Jojje OlssonI inlägget ”Kommer Kina invadera Taiwan innan år 2020?” skrev jag i somras här på InBeijing om hur allt fler analytiker varnar för att Kina kommer attackera eller införa en blockad runt Taiwan senast år 2020, då öns nästa presidentval äger rum.
Den senaste veckan har dessa hot blivit än mer påtagliga. I september godkände amerikanska kongressen ett beslut som ger militära fartyg från USA rätt att lägga vid i taiwanesiska hamnar, vilket tidigare skett vid upprepade tillfällen. Men denna gång blev svaret från kinesiskt håll desto mer aggressivt.
Under fredagen hotade nämligen en kinesisk diplomat vid Kinas ambassad i Washington med en militär attack mot Taiwan ”samma dag” som ett amerikanskt fartyg anlägger vid någon av dess hamnar, skriver bland annat Reuters:
At a Chinese embassy event in Washington on Friday, diplomat Li Kexin said he had told U.S. officials that China would activate its Anti-Secession Law, which allows it to use force on Taiwan if deemed necessary to prevent the island from seceding, if the United States sent navy ships to Taiwan.
“The day that a U.S. Navy vessel arrives in Kaohsiung is the day that our People’s Liberation Army unifies Taiwan with military force,” Chinese media at the weekend quoted Li as saying, referring to Taiwan’s main port.
Reuters uppmärksammar även hur såväl statlig kinesisk media som landets utrikesministerium backade upp Li Kexins hot. I media stod exempelvis att läsa hur Lis ord utgör en varning och en röd linje för Taiwan att förhålla sig till.
Vidare rapporterade Reuters under gårdagen om hur kinesiskt stridsflyg börjat utföra allt fler flygningar kring Taiwan i vad som verkar vara övningar för att militärt omringa ön:
China’s air force has conducted more “island encirclement patrols” near Taiwan, its military said on Tuesday, after a senior Chinese diplomat threatened that China would invade the self-ruled island if any U.S. warships made port visits there.
(…)
Numerous Chinese fighter jets, bombers and surveillance aircraft conducted “routine” and “planned” distant sea patrols on Monday to safeguard national sovereignty and territorial integrity, Air Force spokesman Shen Jinke said on the military branch’s microblog.
H-6K bombers, Su-30 and J-11 fighter jets, and surveillance, alert and refueling aircraft flew over the Miyako Strait in Japan’s south and the Bashi Channel between Taiwan and the Philippines to “test real combat capabilities”, Shen said.
Taiwans försvarsminister uppgav att man skickat ut egna flyg och fartyg för att övervaka de kinesiska stridsflygens aktiviteter. Utrymmet för felmarginaler är således små, och det finns heller inga tecken på att Kina kommer backa från sin allt tuffare hållning gentemot Taiwan.
När Donald Trump besökte Peking förra månaden lät president Xi Jinping också honom mycket riktigt veta att han anser Taiwan vara den viktigaste frågan för den långsiktiga relationen mellan de båda länderna.
USA har nämligen enligt ”Taiwan Relations Act” en skyldighet att förse Taiwan med de vapen som ön behöver för att försvara sig, samt även komma till taiwanesernas räddning vid en kinesisk attack.
Den amerikanska garantin är i nuläget det enda som hindrar Kina från att verkställa sina hot. Frågan är hur övriga demokratier, exempelvis Sverige, bör agera när världens största diktatur hotar Asiens mest välutvecklade demokrati med krig i alltmer öppna ordalag.
Vissa signaler som visar stöd för Taiwan har på senare tid kommit från svenska myndigheter. Business Sweden, en halvstatlig organisation, undertecknade i helgen på den internationella dagen för mänskliga rättigheter en debattartikel som framhåller Taiwan status som en fyr för demokrati och mänskliga rättigheter i Asien.
Och i fredags ägde en interpellationsdebatt rum i Sveriges riksdag, där kristdemokraten Caroline Szyber frågade utrikesminister Margot Wallström om Taiwans deltagande i internationella sammanhang samt möjligheten att erkänna Taiwan som en självständig stat.
Wallström uttryckte sig i överraskande positiva ordalag om Taiwan: hon kallade landet bland annat för ”en välutvecklad demokrati” med ”ett väldigt gott läge för mänskliga rättigheter”.
Utrikesministern sade vidare att hon kommer fortsätta arbeta för att Taiwan ska kunna delta i internationella sammanhang, vilket i dag ofta omöjliggörs av olika slags påtryckningar och veton från Kina.
Exempelvis sade Wallström att det kinesiska vetot i FN omöjliggör att Taiwan skulle kunna bli en fullvärdig medlem, samt att Sverige på grund av de kinesiska hållningen heller inte kan upprätta normala diplomatiska förbindelser med Taipei.
Finns det fog för ett tydligare ställningstagande i denna fråga, särskilt när Kina hotar med krig och trappar upp sina militära aktiviteter i området?
Det tycker bland andra Lars Ströman, politisk redaktör på Nerikes Allehanda, som på sin intressanta Taiwan-blogg efterlyser en ökad tydlighet från både EU och svenska myndigheter:
Här anser jag att Sverige och EU bör inta en tydlig position. Regeringen i Taiwan har en legitimitet som Kinas regering saknar. Som utrikesminister Margot Wallström påpekade i riksdagen här om dagen är Taiwan en väl fungerande demokrati.
Strikt sakpolitiskt finns det goda skäl att överge ett Kina-politiken och erkänna Taiwans regering. Men det är knappast realistiskt att så kommer att ske. Metallarbetaren Stefan Löfven tänker i första hand på exportframgångar för svenska företag som säljer till Kina. Och ungefär samma perspektiv har moderatledaren Ulf Kristersson.
Men även inom ramen för ett Kina-politiken finns det utrymme att agera. Sverige borde tydligt säga till Kina att varje försök från Kinas sida att tvångsansluta Taiwan skulle leda till allvarliga följder för relationerna.
Egentligen borde det vara självklart att reagera när världens största diktatur på detta vis hotar det kanske allra främsta asiatiska föredömet för demokrati och mänskliga rättigheter.
Kanske kommer vi i framtiden få ångra att vi på grund av några ekonomiska handelsavtal inte vågade fördöma detta mycket påfallande verkliga krigshot medan det ännu fanns tid.
