Kinas internationella utfrysning av Taiwan alltmer uppmärksammad

7 maj, 2018

Kinas upptrappade försök att isolera Taiwan har under de senaste månaderna fått alltmer uppmärksamhet, även i Sverige. Ämnet var bland annat ett av de som behandlades i förra avsnittet av Konflikt i Sveriges Radio P1.

Konflikt tog exempelvis upp hur flygbolaget SAS nyligen ändrat benämning på Taiwan på sin internetsida, så att landet sägs tillhöra Kina. Även om den SAS-representant som intervjuades av Sveriges Radio inte ville erkänna det direkt, så har detta skett efter påtryckningar från kinesiska myndigheter.

Det blev nämligen nyligen känt att kinesiska myndigheter i slutet av april kontaktade 36 stycken flygbolag med krav att ändra benämning på Taiwan. Bland dessa fanns American Airlines och Qantas, som till skillnad mot SAS visade moral och mod genom att offentligöra kraven.

Detta föranledde en stark protest från USA:s sida: ”This is Orwellian nonsens and part of a growing trend by the Chinese Communist Party to impose its political views on American citizens and private companies”, sade vita huset i ett pressmeddelande i helgen.

Liksom SAS, har dock även svenska myndigheter valt den motsatta vägen. Man har inte bara hållit tyst om de kinesiska kraven, utan även hörsammat dem på egen hand.

Efter påstötningar från Utrikesdepartementet så bytte Skatteverket nyligen benämning på Taiwan till ”provins av Kina”, vilket Konflikt också uppmärksammade och vilket jag även skriver närmare om här på InBeijing.

Men Kinas internationella utfrysning av Taiwan är betydligt mer omfattande än blott några namnbyten. Kinesiska myndigheter kommer i år liksom i fjol använda sin status inom FN för att blockera Taiwans medverkan vid Världshälsoorganisationens årliga möte WHA.

Förra veckan blev det även klart att Kina övertygat Dominikanska republiken att säga upp sina diplomatiska förbindelser med Taiwan, efter att Peking erbjudit dem pengar för att så göra. Detta har nyligen även skett med länder som Panama och Sao Tome & Princip.

I ett pressmeddelande uppmärksammade dock Taiwans utrikesministerium förra veckan att Kina ofta på denna punkt lovar runt men håller tunt. De pengar eller investeringar som Peking lovar mindre länder för att kapa de diplomatiska banden med Taiwan uteblir de facto ofta:

Since wresting away diplomatic ally Panama in June 2017, China has offered huge financial incentives to the Dominican Republic, successfully enticing it to end 77 years of ties with Taiwan May 1. The Republic of China (Taiwan) is deeply upset by China’s actions. To uphold both the nation’s dignity and sovereignty, the government of the Republic of China (Taiwan) announces the termination of relations with the Dominican Republic, effective immediately. This extends to the immediate termination of all cooperative projects and assistance. Embassy officials and staff of technical missions will also return to Taiwan.

(…)

Furthermore, MOFA wants to use this opportunity to remind the international community of the lack of follow-through on China¡¦s promises to former diplomatic allies of Taiwan. This is exemplified by China’s failure to deliver on a pledge of US$1 billion in assistance to Costa Rica to build a refinery and $400 million to construct highways when it established ties with the country in 2007. More recently, since establishing relations with Sao Tome and Principe in December 2016, it has failed to uphold its pledge to provide US$140 million in aid. Agreed-upon plans to build an airport and deepen a harbor have also been shelved.

Taiwans utrikesministerium varnar vidare för att många utvecklingsländer istället blivit politiskt beroende av Kina på senare år, tack vare de stora lån som de kinesiska investeringar i infrastruktur i regel innebär.

Som jag skrev närmare om i magasinet Fokus för ett par veckor sedan, så har relationen mellan Kina och Taiwan försämrats rejält sedan 2016. Då tillträdde en ny regering på Taiwan, som inte vill erkänna ”1992 års konsensus”, ett politiskt avtal som ingicks med Kina när också Taiwan var en diktatur.

Avtalet innebär förenklat ett erkännande om att Kina och Taiwan tillhör samma land. Men sedan Taiwan utvecklats till en av Asiens mest välfungerande demokratier, har aptiten att styras från Peking helt försvunnit bland öns befolkning.

Samtidigt har Kina under Xi Jinping i alltmer aggressiva ordalag framhållit Taiwan som en av de allra viktigaste utrikespolitiska frågorna. Xi har klargjort att den så kallade ”Taiwan-frågan” inte kan överlämnas till nästa generation.

Som jag skriver i Fokus så har risken för en militär attack eller en blockad mot Taiwan ökat betydligt sedan 2016. Detta gav sig uttryck i att Kinas flotta förra månaden höll sina största militära uppvisning i Taiwan-sundet någonsin, inklusive övningar med skarp ammunition och hangarfartyg bara 45 kilometer från taiwanesiskt territorium.

Att tvinga FN, utländska myndigheter och flygbolag att ändra namn på eller på andra vis frysa ut Taiwan är ett steg i ledet i Pekings ambition av inkorporera en av Asiens främsta demokratier i världens största diktatur.

För att förhindra detta vore det ypperligt att handla likt vita huset eller American Airlines, snarare än likt svenska UD och SAS.

Kinamedias nya artiklar direkt till din inkorg

Gör som 770 andra, prenumerera du med.

Lyssna på Kinamedia: Nya kalla kriget

App Icon Apple Podcasts

Translate article