ryska Rosatom värt flera miljarder dollar. Sammantaget har ryska företag kontrakt på att bygga fyra reaktorer i Kina, vars teknologi kommer utgöra en viktig del av världens största framtida kärnkraftsexpansion.

SAMHÄLLE & KULTUR

Woman who reportedly asked for students’ details at Tiananmen vigil was plainclothes police officer – Pressen på Hongkongs civilsamhälle växer ständigt, vilket bland annat visade sig under minnesstunden för massakern vid Himmelska fridens torg förra månaden. Då hade mystiska personer gått runt och frågat deltagarna om deras personliga information, vilket ledde till misstankar om att det handlade om civilpolis som var ute för att kartlägga deltagarna vid manifestationen. Nu i veckan erkände mycket riktigt också Hongkongs säkerhetsminister att så var fallet, genom att bekräfta att en mystisk kvinna som det rapporterats om i lokal media i själva verket var där i egenskap av civilpolis. Ministern ville dock inte kommentera varför hon var där eller vilka arbetsuppgifter hon ämnade att utföra, skriver Hong Kong Free Press. Tystlåtenheten har gett upphov till spekulation om att det kan röra sig om polis från det kinesiska fastlandet, snarare än om Hongkongs egen polisstyrka.